Så vill EU-kommissionen att vården ska förbättras i EU

Inte alla EU-medborgare har tillgång till, eller råd med, den långtidsvård som de behöver på grund av ålderdom, sjukdom eller funktionsnedsättning. Det här vill EU-kommissionen komma till rätta med och har nu föreslagit en ny omvårdnadsstrategi som ska säkerställa tillgängliga vårdtjänster av god kvalitet och till rimlig kostnad i hela EU. Samtidigt ska också arbetsförhållandena och balansen mellan arbete och privatliv förbättras för vårdare.

– EU erkänner värdet av omsorgsarbete, vilket måste återspeglas i bättre arbetsvillkor och löner. Människor i behov av långtidsvård måste garanteras tillgång till prisvärda tjänster av god kvalitet så att de kan leva ett värdigt liv, sade Nicolas Schmit, EU-kommissionär för jobb och sociala rättigheter, i ett uttalande när strategin presenterades i förra veckan.  

Barnomsorg och långtidsvård

Förslaget – som inte är tvingande lagstiftning handlar om rekommendationer och mål för att uppmuntra och stödja medlemsländerna till förändring – riktar in sig på två sektorer. 

Dels handlar det om rekommendationer som fokuserar på förbättringar av förskoleverksamheten och barnomsorgen i medlemsländerna. Syftet är att bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män men också att stärka barns sociala och kognitiva utveckling. 

Den andra delen i förslaget fokuserar på att förbättra den långvariga vården i EU-länderna – dels för vårdtagare, genom bland annat förbättrad tillgänglighet och kvalitet på långtidsvården, dels för vårdarbetare, genom exempelvis förbättrade arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö. 

Vårdförbundet positiva 

Sineva Ribeiro är ordförande för svenska Vårdförbundet och hon tycker det är positivt att EU-kommissionen har tagit lärdom från pandemin, som visade på underfinansiering av vårdyrken, att professionerna inte värderats efter sin kunskap – och att det hänger ihop med att hälso- och sjukvårdsyrkena är kvinnodominerade. 

Hon välkomnar att EU-kommissionen fokuserar på kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. 

– Bristen på legitimerad personal utgör en tickande bomb, med tanke på den demografiska utveckling vi har i Europa där gruppen äldre med stora vårdbehov växer. Legitimerad personal är ett måste för en god och säker vård och för att vi ska få fram ny forskning som leder till nya metoder och behandlingar med goda resultat, säger hon i en skriftlig kommentar till Europaportalen. 

Sineva Ribeiro tycker också det är bra att strategin lyfter fram betydelsen av god arbetsmiljö som nödvändigt för ett hållbart arbetsliv. 

– Här finns mycket att göra i EU och behovet att utveckla en social dialog i de länder där detta ännu inte fungerar tillfredsställande är mycket stort, säger hon och hoppas att strategin kommer sätta tryck på medlemsländerna att agera för bättre tillgång till vård av god kvalitet. 

Välkommet – men nationell kompetens ska värnas

Socialdemokraten Ilan De Basso sitter i EU-parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor. Även han tycker det är bra att EU-kommissionen uppmuntrar medlemsländerna att förbättra vården och omsorgen. 

– Det är en jämställdhetsfråga att erbjuda förskola och omsorg så att kvinnor kan ta plats på arbetsmarknaden och den självständighet som det innebär med egen inkomst. Det är också alldeles nödvändigt för en kvalitativ omsorg och för att klara kompetensförsörjningen att fler såväl kvinnor och män arbetar inom omsorgen och erbjuds fortbildning och goda arbetsvillkor, säger han till Europaportalen i en skriftlig kommentar. 

De Basso pekar på att förutsättningarna ser väldigt olika ut när det kommer till omsorgssektorn och förskoleverksamhet och barnomsorg i EU-länderna. 

– Med det som utgångspunkt anser jag att kommissionen identifierar viktiga områden för att främja arbetsmiljön och arbetsvillkoren inom omsorgen och för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, säger han – men understryker samtidigt att det här endast är en rekommendation från EU-håll. 

– Välfärden är en nationell kompetens där EU inte ska lagstifta, understryker han. 

Kristdemokraten Sara Skyttedal, som också hon sitter i EU-parlamentets sysselsättningsutskott, är dock orolig för att det här är ett steg mot att EU senare kommer att börja reglera vård- och omsorgssektorerna med bindande lagstiftning. 

– Precis som resten av debatten om den sociala pelaren med minimilönerna så är det så här det börjar: det börjar med en rekommendation och sen blir det lagstiftning, kommenterade hon omsorgsstrategin på en pressträff i förra veckan. 

Franskt krav på mer ambitiös strategi

När EU-kommissionen presenterade förslaget i EU-parlamentets sysselsättningsutskott i slutet på förra veckan lyftes önskemål från flera franska ledamöter om ett mer ambitiöst och skarpt förslag, rapporterar Agence Europe. 

Den franske miljöpartisten Mounir Satouri välkomnade strategin men hade velat se mer.

– Vi beklagar att detta bara är rekommendationer, sade den franske miljöpartisten Mounir Satouri. 

Även den franska liberalen Véronique Trillet-Lenoir tyckte att strategin kunde ha varit mer ambitiös. 

– Vi kunde ha övervägt ett ramdirektiv om vård eller en verklig status för vårdare, sade hon.