Sverige sämre på EU-lagar än Danmark och Finland

År 2025 kritiserade EU-kommissionen Sverige i 41 fall för att felaktigt eller försent ha införlivat EU-lagar, vilket är något färre fall året innan. Sverige har de senaste 15 åren haft färre fall än EU-genomsnittet, men som oftast haft fler ärenden än både Danmark och Finland. 

Överträdelser gällande miljöfrågor är de vanligaste i de nordiska länderna och i EU. Jämfört med Danmark och Finland har Sverige något fler miljöfall.

Magnus Lindh, doktor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, menar att miljölagstiftningen i EU är mer omfattande än många andra politikområden, vilket leder till fler överträdelser.  

– Det här är ett mönster i hela EU, inte bara i Sverige. Några centrala förklaringar handlar om att miljölagstiftningen i EU är väldigt omfattande, och ett av de mest reglerade politikområdena. Fler regler ger fler potentiella överträdelser, säger han.

Skillnaderna mot de nordiska grannländerna märks i synnerhet inom områden som rör rättsliga frågor och konsumenträtt samt ekonomi, där Sverige kommer till korta. 

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) anser att införlivandet av EU-lagstiftning ibland är komplicerat och tidskrävande, men att hon tycker att Sverige arbetar för att åtgärda EU-kommissionens kritik.

– Ibland handlar det om resursfrågor, alltså hur vi inom regeringskansliet mäktar med att införa en del lagstiftning som ibland är väldigt komplicerad. Men det är klart att vi jobbar på intensivt för att kunna införliva alla de direktiv som vi har krav på oss att göra, sade hon till Europaportalen.

Matilda Ernkrans (S), vice ordförande i riksdagens EU-nämnd, tycker också införandet av EU-direktiv, i synnerhet gällande miljö och energi, är komplext. Hon efterlyser dock bättre samordning mellan regering och myndigheter, tydligare ansvarsfördelning och att EU-lagar prioriteras tidigare.

– Sverige är en stabil medlem som oftast följer reglerna, men har problem med tempo och genomförande. Jämfört med andra länder fungerar det relativt bra, men jämfört med de bästa – som Danmark eller Finland – finns det brister i effektivitet, sade hon till Europaportalen.

Enligt Magnus Lindh finns det flera återkommande anledningar till Sveriges överträdelseförfaranden. Han pekar på EU-lagars komplexitet, Sveriges höga ambitioner och myndigheters varierande juridiska och administrativa förmåga. Att Sverige har fler ärenden än Finland och Danmark menar Magnus Lindh beror på ländernas olika strukturer. 

Både Danmark och Finland är mer centraliserade än Sverige, vilket ökar risken för ojämn implementering i Sverige. Det finns många områden som kommuner ansvarar för där EU-rätten är central, exempelvis miljötillsyn, avfallshantering och bygglov, vilket innebär att regler kan tillämpas mer flexibelt i vissa kommuner än andra. Sverige har också mer självständiga myndigheter, vilket kan göra samordningen av EU-lagar svårare än länder med starkare ministerstyre. 

– Det betyder att implementeringen blir mer varierad och svårare att kontrollera centralt vilket ökar risken för att EU identifierar brister, säger Magnus Lindh.

För att minska mängden överträdelser har EU-kommissionen börjat arbeta mer förebyggande genom dialog och vägledning, enligt Magnus Lindh. EU-kommissionen har också i större utsträckning börjat införa förordningar, istället för direktiv, för att de implementeras direkt utan att medlemsländerna behöver tolka dem. 

Om EU-kommissionen inte är nöjd med de åtgärder som ett land vidtar efter att kommissionen kritiserat dem kan överträdelseärendet hamna i EU-domstolen, ofta efter ett par eller flera års brevväxling och dialog. Förra året hade kommissionen fem pågående fall mot Sverige i domstolen om bland annat skatteinbetalning, EU:s arresteringsorder och allt för långsamma tillståndsprocesser för förnybar energi. I det sistnämnda fallet har EU-kommissionen yrkat på böter på minst 30 miljoner kronor.

EU-minister Jessica Rosencrantz menar att det inte finns någon enskild plan för att åtgärda EU-kommissionens kritik i de 41 fallen, med tanke på att ärendena faller under olika departement. 

– Det finns ju inte en plan för alla de här olika ärendena, men att vi jobbar systematiskt och metodiskt för att införliva de krav som vi åläggs. Sedan är vissa ärenden komplexa och kräver resurser och tid men självklart jobbar vi på, sade hon. 

De senaste tio åren har antalet överträdelseförfaranden mot Sverige legat på nästan samma nivå, även om placeringen i förhållandet till andra länder har ändrats, se grafik nedan. Spanien, Belgien och Italien har de senaste 15 åren varit bland de som har haft flest ärenden. Anledningen till detta är, enligt Magnus Lindh, att de har starka federalistiska och regionaliserade system.

– Förklaringen till att vissa länder återkommande toppar listorna handlar mindre om ovilja och mer om struktur. Länder som Spanien, Belgien och Italien har komplexa, ofta regionaliserade system där EU-regler ska genomföras på flera nivåer. Det ökar risken för förseningar och variationer i tillämpningen, sade Magnus Lindh.