Ylva Johansson avvisar kritiken om övervakning: Ren svartmålning
STOCKHOLM 10 mars 2023EU-förslaget för att upptäcka barnsexbrott på internet kritiseras för att förvandla unionen till ett övervakningssamhälle där känslig information om medborgarna kan komma att missbrukas. Men att EU är på väg mot ett totalitärt samhälle avvisas av ansvarig kommissionär. – Det är ju totalt fel naturligtvis, säger Ylva Johansson.
Europaportalen har frågat EU-kommissionären Ylva Johansson om hur hon ställer sig till den kritik mot EU-förslaget att motverka barnporonografi och övergrepp mot barn på internet, som kommit till uttryck i svensk debatt. I veckan tillkom kritik av ledarskribenter på Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten samtidigt som ett svenskt internetföretag driver annonskampanj mot förslaget.
I korthet går kritiken ut på att EU-förslaget att skanna internet efter barnsexbrott leder ut på ett sluttande plan där den insamlade informationen kan komma att missbrukas i helt andra syften och att oskyldiga människor riskerar att felaktigt pekas ut för avskyvärda barnsexbrott av AI. Ylva Johansson som lade fram förslaget förra året har en annan syn på saken.
Vad säger du om kritiken som påstår att EU-kommissionen vill införa en digital övervakning vars motsvarighet bara går att hittar i totalitära stater som Kina?
– Det är ju totalt fel naturligtvis. Det finns ingen sanning i det överhuvudtaget. Jag föreslår att man begränsar möjligheterna att detektera. Det är ren svartmålning och visar på vilka krafter som jag utmanar, säger Ylva Johansson till Europaportalen.
Hur stor blir omfattningen av datainsamlingen?
– I dag är det tillåtet för [internetbolagen] att skanna allting för att leta efter barnsexbrott, det har varit tillåtet i tio års tid. Förra året fick vi 1,5 miljoner rapporter från bolagen om barnsexbrott med fem miljoner bilder och videor bara från EU. De mesta av rapporterna kommer från privat kommunikation och chattar. Med mitt förslag begränsas möjligheten att skanna.
Vad betyder "begränsas möjligheten att skanna"?
– Nästa sommar [2024] blir all skanning av barnsexbrott förbjuden i EU om man inte har en särskild lagstiftning. Det enda som blir tillåtet att skanna är virus. Därför har jag föreslagit en särskild lagstiftning [som tvingar] alla bolag att göra en riskanalys huruvida det finns en risk att deras tjänster används för att sprida barnsexbrott och då måste de vidta åtgärder för att förhindra det. Om de åtgärderna inte är tillräckliga, kan en myndighet i medlemslandet föreslå att bolaget får skanna för att hitta brotten och sedan är det en domstol som tar beslutet om exakt hur bolaget får skanna. Det som också är nytt i lagstiftningen är att om [internetbolagen] kan och får skanna så måste de också göra det, så det [blir] inte längre frivilligt.
– De som påstår att jag inför nya möjligheter att skanna [internet efter innehåll] har helt fel. Det jag gör är att jag begränsar dagens möjligheter att skanna men jag stänger inte dörren helt. För jag tycker det är viktigt att vi kan fortsätta att göra det när det verkligen behövs.
Så varför behövs det nya EU-förslaget?
– Väldigt ofta pågår de här brotten i det tysta länge, barn som utsätts och det är bebisar och småbarn. Det är först när det delas på nätet som polisen kan börja nysta. I åttio procent av fallen, där man startar en utredning, så kommer det från internetbolagens rapporter.
– Skulle vi inte få några rapporter [från internetbolagen], det vill säga att man inte antar [förslaget] då blir vi rätt blinda.
Vem kommer att granska så att inte datainsamlingen missbrukas?
– Det är de nationella myndigheterna som har det uppdraget.
Ylva Johansson byter fokus och poängterar att stora globala internetföretag jobbar emot förslaget.
– Jag utmanar bolagen, de vill inte bli reglerade. Det ska vi ha klart för oss. Jag har ganska stora jättar emot mig som försöker svartmåla mitt förslag.
Varför vill inte internetbolagen genomföra de här granskningarna menar du?
– Det kanske de vill. Men de vill inte bli reglerade eller ålagda. De vill inte vi ska reglera vilken teknik de ska använda. Men vi kan inte låta bolagen detektera vår krypterade trafik hur som helst. Det får de göra när de letar virus men jag kan tycka att det är orimligt på ett sätt, att vi skyddar våra mobiltelefoner från virus bättre än vi skyddar barn från våldtäkter.
Betyder detektera att bolagen spelar in alla mobilsamtal och sådant?
– Nej nej nej. Så är det inte. Det man kan jämföra det med är när tullen har en misstänkt leverans och släpper in en knarkhund att lukta på alla paketen eller breven. Den teknik som används är en så kallad sniffningsteknik som slår larm när man hittar det man letar efter, det vill säga bilder på sexuella övergrepp på barn som alltid är kriminella.
Men hur skiljer man nakenhet från nakenhet, det kan ju vara helt legitima bilder?
– Tekniken är väldigt bra. Det här har ju pågått i tio års tid och vi har inte hört särskilt mycket om att det har blivit fel. Till exempel [chatt-appen] Messenger detekterar allt och vi får väldigt många rapporter från dem. Det skulle förstås kunna bli fel någon gång och därför har jag föreslagit en säkerhetsåtgärd. Innan rapporterna går till polisen så går de först till nytt EU-center som säkerställer att vi inte skickar falska positiva bilder till [polisen].
Var ligger lagförslaget just nu?
– Det förhandlas nu intensivt å ena sidan i ministerrådet för att de ska komma till en gemensam ståndpunkt å andra sidan i Europaparlamentet för att de ska komma fram till sin ståndpunkt, sedan väntar trilogförhandlingar. Jag hoppas att det ska kunna ske under det svenska ordförandeskapet, säger Ylva Johansson.