Svenska EU-politiker vill skrota vetot i utrikesfrågor
21 maj 2019Flera svenska partier är villiga att acceptera EU-kommissionens förslag om att begränsa medlemsländernas vetorätt inom delar av utrikespolitiken. Det framkom vid en EU-valdebatt i Stockholm på tisdagen.
Europeiska unionen måste bli en starkare global spelare. Det menade EU-kandidaterna Soraya Post, FI, Yusuf Aydin, KD och Tomas Tobé, M, som diskuterade frågan om EU:s utrikespolitik och roll i världen i en lång valdebatt på Folkets hus i Stockholm på måndagen.
I debatten, som anordnades av EU-kommissionen och tankesmedjorna Fores, Arena idé och Timbro, deltog politiker från alla riksdagspartier samt Feministiskt Initiativ, vilka tre i taget fick ta sig an olika heta EU-frågor.
Både FI- och KD-kandidaten är inne på att EU måste inta en mer aktiv roll för att driva på i frågor om demokrati och mänskliga rättigheter.
Detsamma anser Tomas Tobé – men Moderaterna vill samtidigt ge unionen en ny och större roll inom svensk utrikespolitik och även stärka EU:s försvarssamarbete.
"Otroligt viktigt"
– Nu är det otroligt viktigt att vi från svensk sida inser att det är EU som är den viktigaste utrikespolitiska plattformen. Vi har haft ett väldigt stort fokus på FN de senaste åren, och jag menar nu att EU behöver bli en starkare röst, framförallt när det kommer till Ryssland som faktiskt för ett krig i Ukraina. Och vi har sanktioner som jag tror behöver följas upp och som behöver skärpas, sade Tobé.
Samtliga tre är också för EU-kommissionens förslag om att införa kvalificerad majoritet när det gäller delar av utrikespolitiken, främst när det gäller frågor om demokrati och mänskliga rättigheter och sanktioner mot andra länder och personer.
I dag måste besluten tas med enhällighet, vilket innebär att varje medlemsland har ett veto.
Skulle kommissionens förslag röstas igenom, måste medlemsländer också kunna acceptera att bli överkörda i utrikespolitiska frågor, noterar EU-kommissionens Sverigechef Katarina Areskoug Mascarenhas.
Liberalen Said Abdu vill även slopa kravet på enhällighet när det gäller problematiken att några medlemsländer utmanar Europeiska unionens grundläggande rättstatsregler.
Poängen med det skulle vara att förhindra att en stat via veto blockerar exempelvis beslut om att dra in EU-bidrag från länder som vägrar följa EU:s fördrag.
EU har hittills inlett så kallade artikel 7.1-förfaranden mot Polen och Ungern. Och nyligen varnade också EU-kommissionen Rumänien för att en sådan process kan komma att inledas mot landet. Said Abdu vill att handläggningen ska bli enklare framöver.
– Vi måste reformera artikel-7-förfarandet och dra dem [som bryter mot demokratireglerna] inför EU-domstolen.