Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 24 augusti

EU:s industriproduktion vände uppåt under 2025

EU:s industriproduktion ökade med 2,9 procent under 2025 jämfört med året innan, enligt uppgifter från Eurostat på måndagen. Det inflationsjusterade uppsvinget bryter den negativa trenden från de två föregående åren. Störst tillväxt uppvisade livsmedelsindustrin med en uppgång på 3,8 procent, följt av maskin- och utrustningstillverkning. Samtidigt backade kemikalie- och metallindustrin med 1,4 procent vardera.

EU föreslår nya fiskekvoter för Östersjön

EU-kommissionen föreslår drastiska minskningar av torskfångster men ökade kvoter för sill och skarpsill i Östersjön under 2027. Det föreslår EU-kommissionen i ett lagförslag som presenterades på måndagen.

Eftersom Östersjöns ekosystem förblir i ett kritiskt tillstånd vill kommissionen sänka gränsen för oundvikliga bifångster av västlig och östlig torsk med 88 respektive 51 procent jämfört med 2026. Däremot föreslås ökade sillkvoter i bland annat Bottniska viken och centrala Östersjön, där bestånden enligt forskarna nu växer. Ministerrådet väntas fatta ett slutgiltigt beslut om kvoterna i oktober. Samtidigt bibehålls förbudet mot riktat kommersiellt fiske och fritidsfiske efter lax i stora delar av södra och mellersta Östersjön.

Splittring inom polska PiS växer

Polens tidigare premiärminister Mateusz Morawiecki anklagar partiledaren Jarosław Kaczyński för att ha radikaliserat oppositionspartiet PiS, skriver Financial Times. Tidigare denna månad uteslöt PiS interna disciplinnämnd 40 ledamöter, däribland Morawiecki. Morawiecki planerar att lansera ett nytt parti i oktober inför nästa års polska parlamentsval. Enligt opinionsmätningar leder premiärminister Donald Tusks parti fortfarande stort före PiS.

EU halkar efter i mineralkapplöpning – "för långsamt och byråkratiskt"

EU riskerar att halka ännu längre efter USA i kapplöpningen om kritiska mineraler som används i försvars- och grön teknik, enligt Financial Times. USA har investerat kraftigt de senaste åren, medan EU och medlemsländerna hittills bidragit med omkring sex miljarder euro till mineralprojekt i år. Kritiker menar att unionen agerar för långsamt och alltför byråkratiskt. EU väntas presentera en ny strategi för att säkra försörjningskedjan i höst.

Ukraina riktar in sig på rysk e-handel

Ukraina har inlett en drönarkampanj mot den ryska e-handelsplattformen Ozon, skriver Financial Times. Under helgen och på måndagen sattes flera av företagets ryska lagerbyggnader i brand. Attackerna följer på flera veckors tillslag mot den större konkurrenten Wildberries.

"Efter att ukrainska styrkor träffat Wildberries 15 största logistiknav är det Ozons tur", sade Ukrainas försvarsministerium på lördagen.

Efter attackerna föll Ozons aktie med närmare 30 procent på Moskvabörsen och den ryska regeringen överväger nu att erbjuda finansiellt stöd till de drabbade bolagen.

Elbilsförsäljningen skjuter fart i Europa

Höga drivmedelspriser, subventioner och billigare modeller får den europeiska elbilsförsäljningen att öka. I juli steg nyregistreringarna med 13 procent på 16 nyckelmarknader, enligt Reuters.

Elbilar utgjorde 25,7 procent av nybilsförsäljningen i dessa länder. En stor drivkraft är kriget i Iran som sedan i februari pressat upp oljepriserna och fått konsumenter att fly förbränningsmotorerna. Samtidigt pekas bristen på offentlig laddinfrastruktur ut som ett konkret hinder för framtida tillväxt, särskilt för hushåll i lägenhet.

Norge kommer att borra i Arktis oavsett EU:s ståndpunkt

Den norske energiministern Terje Aasland sade till Reuters måndagen att Norge går vidare med sina planer att borra i Arktis.

- Norge kommer att fortsätta utveckla sina olje- och gasresurser i Barents hav trots Europeiska unionens stöd för ett moratorium för kolväten från Arktis, sade Terje Aasland.

EU stöder för närvarande ett förbud mot ny borrning i Arktis av miljöskäl men överväger att revidera sin policy som svar på oro över energitrygghet.

Besvikelse efter tre år med EU:s internetlag DMA – "begränsade resultat"

Euractiv rapporterar om ett utbrett missnöje med EU:s internetlag DMA, som branschbevakare för tre år sedan, när lagen var ny, hoppades skulle begränsa de amerikanska techjättarna dominans på marknaden.

Konkurrenslagsuristen Damian Geradin sade till Euractiv att även om DMA har ”uppnått begränsade resultat”, är företag som Apple och Google ”svåra nötter att knäcka”.

Israel stoppar svenska EU-parlamentariker

Israel nekar de svenska vänsterpartisterna Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin inresa till landet, rapporterar Jerusalem Post på söndagen. Beslutet fattades på begäran av utrikesminister Gideon Sa'ar, som anklagar EU-parlamentarikerna för återkommande uttalanden mot Israel, bland annat anklagelser om folkmord. De två var på väg att besöka den palestinska myndigheten och skulle ha anlänt till Israel under natten. Sjöstedt har tidigare erkänt Israels rätt att existera och fördömt Hamas terrorattack den 7 oktober.

