EU ökar trycket på Ryssland: 18:e sanktionspaketet presenterat

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas presenterade på tisdagen det 18:e sanktionspaketet mot Ryssland. Paketet syftar till att ytterligare försvaga den ryska ekonomin och minska Kremls möjligheter att finansiera kriget i Ukraina.

– Vi vill ha fred för Ukraina. Men trots veckor av diplomatiska försök, trots president Volodymyr Zelenskyjs erbjudande om ovillkorligt eldupphör, fortsätter Ryssland att sprida död och förstörelse, sade von der Leyen under presskonferensen.

De nya sanktionerna riktar sig särskilt mot den ryska energisektorn och bankväsendet. För första gången föreslås ett totalförbud för EU-aktörer att delta i transaktioner kopplade till gasledningarna Nord Stream 1 och 2. Dessutom föreslås oljepristaket för rysk råolja sänkas från 60 till 45 dollar per fat, i syfte att ytterligare minska Rysslands oljeintäkter.

– Det finns ingen återgång till det förflutna, sade von der Leyen.

Åtgärder mot skuggflottan och exportförbud
Ett centralt inslag i paketet är utökade åtgärder mot den så kallade skuggflottan – fartyg som används för att kringgå sanktionerna mot rysk oljeexport. Ytterligare 77 fartyg läggs nu till sanktionslistan vilket innebär att över 400 fartyg omfattas av restriktionerna. Dessa fartyg får inte anlöpa EU-hamnar, vilket försvårar Rysslands möjligheter att exportera olja via alternativa rutter.

– Att sanktionera skuggflottan har varit särskilt effektivt. Efter det senaste sanktionspaketet minskade Rysslands oljeexport via Svarta havet och Östersjön med 30 procent på en vecka, sade Kaja Kallas.

Utöver energisektorn föreslås ett utökat exportförbud av teknik och industrivaror till Ryssland, till ett värde av över 2,5 miljarder euro. Förbudet omfattar bland annat maskiner, metaller, plaster och kemikalier samt produkter med dubbla användningsområden, det vill säga varor som kan användas både civilt och militärt.

Hårdare tag mot ryska banker och företag
På finansområdet föreslås att det nuvarande förbudet mot att använda det internationella betalningssystemet SWIFT för ryska banker omvandlas till ett fullständigt transaktionsförbud. Ytterligare 22 ryska banker föreslås omfattas av restriktionerna, liksom finansiella aktörer i tredjeländer som hjälper Ryssland att kringgå sanktionerna.

EU-kommissionen vill även införa sanktioner mot den ryska statliga investeringsfonden och dess dotterbolag, för att stoppa finansiering av projekt som stärker Rysslands industriella bas.

– Vi vill förhindra att rysk råolja når EU-marknaden bakvägen, sade von der Leyen.

Internationell samordning och politiska utmaningar
Sanktionspaketet presenteras inför G7-mötet i Kanada senare i veckan där samordning med USA och andra partnerländer står på agendan. Oljepristaket är en gemensam åtgärd inom G7, och von der Leyen betonade vikten av fortsatt enighet.

– Vi har alltid samordnat oss väl inom G7 när det gäller oljepristaket. Mitt antagande är att vi sänker taket tillsammans, sade von der Leyen.

Det nya paketet måste nu godkännas av EU:s medlemsländer. Tidigare har länder som Ungern och Slovakien uttryckt tveksamhet till ytterligare sanktioner, men enligt uppgifter till Financial Times är förhoppningen att en överenskommelse kan nås före slutet av juli.

Sanktionernas effekt och nästa steg
Både von der Leyen och Kallas underströk att sanktionerna redan har haft stor effekt på den ryska ekonomin. Enligt kommissionen har Rysslands olje- och gasintäkter minskat med nästan 80 procent sedan krigets början, och landets budgetunderskott och inflation har ökat kraftigt.

– Varje sanktion försvagar Rysslands förmåga att föra krig. Ryssland vill få oss att tro att de kan fortsätta kriget i oändlighet, men det stämmer inte, sade Kallas.

EU:s mål är att tvinga Ryssland till förhandlingsbordet och få till stånd ett verkligt eldupphör. Kommissionen upprepar kravet på ett fullständigt, ovillkorligt eldupphör i minst 30 dagar som ett första steg mot fred.