Statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S). Arkivbild.

Statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S). Arkivbild.

Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Regeringen: Vi kommer vara snålast i EU

Sverige riskerar att få en av de största ökningarna i EU-avgiften när Storbritannien lämnar unionen.

Innan årets slut ska EU-kommissionen föreslå hur unionens långtidsbudget ska se ut efter 2020. En av de viktigaste frågorna är hur budgethålet efter Storbritanniens utträde ska täppas till. Under 2015 utgjordes landets nettobetalning – alltså avgiften minus EU-stöd som kommer tillbaka – motsvarande 130 miljarder kronor. Det utgör ungefär tio procent av det årets EU-budget.

Att täppa igen hålet kan ske antingen genom att EU-budgeten görs mindre eller att de kvarvarande EU-länderna betalar mer. Statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) lade på tisdagen ut regeringens linje.

– När britterna lämnar måste budgeten krympa i motsvarande grad. Annars kommer ju de som redan betalar mest bli stående med notan, sade Stefan Löfven.

Enligt en rapport från den inflytelserika tankesmedjan Jacques Delors-institutet kommer Sverige att näst efter Nederländerna bli det medlemsland vars EU-avgift ökar mest om inte budgeten minskar när Storbritannien lämnar. Tankesmedjans beräkningar pekar mot en ökning på runt 15 procent för Sveriges EU-avgift.

– Vi kommer vara snålast i EU. Det är vi redan i dag och det kommer vi vara även framöver, sade Andersson.

Fem prioriteringar

I de kommande budgetförhandlingarna har regeringen sammanlagt fem prioriteringar inklusive att minska EU-budgeten. Det är behålla den svenska avgiftsrabatten, flytta fokus från omfördelning av EU-pengar och jordbruksstöd till frågor som migration, säkerhet och konkurrenskraft.

– Allt för mycket av EU:s budget går i dag till omfördelning, bland annat inom jordbrukspolitiken och strukturfonderna och det är inte något som bör vara den huvudsakliga sysslan för EU i längden, sade Andersson.

Regeringen vill dessutom att medlemsländer som inte följer EU-regler ska kunna bli av med stöd.

– Vi kan inte acceptera att vissa medlemsstater struntar i de överenskommelser som vi slutit i unionen. Ett sådant exempel är asylmottagandet där en del länder vägrar ta en del av det gemensamma ansvaret, sade Andersson som tillade att den sista prioriteringen är bättre kontroll på budgeten och ökad transparens. Frågan har varit en käpphäst för Sverige som nyligen för sjätte året i rad vägrade ge EU-kommissionen ansvarsfrihet för budgeten.

Om EU:s budget minskar i och och med det brittiska utträdet räknar regeringen även med att EU-stöd till Sverige kommer att minska.

Motstånd mot minskad budget

I många EU-länder som är nettobidragstagare – de som får tillbaka mer än de betalar in till EU-budgeten – finns ett motstånd till att minska budgeten. Den tyske socialdemokratiske utrikesministern Sigmar Gabriel har i en debattartikel i förra veckan förespråkat att Tyskland bör betala mer när britterna lämnar. Tyskland är det land som bidrar mest till EU-budgeten.

Budgeten är en av de mest kontroversiella frågorna i EU. Förhandlingarna kring långtidsbudgeten som hittills gällt under sjuårsperioder är några av de tuffaste.

– Det finns naturligtvis både medlemsländer och EU-institutioner som hellre skulle vilja se att EU-budgeten ökade. I det här sammanhanget är Sverige ett litet land, sade statsminister Löfven som tillade att förhandlingarna kommer bli ”mycket svåra och komplexa”.

När långtidsbudgetförhandlingarna i Bryssel startar på allvar är ännu inte klart.