EU fördömer israeliska bosättningsplaner

EU kräver att Israel drar tillbaka anbudet för över 1 200 nya bostäder i E1-området på Västbanken. Enligt EU riskerar byggprojektet att dela Västbanken, isolera östra Jerusalem och rasera utsikterna för en tvåstatslösning. Upphandlingen sker samtidigt som Västbanken upplever rekordhöga nivåer av israeliskt bosättarvåld. Unionen betonar att bosättningarna strider mot folkrätten och uppmanar den israeliska regeringen att omedelbart stoppa all expansion och ställa våldsverkarna inför rätta.

Ryssland trappar upp valpåverkan

Ryssland trappar upp sina påverkansförsök mot Frankrike åtta månader före presidentvalet 2027, skriver TT/GP. Flera toppolitiker, däribland tidigare premiärministern Gabriel Attal och EU-parlamentarikern Raphaël Glucksmann, har utsatts för smutskastningskampanjer som franska myndigheter kopplar till den ryska underrättelsetjänsten GRU. Experter menar att kampanjerna syftar till att splittra och polarisera det franska samhället inför valet, där extremhögerpolitikern Marine Le Pen ligger bra till i mätningarna. Liknande påverkanskampanjer har ökat i flera EU-länder sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Ukraina nekar inblandning i Nord Stream

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj upprepar att den ukrainska staten inte var inblandad i sprängningarna av gasledningarna Nord Stream 2022, skriver Guardian. Uttalandet kommer efter att en ukrainsk man greps i Kroatien, misstänkt för delaktighet i sabotaget, sedan tyska åklagare pekat ut den ukrainska staten som ansvarig för operationen. Zelenskyj säger att Ukraina bistår Tyskland i utredningen och hoppas att saken inte ska skada relationerna mellan länderna.

Zelenskyj avvisar krigstida val

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avvisar krav på val under pågående krig och varnar för att det skulle splittra landet, rapporterar Politico på söndagen. Uttalandet kommer som svar på tidigare försvarsministern Mychailo Fedorov, som efter sin avgång i somras krävt att val hålls trots kriget. Zelenskyj säger att han skulle kunna stödja val om allierade garanterar säkra och demokratiska former, men att det är omöjligt så länge Ryssland vägrar gå med på eldupphör. Val har varit pausade i Ukraina sedan undantagstillstånd infördes vid den ryska fullskaliga invasionen 2022 då val enligt landets lagar inte är tillåtna under ett pågående krig.

Ryssland ökar närvaro i Östersjön

Den ryska marinen har under sommaren ökat sin närvaro i Östersjön, rapporterar Sveriges Radio. Två stora örlogsfartyg som normalt opererar i andra vatten har gått in i området. Enligt Försvarsmakten är det ännu för tidigt att avgöra om förstärkningen är permanent eller tillfällig.

Ryssar tar ut rekordbelopp från banker

Ryska bankkunder har i sommar tagit ut mångmiljardbelopp i kontanter samtidigt som företag för ut alltmer pengar ur landet, rapporterar Sveriges Radio. Bakom uttagen tros bland annat ligga oro för ukrainska drönarattacker och en rädsla för att staten ska ta över tillgångar om ekonomin försämras ytterligare. Officiellt tonas de ekonomiska problemen ner – nyligen fick chefsekonomen vid statliga banken VEB sparken efter att öppet ha talat om det verkliga ekonomiska läget.

Kosovo kan inte välja president

Kosovo befinner sig i sin djupaste författningskris sedan kriget 1999, rapporterar tyska Tagesschau på söndagen. Trots tre voteringar i rad har parlamentet inte kunnat enas om en ny president och premiärminister Albin Kurti vill lösa frågan innan parlamentet konstitueras, för att undvika nyval. Oppositionen anklagar honom för att bryta mot konstitutionen genom att inte konstituera parlamentet inom utsatt tid. Förhandlingar pågår mellan Kurtis parti Vetëvendosje och oppositionspartiet LDK, men ingen lösning är i sikte.

Notiser 21 augusti

Risk att Frankrike vänder sig bort från Nato

Den amerikanska skepsisen mot Nato finns sedan gammalt i Frankrike och kan komma att utlösas på nytt om någon av presidentkandidaterna på de yttersta vänster- och högerkanterna vinner vårens presidentval 2027, rapporterar Politico som beskriver valet som Natos nästa mardröm [efter Donald Trump].

I maj sade högerpopulisten Le Pen att Frankrike måste lämna Natos integrerade befäl och i juni gick vänsterpopulisten Jean-Luc Mélechon ännu längre och sade att landet inte kunde förbli Natomedlem. Om Frankrike, där för närvarande 54% stödjer Nato, skulle dra sig ur Natosamarbetet skulle det, beroende på vad landet exakt väljer att göra, försvaga Nato både ekonomiskt och militärt. Men det skulle även försvaga Frankrikes försvar. En annan effekt kan bli att Tyskland blir Europas ledande Natoland med Polen på sidan. Mellan 1966 och 2009 stod Frankrike utanför Natos militära ledningsstruktur med hänvisning behov av större suveränitet.

