Fortsatt för många fel i EU:s utgifter trots viss bättring

För sjätte året i följd väljer Europeiska revisionsrätten, EU:s externa granskningsorgan, att ge ett så kallat uttalande med avvikande mening om lagligheten och korrektheten i EU-budgetens utgifter. Det är den skarpaste formen av kritik som revisorerna kan ge och tyder på utbredda problem.

Orsaken är att den uppskattade felandelen i de granskade utbetalningarna för 2024, även om den minskat från rekordhöga 5,6 procent året innan, fortfarande landar på 3,6 procent. Det är en bra bit över den tvåprocentsnivå som både revisionsrätten och EU-kommissionen anser vara acceptabel.

– En lägre felnivå är ett steg i rätt riktning men det finns fortfarande alltför många oriktigheter i EU:s kostnader, sade revisionsrättens ordförande Tony Murphy i ett uttalande.

Han menar att problemen är djupgående.

– [Oriktigheterna] beror på bestående brister i strukturerna för tillsyn och ansvarsutkrävande, sade Tony Murphy.

Felen kan vara allt från administrativa misstag och överträdelser av upphandlingsregler till, i ett fåtal fall, misstänkta bedrägerier. Totalt handlar det om felaktiga utbetalningar på uppskattningsvis 6,9 miljarder euro. Under sitt arbete identifierade revisorerna 19 fall av misstänkta bedrägerier som rapporterades vidare till EU:s bedrägeribekämpningsbyrå Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo.

Erixon (SD): Budgeten måste krympa
EU-parlamentariker Dick Erixon (SD), som är ledamot i Europaparlamentets budgetkontrollutskott, är mycket kritisk till resultatet. Utskottet kommer senare att granska rapporten och föreslå om kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för sin hantering av budgeten.

– Det är alarmerande att EU-kommissionen inte kan hålla i pengarna. För 2024 är det nästan 70 miljarder kronor som använts på ett otillbörligt sätt. År efter år har felnivån varit över det kommissionen själv haft som mål att klara, sade Dick Erixon.

Han ser en koppling mellan felen och budgetens storlek.

– En viktig förklaring är att EU-budgeten har ökat dramatiskt, särskilt när man räknar in coronafonden. Ju fler miljarder som man ska sätta sprätt på, desto svårare blir det att kontrollera att pengarna används till det som avses, sade Dick Erixon och pekade på att reglerna dessutom är krångliga.

Han efterlyser en mindre budget, tydligare kriterier för bidrag och ökad öppenhet.

Sammanhållning och coronafond under lupp
Precis som tidigare år är felen störst inom sammanhållningspolitiken, de stöd som ska utjämna ekonomiska och sociala skillnader mellan EU:s regioner. Även om felandelen där sjönk markant – från 9,3 procent 2023 till 5,7 procent 2024 – är den fortfarande hög. De vanligaste felen rör projekt eller kostnader som inte är stödberättigande och överträdelser av reglerna för offentlig upphandling.

Svensk revisor: Regelkrångel en orsak
Hans Lindblad, den svenske ledamoten i Europeiska revisionsrätten, pekar ut komplexa regler som en viktig förklaring till de återkommande felen.

– Man bryter mot upphandlingsregler, vilket kan beror på att det är ett komplicerat regelverk. Det kan också finnas oklarheter om något är stödberättigat eller inte. Statsstödsreglerna är inte heller den enklaste materian och det är där vi hittar de flesta felen. Det finns mycket man nog borde förenkla, sade Hans Lindblad till Europaportalen.

På frågan om hur Sverige presterar i granskningen är bilden blandad.

– Sverige sköter sig överlag bra men vi hittar fel i Sverige också. Helt fläckfria är vi inte, sade Hans Lindblad.

Revisorerna riktar även kritik mot hanteringen av EU:s stora coronafonden. Här ger man ett uttalande med reservation. Av 28 granskade utbetalningar till medlemsländer under 2024, värda totalt 59,9 miljarder euro, innehöll sex stycken fel. Revisorerna pekar bland annat på bristfälligt utformade delmål och problem med tillförlitligheten i den data som medlemsländerna rapporterar in.

Ett konkret fall som lyfts fram är Polen, där frågetecken kring rättsstatens principer gör att revisorerna i väntan på ett avgörande i EU-domstolen ännu inte kan bedöma om två avgörande delmål om rättsliga reformer är uppfyllda.

Växande skuldberg oroar
Utöver fel i utbetalningarna varnar revisionsrätten för de ekonomiska risker som EU:s kraftigt ökade upplåning för med sig. För att finansiera återhämtningsfonden har EU lånat stora summor på kapitalmarknaden. Fram till 2027 kan EU:s totala skuld överstiga 900 miljarder euro, en nästan tiofaldig ökning sedan 2020.

De stigande räntorna har också gjort upplåningen betydligt dyrare än väntat. Räntekostnaderna för återhämtningsfonden under den nuvarande budgetperioden (2021–2027) beräknas överstiga 30 miljarder euro – mer än dubbelt så mycket som den ursprungliga prognosen. Detta ökar trycket på framtida EU-budgetar.

Kommissionen håller inte med
EU-kommissionen, som har det yttersta ansvaret för budgeten, delar inte revisionsrättens bild av felnivåns storlek. Kommissionen uppskattar själva risken för felaktiga utbetalningar inom till exempel sammanhållningspolitiken till 2,9 procent, att jämföra med revisorernas 5,7 procent.

Skillnaden beror till stor del på olika metoder. Kommissionen fokuserar främst på fel som kan leda till att pengar måste återkrävas, medan revisionsrätten räknar alla typer av regelbrott, oavsett om pengarna kan krävas tillbaka eller inte. Revisorerna menar att kommissionen på grund av brister i sina kontroller och i medlemsländernas granskning sannolikt underskattar den verkliga felnivån.