Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

Tio länder står i kö för att få gå med i EU. Flera länder som Moldavien och Ukraina arbetar hårt för att få gå med, Albanien blev nyligen det fjärde landet att inleda formella medlemskapsförhandlingar. EU-kommissionen anser att Ukraina är redo att förhandla nästa år och Montenegro hoppas bli det 28:e medlemslandet senast 2028.

Processen för kandidatländer som Serbien och Turkiet har dock snarare avstannat och i vissa fall gått bakåt. Regeringen i Georgien, som varit kandidatland i knappt ett år, ser också ut att ha bromsat in sin vilja att bli medlem.

Många krav att leva upp till
För att få gå med i EU måste kandidatländerna uppfylla en rad ekonomiska, politiska och administrativa krav som ingår i de så kallade Köpenhamnskriterierna.

Europaportalen har sammanställt en rad internationella index som återspeglar vissa aspekter i kriterierna som graden av demokrati och korruption. De visar även hur rika och hur stora befolkningar länderna har – frågor som inverkar på EU-omfördelningen av pengar från rikare till fattigare och på maktförhållanden i unionens institutioner.

Demokrati
EU-samarbetet är grundat på demokrati. Även om det råder delade meningar om huruvida ett nuvarande medlemsland, Ungern, alltjämt är en demokrati måste nya medlemsländer vara demokratiska. Den brittiska tidningen The Economists forskningsenhet poängsätter sedan 2006 världens länder efter hur demokratiska de är.

Dess senaste sammanställning täcker läget 2023 och talar ett tydligt språk om var kandidat- och ansökarländerna befinner sig. Alla länder, förutom Montenegro är mindre demokratiska än det minst demokratiska medlemslandet Bulgarien. I botten återfinns Turkiet, vars medlemskapsförhandlingar lagts på is på obestämd tid.

Jämfört med fjolåret har det inte skett några betydande förändringar på demokratiindexet.

Rättsstatlighet
Nära besläktat med demokrati är rättsstatlighet som är en uppsättning principer för att hindra politiker att få alltför stor makt över medborgarna, att garantera likhet inför lagen och att lagar stiftas i en öppen och demokratisk process. Här återfinns de tio länderna längst ned på skalan tillsammans med EU-länderna Ungern och Bulgarien i World Justice Projects senaste rättsstatlighetsindex för 2023.

Under det år som gått sedan Europaportalens förra sammanställningar har ett kandidatland, Bosnien-Hercegovina, gått om EU:s svarta rättsstatsfår Ungern.

Pressfrihet
Graden av pressfrihet visar en liknande bild men med mindre tydlig övergång mellan de bäst presterande kandidat- och ansökarländerna och de nuvarande medlemsländerna. Pressfriheten i Moldavien är högre än i hela elva EU-länder och Nordmakedonien ligger före 10 EU-länder. I botten ligger alltjämt Turkiet.

Jämfört med föregående års index har pressfriheten minskat i alla kandidatländer och Kosovo förutom i Ukraina där situationen har blivit något bättre.

Uppfattad korruption
För korruptionsnivån står Georgien ut med en placering i mitten på skalan även om landet räknas som något mer korrupt än föregående mätår. Det mest korrupta landet är Turkiet.

I sex av kandidatländerna – Nordmakedonien, Ukraina, Moldavien, Albanien, Bosnien-Hercegovina och Montenegro – har korruptionen under året minskat. Nordmakedonien och Moldavien har gått om Ungern som även här är det EU-land som ligger längst ned på listan.

Ekonomisk frihet

Ett av Köpenhamnskriterierna är att nya medlemmar har en fungerande marknadsekonomi. Den konservativa amerikanska tankesmedjan The Heritage Foundation rankar varje år världens länder efter nivån av ekonomisk frihet som enligt dem bestäms av bland annat graden av rättsstatlighet, skattetryck, regler för företag och arbetskraft och hur öppen marknaden är.

Georgien utgör även på detta område ett undantag från övriga länder som vill gå med i EU medan övriga sökande befinner sig lägre ned på skalan över ekonomiska friheter. Detta index är det enda där ett EU-land är i botten, nämligen Grekland.

I alla tio kandidat- och ansökarländer minskade den ekonomiska friheten under det senaste mätåret såsom den mäts på indexet.

Ekonomi
EU omfördelar genom bland annat sina regionalstöd pengar från rikare delar av unionen till fattigare för att jämna ut skillnader. Ett rikt EU-land som Sverige betalar mer till EU-budgeten i förhållande till befolkningen än ett fattigt som Bulgarien.

Med bara ett undantag – Turkiet är något rikare än Bulgarien, Grekland och Lettland – är de tio aspirantländerna fattigare än de 27 EU-länderna. Fattigast 2022 räknat i BNP per person var Kosovo vars invånare var närmare fem gånger så fattiga som en svensk.

Befolkning
Antalet ledamöter varje medlemsland får i EU-parlamentet och hur stor röstandel det får i ministerrådet bestäms av antalet invånare. De flesta ansökar- och kandidatländer är mindre länder och skulle därmed få mindre tyngd än Sverige. Turkiet, som i dagsläget inte har någon som helst möjligt att gå med i EU, skulle med liten marginal bli det folkrikaste landet i unionen före Tyskland. Ukraina skulle gå om Polen som unionens femte folkrikaste medlem trots att landets befolkning minskat med flera miljoner sedan krigets början.

I nedanstående grafik sammanfattas skillnaden mellan mätåren 2022 och 2023 för de nio kandidatländerna och ansökarlandet Kosovo.