Nya EU-regler halverade svenskarnas Kinahandel

Den nya tullavgiften från 1 juli på småpaket från Kina, samt nytt administrativt krångel, har snabbt förändrat svenskarnas shopping från Temu och Shein, rapporterar SvD. Data som branschorganisationen Svensk Handel har sammanställt, visar att köpen från de kinesiska plattformarna Shein och Temu har gått ned till hälften i jämförelse med hur de såg ut samma månad i fjol.

Syftet med den nya EU-politiken mot de kinesiska företagen är att skapa rättvisare konkurrens och skydda konsumenter. Enligt EU-data uppfyller 60 procent av granskade importprodukter inte unionens säkerhetskrav.

M:s vallöfte – Sverige ska bli EU:s rikaste land

Moderaterna lovar att Sverige ska vara EU:s rikaste land inom tio år. Vägen dit går bland annat via sänkt bolagsskatt och ett nytt ”superavdrag” för forskning och innovation, rapporterar TT/SvD. Konkret är målet att Sverige till 2035 ska ha högst BNP per capita i EU.

2025 låg Sverige på åttonde plats i EU med ett BNP på 73 000 USD. Det kan jämföras med Luxemburg och Irland vilka toppar BNP-per-capita-listan i EU med runt 157 000 USD.

Sverige strängast i EU mot brexitbritter – regeringen öppnar för att fler kan få stanna

Sverige är minst tillmötesgående i EU när det gäller att ge brittiska medborgare uppehållstillstånd, rapporterar DN. Nu öppnar regeringen för att mjuka upp den svenska hållningen.

Bensinpriset i EU sjönk mest i Sverige

Under juli ökade bensinpriset i EU i genomsnitt med nästa fem procent, meddelade Eurostat på fredagen. Av de 12 länder där bensinpriset dock sjönk jämfört med månaden innan var sänkningen störst i Sverige - 11 procent.

Danmark förstärker Grönlands försvar

De cirka 300 yrkessoldater som idag befinner sig i den grönländska huvudorten Nuuk och vid dess flygplats har fått förstärkningar i form av 100 värnpliktiga från ett danskt regemente, rapporterar Euractiv.

Så sent som i juli avvisade Grönland president Donald Trumps förnyade krav på amerikansk kontroll över ön och premiärminister Jens-Frederik Nielsen underströk att ön inte var till salu. 

Notiser 20 augusti

EU-stöd till Internationella brottmålsdomstolen efter nya USA-sanktioner

Efter att USA på tisdagen åter attackerade Internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag, med nya sanktioner mot höga jurister bland annat för att domstolen utreder israeler för misstänkta krigsbrott i Gaza, svarade EU på onsdagen med att ge sitt stöd till domstolen, rapporterar Politico

I ett gemensamt uttalande som publicerades på X skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa att: Domstolen hjälper till att skipa rättvisa till offer för några av världens värsta brott och dess domare och tjänstemän måste kunna arbeta "självständigt och utan yttre påtryckningar".

ICC är en internationell domstol för att åtala personer för bland annat  folkmordbrott mot mänsklighetenbrott mot krigets lagar. ICC erkänns av 122 länder, samtliga EU-länder, men inte av exempelvis Ryssland, Kina, USA och Israel. Även 2025 angrep USA domstolen med sanktioner i februari, juni och augusti .

Stort ryskt anfall mot Kiev - sorgedag utlyst

Massiva ryska attacker mot huvudstaden Kiev  har dödat minst 16 människor och skadat långt fler, rapporterar TT/GP. En sorgedag hålls på fredag, enligt borgmästare Vitalij Klytjko.

De ryska terrorattackerna med ballistiska robotar överraskade Kievborna. Robotarna slog ned bara tre minuter efter det att flyglarm ljudit, vilket innebar att många inte hann ta sig till skyddsrum. Kiev har utsatts för attacker nästan varje natt den senaste tiden. 

Unga flickor räddas från Ceuta

Spanien har utarbetat en plan för att överföra 500 av 2168 ensamkommande minderåriga, särskilt utsatta mestadels flickor, där många lever på gatorna i exklaven Ceuta till det spanska fastlandet för omhändertagande, vård och fosterhemsplaceringar, rapporterar Deutsche Welle på torsdagen. Förflyttningen sker i samarbete med barnorganisationer.

Dyr klimatnota tynger fransk ekonomi

Åtgärder efter 52 dagars värmebölja med stora bränder beräknas enligt minoritetsregeringen kosta landet minst mellan 10-15 miljarder euro, rapporterar Politico. Frankrike, vars ekonomi enligt EU-regler redan är i olag med alltför stor statsskuld och för högt budgetunderskott, ska nu hitta finansiering för de ovälkomna utgifterna. En ny budget väntas upp till debatt i oktober i det splittrade parlamentet där regeringen hankar sig fram på stöd från tillfälliga allierade. Målet är att parlamentet ska besluta om en ny statsbudget i december, något man misslyckades med 2024 och 2025. I april väntar presidentval och eventuellt nyval till parlamentet.  

