Věra Jourová om pressfriheten: “Ett mycket farligt läge”

Ett förslag till en europeisk pressfrihetslag kommer att ligga på förhandlingsbordet när EU-ländernas kulturministrar träffas i Bryssel i slutet av november. Förslaget, som blir en av det kommande svenska EU-ordförandeskapets uppgifter att processa igenom efter nyår, syftar till att skydda mediernas mångfald och oberoende men också till att skapa en bättre inre marknad för medietjänster. 

På måndagen var ansvarig EU-kommissionär Vera Jourová på Stockholmsbesök för att presentera förslaget för riksdag och regering.

– I dag har medierna på den inre marknaden samma [EU-skydd för sin verksamhet] som producenter av sockar och skor. Jag har inget emot sockproducenter men vi förväntar oss inte de ska göra jobbet att skydda demokratin och leverera fakta till befolkningen, sade Věra Jourová vid ett offentligt framträdande samma dag. 

Hon menade att flera negativa förhållanden hotar den fria journalistiken och tillsammans med minskat förtroende för medier skapar detta “ett mycket farligt läge” och något som kräver en reaktion.

Graden av pressfrihet bevakas av bland andra Reportrar utan gränser som konstaterar att det i världen 2021 bara fanns åtta länder, varav sex EU-länder, där det rådde en “bra situation” för pressfriheten. Det kan jämföras med 2012 då 14 EU-länder ansågs ha en bra situation för media, alltså mer än en halvering på nio år.

– Med förslaget inför vi flera skyddsåtgärder mot störningar och ingripanden mot mediers redaktionella beslutfattande. Exempelvis minimeras möjligheten att tvinga fram journalisters källor, sade Věra Jourová som också betonade att detta var en minimilagstiftning och att länder därför kunde har starkare skyddsregler om de så önskar. 

Kärnan i förslaget, och det som väntas bli mest diskuterat, är bildandet av fristående nationella mediemyndigheter där sådan inte finns och en motsvarande europeisk medienämnd där alla EU-länder får en representant. Europeiska medienämnden ska tolka EU:s medieregler och ge råd till EU-kommissionen samt övervaka att medier utanför EU – inklusive internetjättar som Facebook och Youtube – följer reglerna när de agerar på den inre mediemarknaden. 

– När vi såg hur vissa medlemsländer agerade mot media var vi helt hjälplösa, sade Věra Jourová. Men med en särskild medielag på EU-nivå kan kommissionen inleda ett formellt överträdelseförfarande för att i slutändan låta EU-domstolen avgöra om en stat gjort rätt eller fel. 

Regeringen välkomnar förslaget i sin faktapromemoria som i linje med svensk mediepolitik med reservationen att “förslaget kommer behöva analyseras noga”.