EU-kompromissande gav försvagat 2040-mål

EU-länderna har enats om sitt mål för klimatet fram till 2040. Efter segslitna förhandlingar som pågick långt in på natten ställde sig medlemsländernas klimat- och miljöministrar på onsdagsmorgonen bakom en kompromiss som innebär att EU:s nettoutsläpp av växthusgaser ska minska med 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivåer. Det är även den nivå EU-kommissionen föreslagit.

Men bakom huvudmålet döljer sig en rad försvagningar jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. Kärnan i kompromissen är att endast 85 procent av utsläppsminskningarna måste ske inom unionens gränser. Resterande fem procentenheter kan uppnås genom att köpa så kallade klimatkrediter, det vill säga finansiera klimatprojekt i länder utanför EU.

Priset för enighet
För att nå enighet mellan medlemsländerna krävdes fler kompromisser. En av de mest känsliga punkterna i EU:s klimatpaket, införandet av ett nytt system för handel med utsläppsrätter för vägtransporter och uppvärmning av byggnader, skjuts upp med ett år till 2028. Detta var ett centralt krav från länder som Polen och Tjeckien som befarat att systemet skulle leda till höjda bränslepriser för medborgarna, rapporterar Reuters.

Uppgörelsen innehåller även skrivningar som öppnar för att ”bränslen med låga eller inga koldioxidutsläpp” ska fortsätta spela en roll inom vägtransportsektorn, en eftergift till bland andra Italien som kan urholka EU:s tidigare beslut om ett stopp för försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035, enligt Politico.

Vidare införs en möjlighet att tillgodoräkna sig ytterligare fem procentenheter via internationella krediter vid extraordinära händelser, som skogsbränder. Hela 90-procentsmålet ska också kunna ses över vartannat år om det bedöms orsaka ekonomiska bakslag, enligt Financial Times.

Dessutom antyder texten att tung industri kan komma att få gratis utsläppsrätter under en längre tid än planerat.

Djup splittring mellan medlemsländer
Förhandlingarna blottlade den tydliga sprickan som finns inom unionen i klimatfrågan. En grupp med mer ambitiösa länder, däribland Sverige, Spanien och Nederländerna, försökte hålla emot försvagningar av målet. De ställdes mot en grupp ledd av Polen, Ungern och Tjeckien som anser att klimatmålen är för betungande för industrin och ekonomin. Samtidigt drev länder som Italien och Frankrike på för ökad flexibilitet, framför allt genom en mer generös användning av klimatkrediter.

Fyra länder, däribland Ungern och Tjeckien, motsatte sig till slut uppgörelsen, men deras motstånd var inte tillräckligt för att blockera beslutet som fattades med kvalificerad majoritet.

Kritik mot försvagat mål
Från miljörörelsen är kritiken mot uppgörelsen skarp. Klimatnätverket CAN kallar beslutet en besvikelse och menar att målet är betydligt svagare än vad siffran 90 procent ger sken av.

– Genom att böja sig för trycket från obstruerande medlemsländer har ministrarna på ett farligt sätt öppnat dörren för upp till 5 procent utländska klimatkrediter. Denna ambitionsnivå lever inte upp till EU:s ansvar och förmåga att på allvar ta itu med klimatkrisen, sade Sven Harmeling, klimatchef på CAN Europe.

Ett tidigare försök från EU att använda internationella krediter kollapsade 2012 på grund av låg efterfrågan och ett överskott av opålitliga certifikat.

Även EU:s oberoende klimatvetenskapliga råd har tidigare varnat för att ett omfattande köp av utländska krediter riskerar att avleda nödvändiga investeringar från den egna, europeiska industrins omställning.

Mål för 2035 klart för FN-toppmöte
Parallellt med 2040-målet enades ministrarna även om EU:s så kallade nationellt fastställda bidrag (NDC) till Parisavtalet. Det är ett mål för 2035 som EU ska presentera på COP30-mötet. Där enades länderna om en utsläppsminskning i intervallet 66,25 till 72,5 procent jämfört med 1990.

Onsdagens överenskommelse är en politisk uppgörelse mellan medlemsländernas regeringar. För att 2040-målet ska bli bindande lagstiftning måste det nu förhandlas med Europaparlamentet som ännu inte slagit fast sin position.