Värmeböljor har kostat 14 000 liv i Tyskland

Värmeböljorna i sommar har kostat minst 14 000 personer livet  i Tyskland. Siffran är högre än det tidigare dystra rekordet, från extremsommaren 2018, konstaterar myndigheten RKI, rapporterar TT-AFP-SvD.

Yle: Därför är italienarna de slankaste i Europa och finländarna bland de fetaste

Det minst överviktiga folket i Europa äter dagligen pasta, vitt bröd och bakverk. Paradoxen förklaras mer av hur man äter än vad man äter, säger en näringsexpert till Yle.

Bara drygt 38 procent av italienarna var överviktiga 2025, visar den europeiska statistikmyndigheten Eurostats uppgifter. I Finland var motsvarande siffra nästan 62 procent och i Sverige 54 procent.

Rusning till stoppat ryskt antikrigsparti

8 000 personer har de senaste två veckorna ansökt om att gå med i den ryska antikrigsrörelsen Yabloko mitt i att partiet uteslutits från "valet" till Rysslands parlament. Det är dubbelt så många medlemmar som partiet för närvarande har, rapporterar Meduza.

Prognos: EU:s nya handelsavtal höjer svenskt BNP

En rapport från Svenskt Näringsliv gör gällande att Sveriges årliga BNP kan öka med 40 miljarder kronor från 2035 på grund av nya affärsmöjligheter med EU:s senaste frihandelsavtal med bland andra Mercosurländerna i Sydamerika och Indien, rapporterar TN. För hela EU väntas de nya handelsavtalen öka BNP med cirka 1200 miljarder kronor på årliga basis.

Krav på nyval i Ukraina får inhemsk kritik

Onsdagens utspel om nyval i Ukraina från den petade försvarsministern  Mychajlo Fedorov mötes av kritik från hela det nationella politiska spektrumet, rapporterar Politico. Förutom att ukrainsk lag förbjuder val under krigstid, påpekas att valet skulle spela Ryssland i händerna med stora möjligheter att sabotera valet.   En parlamentsledamot från det liberala oppositionspartiet Holos befarade att ett nyval skulle kunna visa sig vara katastrofalt splittrande: "Folk förstår att val under kriget ligger i fiendens händer. Att det kommer att bli ett krig mellan alla och alla."

Samma dag valde 312 av 392 ledamöter (80%) i det ukrainska parlamentet den populära tidigare militären Yevhenii Khmara som ny försvarsminister efter Fedorov.

Notiser 19 augusti

Rapportvarning: Klimatförändringarna överhettar Europas hav

Europas hav överhettas och klimatförändringarna är orsaken, sade forskare på onsdagen och varnade i en rapport för att marina värmeböljor hotar ekosystem och kustsamhällen. Enligt forskarna är global uppvärmning drivkraften bakom årets höga havstemperaturer i Medelhavet och delar av Atlanten.

– I juli var medeltemperaturen för hela Medelhavet drygt 27 grader varmt, vilket var det högsta julivärdet som någonsin uppmätts, sade klimatforskare Catherine Gregory till Politico och tillade: Vi har haft en bojavläsning väster om Mallorca som mätte mer än 33 grader Celsius i öppet vatten.

Danmarks statsminister: “en stor fiende har börjat växa inifrån”

Under en parlamentsdebatt om migrationshändelsen i Ceuta i danska folketinget i förra veckan tog den danska statsminister socialdemokraten Mette Fredriksen upp ämnet om EU:s fiender. Vid sidan om Ryssland finns det också en fiende inom EU, påpekade statsministern.

– Problemet är att en stor fiende har börjat växa inifrån, och det är utlänningar som har kommit till Europa, det är Hamas-anhängare, det är människor som begår terror mot europeiska samhällen, det är människor som inte erkänner våra grundläggande europeiska värderingar, det är människor som sympatiserar med några av de mörkaste krafterna i den här världen. Så Europa är hotat. Problemet är att vi är hotade både utifrån och nu inifrån, men det beror inte på en oenighet mellan den danska och spanska regeringen, utan på grund av människor med islamisk bakgrund som tyvärr inte vill ha det öppna, fria europeiska samhället, sade Mette Fredriksen.

Internt S-bråk efter Fredriksens allians med Meloni – “oacceptabelt”

Den italienska socialdemokraten Peppe Provenzano och den spanska socialdemokraten Javi Lopez, har skrivit till ordföranden för Europeiska socialistpartiet, Stefan Löfven, och klagat över den danska statsminister Mette Fredriksens samarbete med Italiens premiärminister högerpolitisten Giorgia Meloni efter migranthändelsen i Ceuta, rapporterar ANSA. De två kräver att Fredriksens agerande ska diskuteras vid nästa partimöte. Brevskrivarna menar att det är oacceptabelt att, medan [det socialdemokratiskt styrda Spanien] stod inför exceptionellt tryck, valde en medlem av vår egen politiska familj att alliera sig med den italienska premiärministern Giorgia Meloni [mot Spanien]. 

"Vi stod enade när Italien mötte exceptionellt migrationstryck på Lampedusa, när vissa medlemsstater utsattes för utnyttjande av migranter från Vitryssland, när president Trump hotade Grönland och den europeiska suveräniteten”, tillade Provenzano och Javi Lopez.

