Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Sedan 2020 granskar EU-kommissionen rättsstatligheten i EU-länderna. Arkivbild.

Kritisk rapport: EU:s råd om rättsstaten ignoreras systematiskt

BRYSSEL 4 november 2025

En ny granskning av EU-kommissionens arbete med rättsstaten visar en dyster bild. Nio av tio rekommendationer till medlemsländerna är upprepningar från tidigare år och få genomför dem fullt ut, enligt människorättsorganisationen Liberties. Processen beskrivs som ineffektiv och utan konsekvenser. Ett krympande utrymme för civilsamhället i EU-länder är ett återkommande tema i Liberties kritik.

EU-kommissionens årliga granskning av rättsstatens principer, som ska fungera som ett förebyggande verktyg mot demokratisk urholkning, bidrar inte till att skapa verklig förändring. Medlemsländer ignorerar i stor utsträckning de rekommendationer de får och kommissionens uppföljning är tandlös. Det är slutsatserna i en ny kritisk rapport från människorättsorganisationen Liberties som publicerades under tisdagen.

Granskningen visar att 93 procent av alla rekommendationer som kommissionen utfärdade till medlemsländerna under 2025 är upprepningar från tidigare år. Hela 71 procent av rekommendationerna härstammar från 2022, det första året då kommissionen utfärdade sådana. Endast nio helt nya rekommendationer lades till i årets upplaga.

"De flesta av samma rekommendationer har upprepats sedan de infördes 2022 och det finns ingen konsekvent koppling till resten av EU:s verktygslåda för rättsstatsprincipen", skriver organisationen i sin rapport.

Under 2025 var det bara fem av EU:s 27 medlemsländer som fullt ut genomförde någon av de rekommendationer de fått. Två länder, Slovenien och Tjeckien, stod ensamma för två tredjedelar av alla fullständigt implementerade åtgärder.

Ungern sticker ut
Situationen är särskilt allvarlig i Ungern som enligt Liberties konsekvent struntar i EU:s uppmaningar. Landet har sex rekommendationer som inte har sett några framsteg alls sedan 2022. Totalt sett har 88 procent av alla rekommendationer till Ungern ignorerats vilket enligt rapporten belyser "djupt rotade styrningsproblem och motstånd mot tillsyn på EU-nivå".

Men Ungern är inte ensamt. Enligt Liberties analys visar 61 procent av alla rekommendationer från 2022 liten eller ingen framgång i hela unionen. Länder som Italien, Bulgarien, Irland och Tyskland pekas också ut för sin brist på framsteg.

Bilden står i kontrast till den som EU-kommissionen själv målar upp. I samband med att kommissionen presenterade sin egen rättsstatsrapport i juli beskrev man utvecklingen som en positiv bana i många medlemsländer. Enligt kommissionens egen beräkning har 57 procent av förra årets rekommendationer genomförts "helt eller delvis".

Men Liberties menar att kommissionen ofta överskattar de faktiska framstegen och att kategorin "delvis genomförd" döljer en brist på meningsfulla reformer. De pekar också på att kommissionens process saknar konsekvenser för länder som systematiskt ignorerar rekommendationerna. Överträdelserna behandlas lika, oavsett hur allvarliga de är eller vilken påverkan de har på rättsstaten.

Kommissionen anklagas för att missa allvarliga problem
Ett annat allvarligt problem som Liberties lyfter fram är att kommissionen helt och hållet missar viktiga hot mot rättsstaten i flera länder. Rapporten identifierar 17 allvarliga problem i Italien och sex i Slovakien som utelämnades helt från kommissionens rapport för 2025.

Detta inkluderar bland annat en ny säkerhetslag i Italien som kritiker menar inskränker grundläggande friheter, samt en ny lag i Slovakien som inför betungande rapporteringskrav för civilsamhällesorganisationer och ses som ett försök att tysta kritiska röster.

Just det krympande utrymmet för civilsamhället är ett återkommande tema i Liberties kritik. Organisationen anser att kommissionen inte ger dessa frågor tillräcklig vikt och efterlyser ett separat kapitel i rättsstatsrapporten som helt ägnas åt civilsamhällets villkor.

Rekommendationer om rekommendationer
För att göra processen mer effektiv föreslår Liberties en rad åtgärder. Man vill se skarpare, tidsbundna och mätbara rekommendationer. Organisationen kräver också att uppföljningen stärks och kopplas tydligare till EU:s andra verktyg, som överträdelseförfaranden och den så kallade villkorsmekanismen, som gör det möjligt att hålla inne EU-medel för länder som bryter mot rättsstatens principer.

Detta ligger i linje med vad EU-kommissionen själv har aviserat. I samband med förslaget till EU:s nästa flerårsbudgetframhöll kommissionen att man vill se en närmare koppling mellan rekommendationerna i rättsstatsrapporten och finansiellt stöd.

Mer fakta

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret