Sverige kräver tuffa budgetprioriteringar i EU – yppar inga egna förslag

På tisdagen möttes medlemsländernas EU-ministrar för att diskutera det kommande EU-toppmöte den 20 mars. En av punkterna är en första strategisk diskussion om nästa flerårsbudget som ska gälla från 2028 och där ett första förslag väntas senare i år.   
Regeringen skriver till riksdagen att de vill se en budgetpolitik som bättre avspeglar EU:s aktuella utmaningar: kriget, konkurrenskraften, klimatet, kriminaliteten.

–Investeringar i försvaret, investeringar i stöd till Ukraina kommer att kräva mer budgetmedel och mer uppmärksamhet, då måste vi också våga göra prioriteringar inom budgeten, sade EU-minister Jessica Rosencrantz på väg in till mötet (M). 

Frågan är vad som ska förändras i den nya budgeten. Sedan gammalt har Sverige velat se omprioriteringar och bland annat en minskning av jordbruks- och regionalstöd. 2023 fick Sverige närmare 13 miljarder i EU-stöd till bönder, landsbygd och regioner. Böndernas organisation LRF har tidigare uppgett för Europaportalen att jordbruksstödet motsvarar 15 procent av böndernas intäkter på ett år.   

EU-ministern vill dock inte svara konkret på vilka förändringar som Sverige vill se och vad det kan komma att betyda för svensk del, exempelvis för landsbygden.

Vad i EU-budgeten ska prioriteras ned, tycker du? 

– Det kommer naturligtvis att bli en tuff diskussion under de kommande månaderna mellan olika EU-medlemsstater. Men jag tycker att det är viktigt att säga att vi inte bara kan, så att säga, införa nya åtaganden. Då måste man också våga prioritera. [...] Men det blir en svår diskussion framöver såklart, sade Jessica Rosencrantz.

Om man prioriterar bort jordbruksstöd som exempel. Kommer regeringen att kompensera svensk landsbygd då? 

– Jag tror att vi befinner oss i ett väldigt tidigt skede av dessa budgetdiskussioner, så jag ska inte gå in på detaljer nu, sade Jessica Rosencrantz.