Rasmus Stoklund, talesperson för de danska socialdemokraterna, tillbakavisar kritiken, rapporterar Euractiv
– Socialdemokraterna står fast vid sitt engagemang för en strikt invandringspolitik, sade Stoklund.

Sverige har lägst inflation i EU

Den årliga inflationstakten steg något i EU från juni till juli och uppmättes till 3,0 procent, meddelade Eurostat på onsdagen. För svensk del sjönk inflationen märkbart till den lägsta uppmätta inflationen i EU motsvarande 0,3 procent i juli.

Irankriget fördubblar gaspriset för Europa

Europeiska hushåll förbereder sig för ytterligare en höjning av energikostnaderna, på grund av USA-Irankonflikten, när uppvärmningssäsongen drar igång i oktober, rapporterar Bloomberg.

Priserna på vintergas är mer än dubbelt så höga som föregående år, medan elpriserna i Tyskland, regionens största energimarknad, har ökat med 50 procent. Nuvarande priser är långt ifrån de höga nivåerna under 2022, delvis skyddade av en snabb expansion av solenergi och andra förnybara energikällor under senare år.

Nederländerna kritiserar USA:s sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen

Nederländernas kristdemokratiske utrikesminister Tom Berendsen kritiserade Trump-administrationen på tisdagen efter att USA sanktionerat två högt uppsatta jurister vid Internationella brottmålsdomstolen för utredningar riktade mot påstådda israeliska brott i Gaza, rapporterar Politico.

”Nederländerna ogillar de senaste sanktionerna mot tjänstemän och personal vid Internationella brottmålsdomstolen”, skrev Berendsen på X. ”Internationella domstolar och tribunaler måste kunna utföra sina mandat fritt.”

Ukrainas avsatte försvarsminister kräver val – trots kriget

Ukrainas nyligen avsatte försvarsminister Mychajlo Fedorov kräver att landet ska hålla val trots det pågående kriget, rapporterar SVT.

– Vi kan inte låta Putin bestämma när ukrainarna kan välja sin egen regering, säger han. Ukrainsk lag förbjuder dock val under pågående krig. Fedorovs uppmaning är det första av sitt slag från en framträdande ukrainsk politisk företrädare sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes 2022, enligt Reuters.

– Ingen chans för Zelenskyj att vinna nästa val, säger forskaren Ryhor Nizhnikau vid Utrikespolitiska institutet i Finland, rapporterar Yle.

Portugal förbjuder heltäckande slöja

Portugals president har godkänt en lag som förbjuder att man täcker ansiktet på allmän plats – en åtgärd som anses vara riktad mot muslimska kvinnor som bär heltäckande slöja, rapporterar TT/GP.

Notiser 18 augusti

Större ukrainsk attack mot Moskva – "en eskalation"

Ukraina avfyrade 620 drönare mot Moskva och omgivande områden tidigt på tisdagsmorgonen, sade Moskvas borgmästare, i ett av Ukrainas största luftangrepp mot regionen. Även det rysk-annekterade Krim uppgav att det drabbades av strömavbrott efter attacker, rapporterar Reuters. Ryska styrkor påstår sig ha sköt ner 180 av drönarna över Moskvaregionen.

Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, ser Ukrainas attacker som en eskalation och tror att den här typen av attacker kommer att fortsätta i höst, rapporterar Ekot.
– Det finns luckor i det ryska luftförsvaret, sade han.

Samtidigt rapporteras om en rysk attack mot den ukrainska staden Pechenihy i Charkiv. Bland annat ska flera privatbostäder, ett postkontor och ett kafé ha träffats i attacken. Tio personer har dött och minst åtta har skadats, enligt guvernören, rapporterar SVT.

Sverige satsar mest på utbildning i EU – igen

Under 2023 spenderade Sverige offentliga medel på knappt sju procent  av landets BNP på utbildning från förskola och uppåt, det är den största offentliga satsningen inom EU, meddelade Eurostat på tisdagen. Sedan mätningarna började 2012 har Sverige varje år toppat EU-listan över de medlemsländer som satsar mest på utbildning i förhållande till BNP.

Väder- och klimatskador utan försäkring – skador för mångmiljardbelopp

Väder- och klimatrelaterade skador orsakade ekonomiska förluster på uppskattningsvis 822 miljarder euro i EU mellan 1980 och 2024, enligt Europeiska miljöbyrån – varav en fjärdedel av dessa skador orsakades bara under de senaste fyra åren, rapporterar Reuters.​​ Bara 25 procent av skadorna täcks av försäkring i genomsnitt  och resten av offentliga och privata medel. I vissa EU-länder antas försäkringsgraden vara fem procent eller mindre. EU-kommissionen undersöker nu sätt att åtgärda klimatförsäkringsunderskottet som en del av ett åtgärdspaket som ska föreslås i slutet av året.

Italien och Spanien fortsätter kontrollera varandras passagerare

Trots att ingen, av de migranter som nyligen togs sig in i den spanska exklaven Ceuta, kommit till det spanska fastlandet, vilket Italien antas frukta och därmed det öppna visum- och passfria schengenområdet fortsätter Italien med sin gränskontroll mot resenärer från Spanien och vice versa. Det framgick vid EU-kommissionens presskonferens på tisdagen. De italiensk-spanska gränskontrollerna antas upphöra i början av september.

Kinachocken 2.0: Om två år kan Europas bilindustri vara borta – ”Då är spelet över”

Jorge Guajardo var Mexikos ambassadör i Kina under sex avgörande år. Nu varnar han för att Europas industriella framtid står på spel – och att tiden för att agera snabbt håller på att rinna ut. ”Kina ställer i praktiken Europa inför två oacceptabla val", säger han i en exklusiv intervju med TN.

DN: Marocko – EU:s partner och fruktade rival

Marocko har politiska partier. Men pluralismen är en charad: alla beslut fattas av kung Muhammad VI och en snäv krets av betrodda vänner, rapporterar DN. De spanska exklaverna är till stor politisk nytta för Marocko som påtryckningsverktyg i maktspelet mot EU. Marocko har EU-stöd och ett förmånligt tullavtal med EU. Landet jobbar för att få det ockuperade Västsahara erkänt som marockanskt.

Ryssland varnar Storbritannien: konsekvenser väntar

Ryssland påstår att Storbritannien kommer att få betala ett ”pris” och se ”konsekvenser” efter medierapporter om att brittiska drönare använts av Ukraina i attacker på ryskt territorium, rapporterar TT/GP.

Storbritannien kommer att stödja Ukraina "100 %" mot Ryssland och stå vid dess sida "i dess nödens stund", sade premiärminister Andy Burnham på tisdagen som svar till den ryska varningen, rapporterar Reuters.

Notiser 17 augusti

Kallas: Nya EU-sanktioner väntar Ryssland – “trycket måste intensifieras”

I en skriftlig intervju med Die Welt säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas att nya sanktioner mot Ryssland kommer att föreslås i höst, det 22:e sanktionspaketet i ordningen. 

“I höst kommer jag att presentera den mest långtgående sanktionslistan sedan krigets början. Om den antas kommer antalet sanktionerade ryska individer, företag och organisationer omedelbart att öka med en tredjedel”, skriver Kallas och tillägger: Trycket måste intensifieras tills Ryssland avslutar kriget.

Yle: Trots krig och sanktioner – vardagen i Ryssland rullar på

Trots att regimen i Moskva pressas allt hårdare fungerar vardagen i det ryska samhället fortfarande överraskande smärtfritt, rapporterar Yle från Ryssland.

Ukraina och Ryssland utbyter attacker – tolv döda

Minst sju personer uppges ha dödats i omfattande ukrainska drönarattacker mot Ryssland under helgen, rapporterar TT/GP. Samtidigt har minst fem personer dödats i Ukraina till följd av ryska robotangrepp.

Erdogan: EU-medlemskap inte längre prioritet

EU-medlemskap är inte längre en prioritet för Turkiet. Det säger landets president Recep Tayyip Erdogan i en intervju med Al Jazeera, rapporterar TT/GP. Han tillägger samtidigt att Turkiet inte helt har stängt dörren för ett EU-medlemskap.

Notiser 14 augusti

Gränsvakten vid Ceuta förstärks efter rykten om ny migrantvåg

Tusentals spanska och marockanska säkerhetsvakter förstärkte Ceutas gränser på fredagen då meddelanden på nätet spreds om en ny våg av migranter mot den spanska exklaven på lördagen den 15 augusti, rapporterar Politico. Spanien har förstärkt gränsbevakningen mot Marocko med ytterligare 300 poliser och 2 000 soldater.

Minskat antal nya asylsökande

I maj 2026 ansökte knappt 43 000 nya migranter om asyl i EU, det lägsta antalet en enskild månad sedan 2021, meddelade Eurostat på fredagen. Migranterna kom främst från Venezuela, Afghanistan och Bangladesh och de sökte i huvudsak asyl i Italien, Spanien, Frankrike och Tyskland. I Sverige sökte 240 nya migranter asyl.

Ukraina återvann territorium – mesta sedan 2022

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj publicerade på onsdagen preliminära resultat av en militär offensiv, som började den 29 januari. Fram till onsdagen hade ukrainarna befriat 26 byar och 745 kvadratkilometer territorium i huvudsak i Dnipropetrovsk län, sade han, rapporterar EUobserver. De ukrainska markvinsterna bekräftas av andra bedömare fast i mindre omfattning. Under operationen dödade ukrainare 9 550 ryska soldater och sårade 6 600, enligt presidenten. Ytmässigt är detta Ukrainas största befrielse av ryskt ockuperat territorium sedan hösten 2022.

Brittisk högerpopulist vann över man i soptunna – lågt valdeltagande

Som väntat vann högerpopulisten och tidigare brexitledare Nigel Farage från Reform UK det parlamentariska fyllnadsvalet i Clacton, ett val som han själv utlöste genom att lämna sin parlamentsplats tidigare i somras, rapporterar BBC. Farage fick 22 239 röster mot fenomenet greve Binface utklädd till soptunna som fick 9455 röster, valdeltagande var 44 procent.  

Farage har mött växande antal frågor om en donation på 5 miljoner pund från kryptoentreprenören Christopher Harborne, som han mottog innan han blev Clactons parlamentsledamot 2024, samt stöd från den dömde bedragaren George Cottrell. Två parlamentariska utredningar kring hans ekonomi kommer att återupptas, rapporterar Politico.

