Härom veckan antog Europaparlamentet nya budgetregler som drastiskt begränsar det nationella handlingsutrymmet. Svenska politiker som gärna vill ha ett nationellt handlingsutrymme i sina hjärtefrågor – har inga problem med att hårt begränsa andra länders budgetpolitik. Det kan minska möjligheten att ta nationellt ansvar för välfärd och klimat. Det skriver gästkrönikören Simon Vinge, Akademikerförbundet SSR.
För mig handlar EU-valet den 9 juni om att ta ställning för utvecklingen av ett modernt Europa som ger oss förutsättningar för ett starkt välfärdssamhälle. Men också för ett fortsatt starkt samarbete som förenar de suveräna medlemsstaterna. Grunden för det byggs lokalt, nära invånarna. Det skriver gästkrönikören Anders Henriksson,ordförande SKR.
EU behöver fortsatt vara en gemensam kraft som bidrar till en positiv samhällsutveckling, såväl ekonomiskt, som socialt och miljömässigt. Det är därför en viktigt valfråga att skapa stöd och incitament på EU-nivå för att underlätta omställningen till en grönare och mer digitalt konkurrenskraftig ekonomi. Det skriver gästkrönikör Mika Domisch, TCO.
Sveriges och EU:s tillväxt är starkt beroende av handel med omvärlden. Trots det drar EU:s politik åt ett håll som begränsar företagens globala handel. Nu måste fokus läggas om till en politik som får EU:s och Sveriges ekonomi att växa. Det skriver gästkrönikör Henrik Isakson, Svenskt Näringsliv.
EU har blivit den motor som driver på Sveriges digitalisering. Med nya tjänster, möjligheter och bättre säkerhet byggs just nu det digitala Europa. Det ligger i allas intresse att Sverige får till en lyckosam implementering. Det skriver gästkrönikören Lars Holmin, Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Den övergripande i EU-valet är att skydda vår demokrati och våra rättigheter från den växande högerpopulismen. Men vi behöver också en bättre arbetsmiljö, ett grönare och ett öppnare Europa. Det skriver gästkrönikören Linda Palmetzhofer, ordförande för Handelsanställdas Förbund.
Ett större fokus på hur klimaromställningen ska gå till och vilka förutsättningar som behövs utgör en bra näringspolitik för Sverige och EU. Det handlar exempelvis om ytterligare fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser, välfungerande tillståndsprocesser och kostnadseffektiva styrmedel och regelverk. Handlingskraft är nyckeln och spaden behöver sättas i marken så snart som möjligt. Det skriver gästkrönikören Stefan Kvarfordt, Svenskt Näringsliv.
Det är inte ovanligt att höra att det är svårt, eller näst intill omöjligt, att påverka EU-beslut. Men det nya avloppsdirektivet visar att man med uthållighet och nätverkande kan ändrat ett EU-förslag så att det bättre passar svenska förhållanden. Det skriver gästkrönikören Ola Odebäck, SKR.
Man kan inte göra allting själv. Vi behöver politiker som lyssnar på oss – inte minst på EU-nivå. Folkvalda som förstår att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Men politiken kan inte bara bedrivas lokalt och nationellt, därför röstar vi på valdagen den 9 juni. Det skriver gästkrönikör Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall.
Det är bra att EU vill stärka den sociala dialogen men det måste ske med respekt för parterna och genomföras på ett korrekt sätt. Det skriver gästkrönikör Charlotta Steinwall, Industriarbetsgivarna.