Klimatmål och digitalisering grund för ny industristrategi

På onsdagen antog Europaparlamentet ett omfattande svar på EU-kommissionens förslag tidigare i år på en ny industristrategi för EU. Industrisektorn är av stor ekonomisk betydelse och sysselsätter 35 miljoner människor och står för 80 procent av exporten från EU. 

I sin kritik säger majoriteten i parlamentets industriutskott att EU:s industripolitik har ofta varit vag och teoretisk – ett sammelsurium av principförklaringar, regelhysteri, byråkratiska mekanismer och resursbrist.  Utskottet vill därför ser mer konkreta åtgärder.  

EU-kommissionen och parlamentet framhåller dock båda att industripolitiken ska leda till att klimatmålen uppnås, att konkurrenskraften stärks och att en digital omställning genomförs. Här spelar spelar samhällets och företagens investeringar i forskning och utbildning en avgörande roll för framgång menar de båda.

Utskottet betonar möjligheten att se över regelverket för statligt stöd för att snabba på den industriella omvandlingen och gynna framväxten av globalt konkurrenskraftiga företag så kallade europeiska mästare. Men då behövs lämpliga övervakningsinstrument för att undvika att den inre marknaden och leveranskedjan tar skada menar Europaparlamentarikerna. Som exempel nämns den kostsamma med nödvändiga klimatomställningen av stålindustrin, där Sverige ligger i framkant. 

Vidare vill parlamentet se konsekvensanalyser innan nya EU-regler sjösätts och utvärderingar av den rådande EU-politikens effektivitet.

Svenskar delade

De svenska ledamöterna i industriutskottet Jessica Stegrud (SD) och Jakop Dalunde (MP) ser helt olika på förslaget och den tydliga kopplingen till klimatmålen är vattendelaren.

Jessica Stegrud som röstade nej till strategin säger i ett uttalande: då den nya strategin framför allt är baserad på orealistiska klimatmål, vilka man vill uppnå med hårdare statliga regleringar och styrning av finansieringsmöjligheter, ser vi dock stora risker för ökad byråkratisering och reglering snarare än det omvända. Något som varken gynnar innovation, små- och medelstora företag eller europeisk konkurrenskraft.  

Jakop Dalunde pekar ut klimatkopplingen och kravet på ett tydligt regelverk för artificiell intelligens AI som hans skäl för att stödja strategin.

– Industristrategin pekar tydligt ut att investeringar måste vara förenliga med målet om klimatneutralitet till 2050 och att fossila bränslen ska fasas ut. Industristrategin tar också upp behovet av ett tydligt regelverk för den nya digitala ekonomin. Det är en viktig anledning till att jag röstar för strategin, säger Jakop Dalunde i ett uttalande till Europaportalen.

Resolutionen antogs med röstsiffrorna: 486 ja, 109 nej och 102 avstod.