 

Notiser 13 augusti

Ukraina pressas av missilbrist – nya europeiska missiler på gång

I en intervju med CNN framgår att det viktigaste för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj nu är att stärka landets missilförsvar mot de återkommande ryska luftattackerna, inte minst inför den kommande vintern. Enligt Zelenskyj skulle en tiondel av USA:s nuvarande lager av patriotmissiler räcka för att stoppa alla ryska ballistiska missilattacker, men 5 procent skulle räcka för att få Ukraina igenom vintern. I dagsläget uppger Ukraina att de har motsvarande en procent. 

– Detta är för mig en stor utmaning, en av de största jag haft från början av detta krig, sade Volodymyr Zelenskyj till CNN. 

Ett tag såg det ut som att USA skulle ge Ukraina möjlighet att licenstillverka det amerikanska missilförsvarssytemet Patriot men sedan tog president Trump tillbaka löftet

Samtidigt rapporterar Politico att den ukrainska missiltillverkaren Fire Point, i samarbete med andra länders försvarsföretag, redan i höst ha klar den korträckviddiga missilen FP-7 för kontraktering. FP-7 är en viktig del av Europas första gemensamma antiballistiska system, kallat Freyja, där Sverige är aktivt. Även en ny långräckviddig och större missil FP-9 kan vara klar under hösten uppger tidningen.

Fler dödsfall på Medelhavet trots minskade migrantströmmar

Antalet migrantdödsfall mer än fördubblades längs den centrala Medelhavsrutten mot i huvudsak Italien och tredubblades längs den östra Medelhavsrutten mot Grekland och Bulgarien under de första fyra månaderna 2026 jämfört med samma period 2025, trots att totala antalet människor som anlände till EU via Medelhavet minskade tydligt, enligt data från Internationella organisationen för migration (IOM). 

Cirka 8700 migranter nådde EU via den centrala Medelhavsrutten från Libyen medan 820 dog eller försvann. På den östra rutten, där den stora minskning av antalet anlända skett, kom 9000 migranter och närmare 250 uppges ha dött eller försvunnit på vägen. På den västra Medelhavsrutten mot Spanien där antalet anlända ökade med 66 procent kom 5600 migranter och 150 migranter dog eller försvann, en ökning med en procent.

Rumänien stänger sista reaktorn

Rumäniens kärnkraft stoppas helt, på grund av brist på kylvatten från floden Donau, rapporterar TT/GP. Det innebär att Rumänien, som tidigare stängde den ena av de två reaktorerna, tills vidare står helt utan atomkraft, som i vanliga fall utgör upp till 20 procent av elförsörjningen. Bortfallet ersätts med ökad elimport.

Notiser 12 augusti

FN: Ryssland håller 16 000 ukrainare illegalt fångna – “utbredd och systematisk tortyr och misshandel”

FN uppskattar att mer än 16 000 civila som frihetsberövades av Ryssland under kriget i Ukraina fortfarande "berövas sin frihet", många hålls isolerade och på grunder som inte överensstämmer med internationell rätt, rapporterar AP.

Ryssland bedriver “utbredd och systematisk tortyr och misshandel” av både ukrainska civila fångar och krigsfångar, inklusive sexuellt våld, sade Claudia Fuentes Julio, FN:s biträdande generalsekreterare för mänskliga rättigheter på måndagen. Mer än 95 procent av de ukrainska krigsfångarna och 85 procent av de civila fångarna som FN intervjuat efter frigivning rapporterade att de torterats eller misshandlats, ofta upprepade gånger, sade FN-tjänstemannen. Ryssland förnekar anklagelserna.

Fler civila dör på båda sidor i kriget

Under de första sju månaderna i år dödades drygt 300 civila i Ryssland av ukrainska attacker, en fördubbling mot samma tid förra året, rapporterar New York Times. Under samma tid dödade Ryssland 1695 civila i områden som Ukraina kontrollerar, en ökning med 25 procent.

Rekordmånga ukrainska flyktingar i EU

I juni registrerades drygt 4,3 miljoner flyktingar i EU från det krigshärjade Ukraina, det är det högsta antalet sedan den fullskaliga ryska militära invasionen inleddes 2022.  Av dessa är 43 procent kvinnor, 27 procent män och 30 procent barn, meddelar Eurostat

EU-länderna behandlar just nu ett lagförslag där män som omfattas av värnplikt och lämnar Ukraina utan tillstånd, som regel inte längre ska beviljas skydd.

Politico: EU ber länder inte bötfälla företag i väntan på nya regler

Idag onsdag börjar EU:s nya förpackningsregler, som ersätter 27 regelverk med ett och ska minska förpackningsavfallet, att gälla. Samtidigt finns kritik mot nya regler som tvingar företag att ha representant i de EU-länder som de säljer sina förpackningar till vilket enligt branschen anses dyrt och betungande. Kommissionen vill slopa representationskravet för EU-baserade företag, men parlamentet och rådet har ännu inte kommit överens om ändringen. I väntan på nya regler vädjar, enligt uppgift till Politico, EU-kommissionen att länderna tar det lugnt och inte bötfäller företag som saknar representanter i andra EU-länder.   

