Fyra röster: Så bör EU stödja Ukraina
BRYSSEL 9 december 2022Mer ekonomiskt och militärt stöd, totalstopp för import av rysk energi och opinionsbildning i länder utanför unionen är några förslag på hur EU bör agera för att stödja Ukraina.
På fredagen hölls i Europahuset i Stockholm ett seminarium om Ukraina där bland annat frågan om vad bör göras från EU:s håll togs upp. Deltagarna var överens om att mer måste göras för Ukraina. Gunnar Hökmark, chef för tankesmedjan Frivärld och tidigare moderat EU-parlamentariker, menade att stödet både bör vara finansiellt och militärt.
– Det behövs väldigt mycket mer. [Europa] bör göra minst lika mycket som USA, sade Hökmark.
Han menade även att det är viktigt med opinionsbildning gentemot länder utanför Europa för att skapa tryck på Ryssland.
– Ett antal regimer har sett Putin som en god allierad. Det tror jag håller på att upphöra. När Ryssland och den ryska regimen tappar sin egen omvärlds stöd tvingas man dra sig tillbaka ur Ukraina, sa Hökmark.
Samma tanke var EU-parlamentariker Arba Kokalari (M) inne på.
– Vi måste skicka en signal till andra diktatorer runt om i världen att det aldrig får löna sig att gå i in i ett land och terrorisera befolkningen, sade Kokalari som pekade på att antalet auktoritära länder i världen blir fler.
Hon menade vidare att EU och väst måste införa ytterligare sanktioner.
– Vi måste isolera den ryska ekonomin fullständigt så att Putin inte har resurser kvar att attackera ukrainska civila, sade Kokalari
Jakop Dalunde, miljöpartistisk EU-parlamentariker, ville se ett omedelbart totalstopp för import av rysk energi till EU och att unionen redan vid den ryska ockupationen av ukrainska Krim borde ha börjat fasa ut rysk energi
– Att vi fortfarande köper fossil energi från Ryssland och finansierar detta barbariska krig är oanständigt och borde uppgöra omedelbart, sade Dalunde.
Efter kriget
När det ryska kriget väl tagit slut förespråkar EU-parlamentariker Emma Wiesner (C) ett stort ekonomiskt stöd till Ukrainas uppbyggnad på samma sätt som USA gjorde för Europa efter andra världskriget.
– Vi måste vara förberedda på, när kriget tar slut, att göra en Marshallplan för Ukraina. Vi ser att viktig infrastruktur, vägar, el och energiproduktion till stora delar är utslaget. Där måste vi snabbt få till ett stödpaket, sade Wiesner.
Jakop Dalunde framhävde vikten av att samtidigt inleda arbetet med att göra Ukraina till EU-medlem.
– [Vi måste] arbeta tålmodigt för att göra det lättare, att när det här kriget väl är över, för Ukraina att bli en del av den Europeiska unionen, sade Dalunde som tillade att detta dock inte kommer att gå på en dag.
– Hur stark solidaritet vi än känner med Ukraina måste vi också vara ärliga med att det är ett land med svåra problem när det gäller mänskliga rättigheter, demokratins funktionssätt och inte minst korruption. Där får inte vi börja svaja på Köpenhamnskriterierna, sade Dalunde med hänvisning till de krav som blivande EU-länder måste leva upp till.