300 franska tidningar anmäler Googles för AI-sammanfattningar

En sammanslutning av nästan 300 franska tidningar meddelade på tisdagen att de lämnat in ett klagomål till landets konkurrensmyndighet gällande Googles nya AI-genererade sammanfattningar av sökresultat från tidningsartiklar, i rädsla för att funktionen kommer att urholka trafiken till deras egna webbplatser, rapporterar Euractiv.

Notiser 11 augusti

Yle: Därför stoppade Putin landets enda antikrigsparti från dumavalet

Rysslands högsta "domstol" har förbjudit partiet Jabloko från att delta i höstens dumaval. Partiet är det enda som öppet är emot Rysslands anfallskrig i Ukraina, rapporterar Yle. Säkerhetstjänsten insåg mycket snabbt att partiet kan förvandlas till en katalysator för protester mot kriget och beslöt därför att agera.

Ungern har valt Andras Baka till ny president

Ungern har under tisdagen valt en ny president, uppger Reuters enligt SVT. Andras Baka, tidigare domare i Högsta domstolen, tar över efter den Orbán-lojale Tamás Sulyok.

Svensk expert: Ryssarna kan bryta igenom ukrainskt fästningsbälte

Ryska styrkor gnager sig långsamt framåt vid fronten i ukrainska Donetsk. Målet är att ta sig igenom ”fästningsbältet” –  som kan bli fokus vid en rysk höstoffensiv. 

– De bryter kanske igenom till årsskiftet, säger Johan Huovinen, rapporterar SvD

Samtidigt rapporterar Politico att Natoländer börjar få slut på Patriot-missiler som de kan avvara till Ukraina inför Rysslands förmodade vinterattacker.

Storbritannien drabbat av torka – vattenanvändning begränsas

Den brittiska regeringen meddelade på måndagen att 71 procent av landet drabbats av torka, orsakad av en kombination av mycket liten nederbörd och högre temperaturer, rapporterar Reuters. Den senaste uppdateringen placerar 45 miljoner britter i ett torkområde och 27 miljoner människor lever under restriktioner för vattenanvändning. Storbritannien är mitt uppe i sin femte värmebölja i år och England och Wales har preliminärt registrerat sin torraste juli på 190 år.

Enligt Reuters dagliga klimatövervakning uppskattas att 204 miljoner människor, motsvarande 56 procent av Västeuropas befolkning utom Norden, i dag tisdag uppleva temperatur fem grader över den historiska referensperioden 1961 – 1990.

Hemlig migranttunnel upptäckt i Lettland

Lettland meddelade, likt tidigare Litauen i juli, på tisdagen att en tunnel hade upptäckts under gränsen till Belarus och tillkännagav planer på att bekämpa nätverk som de säger hjälper ett växande antal migranter att korsa gränsen illegalt, rapporterar Reuters.

– Skyddet av Lettlands östra gräns kommer att stärkas, sade inrikesminister Janis Dombrava vid en gemensam presskonferens med premiärminister Andris Kulbergs.

Costa på budgettur i EU hoppar Stockholm

I ett försök att ena EU-länderna om unionens budget senare i höst, beger sig Europeiska rådets ordförande António Costa i slutet på augusti ut på en rundtur till EU:s huvudstäder, rapporterar Politico. På grund av den svenska valrörelsen kommer han dock inte till Stockholm.  

Syftet med de hemliga överläggningarna är att förbereda en överenskommelse om EU:s sjuårsbudget före årets slut som, enligt Costa, är det viktigaste beslutet som ska fattas i år. Medlemsländernas positioner om budgetens storlek och innehåll anses dock låsta. För att nå en kompromiss finns tre EU-toppmöten inplanerade under oktober, november och december, därutöver kan även extra möten läggas in.

Opinion: Labour större än Reform UK

Det högerpopulistiska partiet Reform UK och dess ledare Nigel Farage, vilka lett i den brittiska opinionen sedan april 2025, har tappat i popularitet samtidigt som socialdemokratiska Labour under den nye premiärministern Andy Burnham vuxit. Enligt Politico som väger samman fler olika undersökningar har Labour 25 procent, Reform UK 24 procent och konservativa Tories 19 procent. 

Jämfört med parlamentsvalet 2024 ligger Reform UK fortfarande långt över valresultatet på drygt 14 procent medan Labour har fallit från valdagens 34 procent och de konservativa från 24 procent. Det Gröna partiet ligger över sitt valresultat på knappa sju procent mot 12 procent idag.

Hettan i Europa kan få matpriserna att stiga

Det är troligt att värmeböljorna i framförallt Frankrike och Spanien kommer att driva upp matpriserna i höst, rapporterar SVT. De förstörda skördarna kommer i ett redan ansträngt läge där krigen i Ukraina och Iran redan har drivit upp kostnaderna.

– Det är definitivt ett allvarligt läge, säger Shon Ferguson, ekonomiprofessor vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Så här långt har svensk livsmedelsproduktion, som enligt LRF leverar cirka 50 procent av svenskarnas konsumtion, klarat sig relativt väl.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

News in English – Europaportalen på flera språk

If you click on the British flag next to the search box at the top right of the page, the Europaportalen will be in English. If you prefer another language, there are more options at the top left. >>> Europaportalen in English.

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

 

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
kommissonen annons
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret