Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 10 juli

Ungern får klartecken för efterlängtade EU-miljarder

EU:s ministerråd gav på fredagen grönt ljus för en ny ungersk plan inom EU:s stora coronafond, värd 10 miljarder euro. Det är en summa som motsvarar över fyra procent av Ungerns BNP. Beslutet kommer efter att landets förra plan under den förre premiärministern Viktor Orbán bedömts som "inte längre genomförbar". Den nye premiärministern Péter Magyar nådde i maj en överenskommelse med EU-kommission som bäddade för utbetalningen av de frysta EU-medlen. Utbetalningar är villkorade och kräver att Ungern genomför reformer som stärker rättsstaten, ökar transparensen och bekämpar korruption. Utbetalningar sker först när milstolparna har uppnåtts. Åtta andra medlemsländer fick samtidigt mindre justeringar av sina planer godkända.

Sverige pressar EU att behålla utsläppshandeln

EU-minister Jessica Rosencrantz har skickat ett brev till det irländska EU-ordförandeskapet med krav på att utsläppshandelssystemet ETS förblir starkt inför kommissionens översyn, som presenteras nästa vecka. Sverige vill behålla nuvarande utsläppstakt och inkludera avfallsförbränning och fler fartyg i systemet, rapporterar Politico. Tio stora EU-länder, bland dem Polen och Italien, vill i stället lätta på reglerna.

Ungern går med i EU:s åklagarmyndighet

Ungern blir det 25:e medlemslandet att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo. Beslutet fattades på fredagen. Steget ses som avgörande för att stärka rättsstaten och skydda EU-medel mot korruption i landet. Eppo får nu mandat att retroaktivt utreda brott i Ungern begångna efter den 1 juni 2021. Anslutningen innebär också att medlemskap i Eppo blir obligatoriskt för alla framtida EU-länder. Sverige stod länge utanför samarbetet men efter ett lappkast på hösten 2018 gick man med i Eppo 2024. Danmark och Irland har sedan 1990-talet formella undantag från rättsliga samarbeten i unionen.

Ukraina trappar upp attacker mot oljeflotta

Ukrainska styrkor har de senaste dagarna attackerat dussintals ryska tankfartyg i Azovska sjön nära ockuperade Krim, rapporterar BBC News på torsdagen. Enligt Ukrainas dronbefäl har omkring 25 fartyg träffats och satts i brand, flera ur Rysslands så kallade skuggflotta. Attackerna syftar till att strypa bränsletillförseln till halvön, som redan drabbats av bränslebrist.

Minskade irreguljära gränspassager till EU

Antalet så kallade irreguljära gränspassager till EU-länder föll med 37 procent under årets första sex månader, enligt statistik från EU:s gränsbyrå Frontex. Drygt 49 000 passager upptäcktes. Nedgången kopplas till utökat samarbete med länder utanför EU. Den västra Medelhavsrutten var den enda med en ökning.

Rutte och Zelenskyj till Parismöte om Ukraina

Nato-chefen Mark Rutte och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltar på måndag i nästa vecka i ett möte i Paris med den "koalition av villiga länder" som stöder Ukraina. Det bekräftade det franska presidentkansliet på fredagen, rapporterar Reuters. Mötet ska bygga vidare på veckans Natotoppmöte med fokus på nya militära förmågor, åtgärder mot Rysslands skuggflotta och mobilisering av försvarsindustrin. Även EU-ledarna Ursula von der Leyen och António Costa närvarar. Moldavien och Nordmakedonien har nyligen anslutit sig till gruppen.

EU-stöd för renovering får skarp kritik

EU:s återhämtningsstöd på 43 miljarder euro för energirenovering av bostäder ger endast måttliga besparingar. I en rapport skriver Europeiska revisionsrätten att medlen styrs till enkla åtgärder framför mer effektiva totalrenoveringar. Detta riskerar att låsa in byggnader i sämre prestanda och försvåra för EU att nå sina klimatmål, menar man. Revisorerna kritiserar även att resultat sällan mäts i faktiska energibesparingar och att kostnadseffektiviteten brister.

EU-domstolen begränsar försäljning av domar

Det kan strida mot EU:s dataskyddsförordning GDPR att sälja domstolsdomar på nätet utan journalistisk bearbetning, slog EU-domstolen fast på onsdagen, rapporterar Sveriges Radio. Beskedet kommer efter en tvist om en 15 år gammal dom som en man menar försvårat hans möjligheter att få jobb. Domen kan påverka hur sajter som samlar och säljer domstolsavgöranden får arbeta inom EU.

Ukraina väntar på fler Patriot-robotar

Ukraina kommer att få fler PAC-3-robotar till sina Patriotsystem, men inget datum är satt, sade president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent på torsdagen efter Natos toppmöte i Turkiet. Ukraina har sedan tidigare sökt tillstånd att tillverka egna Patriotsystem. Den sjunde juli sköt Ryssland 23 ballistiska missiler mot Kiev utan att någon kunde stoppas, minst 26 personer dödades.

EU föreslår sanktioner mot människosmugglare

EU-kommissionen och utrikesrepresentanten Kaja Kallas föreslog på torsdagen ett nytt sanktionssystem mot människosmuggling, människohandel och grov organiserad brottslighet. Verktygen omfattar frysta tillgångar och inreseförbud för listade personer och företag. Förslaget ska nu behandlas av ministerrådet och kräver enhällighet.

Orbánanhängare protesterar mot president-avsättning

Tusentals anhängare till Viktor Orbán protesterade på torsdagen i Budapest mot regeringens planer att avsätta president Tamás Sulyok genom en grundlagsändring, rapporterar AP. Ungerns nya premiärminister Péter Magyar, som besegrade Orbán i april, har redan avsatt flera Orbán-lojala myndighetschefer och låst upp 16,4 miljarder euro i EU-medel genom snabba rättsstatsreformer. Omröstningen väntas nästa vecka.

VW-anställda protesterar mot varsel

Fackförbundet IG Metall organiserade på torsdagen protester vid 18 Volkswagen-anläggningar i Tyskland, rapporterar The Guardian, sedan bolagets styrelse fått ett omstruktureringsförslag som kan innebära upp till 100 000 uppsagda och stängning av fyra fabriker. Branschorganisationen VDA har varnat för ett sysselsättningskollaps inom bilindustrin i hela Europa. Förhandlingar med facket väntas pågå i flera månader.

Italien utvisar ryska diplomater efter spionmisstankar

Italien utvisar två ryska militärattachéer misstänkta för att ha styrt ett spionnätverk, sade utrikesminister Antonio Tajani på torsdagen, rapporterar Financial Times. Två pensionerade italienska underrättelseofficerare greps nyligen misstänkta för att ha lämnat sekretessbelagd information till Moskva. Italienska underrättelsetjänsten har tidigare varnat om ökade ryska hybridhot mot EU- och Natoinstitutioner.

Tysk hälsoreform klarar sista hindret

Tysklands författningsdomstol avslog på torsdagen ansökningar från De gröna och Vänstern om att stoppa regeringens sjukvårdsreform, rapporterar Tagesschau. Reformen, som väntas röstas igenom i förbundsdagen på fredagen, ska minska sjukvårdskostnaderna genom höjda egenavgifter och striktare regler för makars kostnadsfria medförsäkring. Fackförbund och kommuner har kritiserat förslaget för att försämra vårdkvaliteten.

Notiser 9 juli

Putin väntas eskalera kriget trots fredsutspel

Vladimir Putin avvisar fredssamtal och väntas eskalera kriget i Ukraina, tvärtemot Donald Trumps nyliga fredsinitiativ. Detta rapporterar Reuters med hänvisning till tre anonyma källor nära Kreml. Ukrainas attacker mot ryska oljeraffinaderier uppges ha stärkt Putins beslutsamhet att erövra hela Donbas. Enligt en av källorna är sannolikheten för en eskalering de kommande månaderna "hög".

Sverige i topp när EU:s innovationskraft växer

Sverige är återigen EU:s främsta innovationsledare följt av Danmark och Nederländerna. Det framgår av 2026 års europeiska resultattavla för innovation. Rapporten visar att unionens samlade innovationsförmåga har ökat med 11,6 procentenheter sedan 2019, trots hårdnande global konkurrens. Sydkorea är fortsatt den mest innovativa globala konkurrenten, följt av Kina som visar på den största förbättringen de senaste åren. Alla EU-länder har förbättrat sina resultat sedan 2019.

Utvidgningen: EU-parlamentet prisar reformer, kritiserar Serbien

EU-parlamentet antog på onsdagen tre rapporter om EU:s utvidgning, med besked om Ukraina, Moldova och Serbien. Ledamöterna hyllade Ukrainas framsteg inom rättsstatens principer och kampen mot korruption, med 460 röster för och 136 emot, och efterlyste förutsägbart flerårigt ekonomiskt stöd samt ökad press på Rysslands krigsekonomi. Man kritiserade samtidigt Ukrainas namnbyte av en elitförband efter Ukrainska upprorsarmén (UPA), vilket anses skada relationerna till Polen. Moldova prisades för sitt reformarbete trots fortsatt rysk inblandning, och rapporten antogs med 505 röster för och 115 emot. För Serbien varnade EU-parlamentet för att reformer antas men inte genomförs fullt ut och krävde fria och rättvisa val för att lösa landets politiska kris. Rapporten antogs med 468 röster för och 116 emot. Ledamöterna uttryckte också oro för Serbiens nära band till Ryssland och Kina.

EU-parlamentet godkänner handelsavtal med Mexiko

EU-parlamentet röstade på onsdagen igenom två avtal som moderniserar samarbetet med Mexiko och sänker handelstullar. Det moderniserade partnerskapsavtalet godkändes med 479 röster för och 119 emot, medan ett tillfälligt handelsavtal, som gäller i väntan på medlemsländernas ratificering av huvudavtalet, klubbades med 474 röster för och 131 emot. Enligt en åtföljande resolution kan EU:s export av varor och tjänster öka med upp till 75 procent, samtidigt som europeiska företag kan spara upp till 100 miljoner euro årligen i tullar. Avtalen ska nu formellt slutas av ministerrådet.

Cypern: EU-parlamentet kräver upprättelse för kvinnor

EU-parlamentet antog på onsdagen en resolution om hur den turkiska invasionen av Cypern 1974 drabbade kvinnor och flickor, med 575 röster för och 33 emot. Resolutionen fördömer sexuellt våld och tvångsförflyttningar under ockupationen och kräver ansvarsutkrävande, gottgörelse och stöd till överlevande. Ledamöterna uppmanar också Turkiet att dra tillbaka sina trupper och efterlyser återupptagna FN-ledda återföreningssamtal samt kvinnors fulla deltagande i fredsprocessen.

EU-kommissionen kräver att Sverige åtgärdar brister i flygledningen

EU-kommissionen har skickat en andra kompletterande formell underrättelse till Sverige för att landet inte genomfört EU:s regler för flygledningstjänst i tid. Enligt kommissionen har Sverige ännu inte infört flera obligatoriska funktioner för flygledning, bland annat ett system för avgångsplanering på Stockholm Arlanda flygplats. Två ytterligare brister har också upptäckts sedan den förra underrättelsen i juni 2024. Sverige har heller inte utfärdat några sanktioner för förseningarna. Sverige har nu två månader på sig att svara. Om inget tillfredsställande svar kommer in kan kommissionen gå vidare i processen som i slutänden kan leda till domstol och böter.

Ryssland stoppar export av diesel

Ryssland har infört exportförbud för diesel efter att ukrainska drönarattacker mot raffinaderier utlöst landets värsta bränslekris sedan Sovjetunionens fall, rapporterar Financial Times. Förbudet gäller till slutet av juli och ska enligt vice premiärminister Alexander Novak kompletteras med import av bränsle. Rysslands minskade export har bidragit till stigande dieselpriser på världsmarknaden.

Frankrike förstärker nordisk Natostyrka

Frankrike ska bidra med roterande jägarsoldater till den multinationella Natostyrkan FLF Finland, som försvarar Nordkalotten och Natos nordöstra flank mot Ryssland, rapporterar Sveriges Radio. Beskedet lämnades i ett gemensamt uttalande från Frankrike, Sverige och Finland vid Natomötet i turkiska Ankara. Styrkan är en del av alliansens förstärkta närvaro i Norden efter Sveriges och Finlands medlemskap.

Fransk domstol kan döma i Le Pen-fall före val

Frankrikes högsta domstol meddelade på onsdagen att den kan pröva extremhögerpolitikern Marine Le Pens överklagande senast i april 2027 – före nästa presidentval, rapporterar Reuters. Le Pen dömdes tidigare för förskingring av EU-medel och har ännu inte lämnat in sitt överklagande. Tidsplanen kan komma att ändras beroende på antalet inkomna överklaganden.

EU-ombudsman granskar kommissionens lobbymöten

EU:s ombudsman Teresa Anjinho har inlett en utredning av kommissionens så kallade Reality Checks – slutna samråd med företag och lobbyister som ingår i EU:s förenklings- och avregleringsarbete, rapporterar EUobserver. Utredningen följer ett klagomål från organisationen Corporate Europe Observatory som menar att mötena undantas från vanliga öppenhetsregler trots att de rör politiskt känsliga frågor.

Grönlänningar avvisar amerikanskt maktanspråk

Invånare på Grönland avvisade på onsdagen USA:s president Donald Trumps förnyade krav på amerikansk kontroll över ön, rapporterar Reuters. Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen underströk att ön inte är till salu.

EU-domstol avvisar Apples överklagande

EU-domstolens tribunal i Luxemburg avvisade på onsdagen Apples överklagande av att klassas som grindvakt enligt EU:s lag om digitala marknader, DMA, uppger Tagesschau. Domen slår fast att kommissionen hade rätt att bedöma Apples App Store och operativsystemet iOS som en enda plattformstjänst. Klassningen ger särskilda skyldigheter och risk för böter på upp till 20 procent av bolagets globala årsomsättning vid upprepade brott.

Tyskland testar störsatelliter i rymden

Tyska försvarsministeriet planerar att skjuta upp fyra testsatelliter redan under 2027, med förmåga att spionera på och störa andra länders satelliter, rapporterar Tagesschau. Projektet, kallat Responsive Launch Demonstration, ska ge Tyskland en operativ förmåga inom rymdförsvar till 2029.

Notiser 8 juli

Trump stoppar handel med Spanien

USA:s president Donald Trump beordrade på onsdagen ett totalt stopp för all handel med Spanien, som han kallade en "fruktansvärd partner". Beskedet gavs under Natos toppmöte i Ankara, rapporterar Reuters. Enligt Trump är orsaken att Spanien inte följer Natos nya försvarsmål på fem procent av BNP och har vägrat USA tillgång till spanskt luftrum och baser under Iran-kriget. Presidenten gav sin finansminister Scott Bessent en direkt order att omedelbart upphöra med all handel.

Le Pen kandiderar till presidentposten trots dom

Högerextrema Nationell samlings Marine Le Pen kandiderar i Frankrikes presidentval nästa år trots en fastställd dom för förskingring av EU-medel, rapporterar Financial Times. Beskedet gavs på tisdagskvällen. Le Pen överklagar domen, vilket pausar straffet, men en snabb behandling i högsta instans utgör en risk för hennes kampanj.

Ungersk statlig kanal ber om ursäkt

Ungerns public service-kanal M1 avbröt sina nyhetssändningar på tisdagen och bad i stället om ursäkt för att ha ljugit under tidigare premiärminister Viktor Orbáns styre, rapporterar Tagesschau. Premiärminister Peter Magyar, vars Tisza-parti vann valet, har lovat en oberoende och opartisk nyhetsbevakning. Sändningarna återupptogs efter fyra timmar, men utan nyhetsprogram.

Analytiker: Putin kan trappa upp

USA ska ha varnat Polen för en möjlig rysk attack som syftar till att tvinga Europa att släppa stödet till Ukraina, rapporterar Sveriges Radio. Den ryske analytikern Abbas Galljamov, tidigare talskrivare åt Vladimir Putin, har tidigare varnat för ett liknande scenario. Enligt honom kan Putin vilja trappa upp snarare än trappa ner.

EU kan skärpa koldioxidavgifter för fartyg

EU-kommissionen planerar att täppa till ett kryphål som låter fartyg utanför unionen sänka sina utsläppsavgifter genom att göra mellanlandningar strax utanför EU:s gränser, rapporterar Financial Times. Förslaget innebär att fler hamnar i bland annat Nordafrika och Mellanöstern ska omfattas av systemet. Ändringen väntas ingå i en bredare översyn av utsläppshandelssystemet som presenteras i juli.

Natoländer enas om Ukrainastöd

Natoländerna väntas på onsdagen anta en gemensam deklaration med militärt stöd till Ukraina värt 140 miljarder euro, rapporterar DPA. Beslutet tas vid toppmötet i Ankara, där spänningarna mellan USA:s president Donald Trump och övriga medlemsländer om försvarsutgifter har präglat mötet.

Trump förnyar Grönlandskrav

USA:s president Donald Trump upprepade på tisdagen sitt krav på att danska Grönland ska kontrolleras av USA och hotade dra tillbaka amerikanska trupper från Europa, rapporterar Guardian. Danmarks statsminister Mette Frederiksen svarade att Grönland inte är till salu. 

Ukraina tecknar drönavtal med Natoländer

Ukraina undertecknade på tisdagen avtal om drönarsamarbete med Estland, Danmark och Nederländerna i samband med Natotoppmötet i Ankara, rapporterar Kyiv Independent. Avtalen omfattar gemensam produktion och bredare försvarssamarbete. 

Ukrainsk underrättelseofficer erkänner mord i Monaco

En officer inom Ukrainas militära underrättelsetjänst har erkänt att han dödat en kvinna som misstänks ha försökt mörda en ukrainsk affärsman i Monaco, rapporterar Kyiv Independent. Kvinnan, Anastasia Berezovska, hittades död efter att ha återvänt till Ukraina. Både officeren och en tidigare polis har häktats misstänkta för mord.

Tjeckien vänder om Ukrainastöd

Tjeckiens regering meddelar att landet ska bidra med pengar till det amerikanskledda Purl-programmet för vapeninköp till Ukraina, efter att tidigare ha motsatt sig sådant stöd, rapporterar EUobserver. Utrikesminister Petr Macinka bekräftade omsvängningen inför Natotoppmötet i Ankara. Det är ännu oklart hur mycket pengar som ska omdirigeras till programmet.

Notiser 7 juli

Nya ryska terrorattacker mot Kiev – minst 25 dödade

Ryssland attackerade Kiev natten mot måndagen med kryssningsmissiler, ballistiska robotar och drönare, vilket dödade minst 25 personer, rapporterar Kyiv Independent. Det var den andra stora attacken mot huvudstaden på fyra dagar. Ukraina slog samtidigt mot ryska oljeraffinaderier långt innanför ryskt territorium.

Stubb: Nato stöder Ukrainas attacker mot Ryssland

Natoländerna stöder Ukrainas förlängda drönar- och robotattacker mot mål inne i Ryssland, sade Finlands president Alexander Stubb till Financial Times inför veckans Nato-toppmöte i Ankara. Stubb menade att Ukraina nu befinner sig i sitt bästa läge sedan kriget inleddes 2022 och att attackerna även påverkat USA:s syn på kriget.

EU dröjer med nytt inresesystem

EU skjuter upp lanseringen av resetillståndssystemet Etias till nästa år, sedan det redan införda in- och utresesystemet EES orsakat långa köer vid flygplatser och gränsövergångar, rapporterar Financial Times. Omkring 1,4 miljarder viseringsfria resenärer berörs av det nya systemet. EU-Lisa, myndigheten bakom Etias, väntas presentera en ny tidsplan i september.

Tyskland lånar rekordsummor till upprustning

Tyskland planerar att låna mer än 800 miljarder euro fram till 2030 för att finansiera kraftigt höjda försvarsutgifter, rapporterar Financial Times. Nästa år vill förbundskansler Friedrich Merz regering låna över 200 miljarder euro. Tyskland väntas nå Natos mål om 3,5 procent av BNP till försvar redan 2029, sex år tidigare än planerat.

WHO: Europas beredskap för extremvärme brister

Europas beredskap för dödliga värmeböljor är otillräcklig, varnar Världshälsoorganisationen (WHO). Enligt ett uttalande från WHO:s Europachef Hans Kluge på tisdagen, som Euronews rapporterar om, saknar mer än hälften av länderna i regionen nationella handlingsplaner. Varningen kommer efter att junis värmebölja orsakat över 4 000 extra dödsfall i Västeuropa, enligt preliminära data. Kluge betonar att väl förberedda planer som testas i förväg är livsavgörande och efterlyser bättre samordning mellan myndigheter.

Sverige ansluter till Natos flygträning

Sverige, Finland och Frankrike ansluter på tisdagen till Nato Flight Training Europe, meddelade Natos generalsekreterare Mark Rutte vid försvarsindustriforumet i Ankara. Totalt deltar nu 20 Natoländer i programmet, med 16 flygträningscentrum fördelade på åtta länder. Utökningen sker som en del av Natos satsning Drone Edge för ökad drönarkapacitet i alliansen.

EU-parlamentet begär granskning av extremhögerparti

EU-parlamentet röstade på tisdagen för att begära att den oberoende myndigheten APPF granskar om partiet Suveräna nationers Europa (ESN) uppfyller EU:s krav på demokrati och rättsstatens principer. Det är första gången proceduren används sedan de skärpta reglerna för europeiska partier infördes förra året. Beslutet fattades med 414 röster för, 224 emot och 18 nedlagda. Beslutet kommer efter att APPF ifrågasatt ESN:s grundvärden.

EU-parlamentet vill reformera skatt på finanssektorn

EU-parlamentet röstade på tisdagen för en rapport som uppmanar till en reform av beskattningen på finanssektorn. Syftet är att minska skatteflykt och den nuvarande fragmenteringen på den inre marknaden. Ledamöterna vill att EU-kommissionen utreder effekterna av det nuvarande momsundantaget för finansiella tjänster, som man menar skapar hinder och rättsosäkerhet. Målet är ett mer enhetligt skatteramverk för att underlätta för kapitalmarknadsunionen. Rapporten antogs med 418 röster för och 152 emot. Skattefrågor i EU bestäms av medlemsländerna som har vetorätt.

Chat control: EU-parlamentet röstar för omtag

I mars röstade EU-parlamentet mot en förlängning av tillfälliga regler som ger nätföretag rätt att skanna sina tjänster efter sexuella övergrepp mot barn på nätet. Kritiker, som kallar förfarandet chat control, menar att granskningen inkräktar på den personliga integriteten. Medlemsländerna i ministerrådet vill dock att nätgranskningen ska fortsätta. Detta har lett till att EU-parlamentet åter ska ta ställning i frågan. I dag tisdag röstade 331 av ledamöterna för (304 mot och 11 som avstod) att man på torsdag åter ska ta ställning till en förlängning. Bland de närvarande svenska ledamöterna röstade S, M och KD för omtaget och SD, C, L, V och MP röstade mot.

EU-myndigheter varnar banker för AI-hot

Europas bankkontollmyndigheter ECB och ESRB varnade på tisdagen för att avancerade AI-modeller utgör systemrisker för det finansiella systemet, rapporterar Financial Times. Bankerna får fram till slutet av oktober på sig att ta fram konkreta åtgärdsplaner mot cyberhot som AI-modeller kan utnyttja på minuter eller timmar. ECB skjuter samtidigt upp sin årliga IT-riskenkät till februari.

EU-parlamentet stärker flygpassagerares rättigheter

EU-parlamentet godkände på tisdagen nya regler för flygpassagerares rättigheter efter mångåriga förhandlingar. Rätten till kompensation vid förseningar över tre timmar och inställda flyg behålls, samtidigt som ersättningsprocessen blir snabbare och tydligare. Nytt är även rätt till gratis handbagage och att familjer med barn kan sitta tillsammans utan extra kostnad. Beslutet togs med 646 röster för och 12 emot.

EU-parlamentet uppdaterar regler för socialförsäkring

EU-parlamentet röstade på tisdagen igenom nya regler för socialförsäkringssamordning för EU-medborgare som bor eller arbetar i ett annat EU-land. De uppdaterade reglerna förtydligar bland annat vilket lands regler som gäller vid arbetslöshet, och skärper samarbetet mellan medlemsländerna för att stoppa bedrägerier med brevlådeföretag. Beslutet fattades med 511 röster för, 87 emot och 61 nedlagda.

USA:s president ser Ukrainalösning närma sig

Ukrainakrigets lösning börjar närma sig, sade USA:s president Donald Trump på måndagen efter helgens samtal med Rysslands Vladimir Putin och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters. Trump tar upp frågan under veckans Nato-toppmöte i Ankara. 

Stor global insats mot människohandel

Över 1 000 personer greps i 59 länder i en Interpol-samordnad insats mot människohandel, rapporterar BBC. EU:s brottsbekämpande byrå Europol och gränsbyrån Frontex deltog i operationen som identifierade drygt 2 000 offer. Belgiska myndigheter grep samtidigt 17 personer efter att ha upplöst ett nätverk som tvingade offer till prostitution i Belgien och Frankrike.

EU-parlamentet debatterar dödsmisshandel i Köpenhamn

Dödsmisshandeln av en svensk man i en fotbolls-fanzon i Köpenhamn togs upp i EU-parlamentet på måndagskvällen, på initiativ av Sverigedemokraterna, rapporterar TT/GP. Charlie Weimers (SD) och Tomas Tobé (M) kopplade dådet till invandringsdebatten, medan Abir Al-Sahlani (C) kritiserade SD för att politisera tragedin.

Belgien förbereder Palestina-erkännande

Belgiens utrikesminister Maxime Prévot har bett sitt kabinett förbereda beslutet om att formellt erkänna Palestina, rapporterar VRT. Partiet CD&V kräver snabbt erkännande sedan Hamas upplöst sitt styrande organ i Gaza – ett av villkoren i fjolårets regeringsöverenskommelse om erkännande.

Notiser 6 juli

USA och Ukraina möts vid Natotoppmötet

Donald Trump ska träffa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Turkiet i veckan i ett förnyat försök att få slut på kriget i Ukraina, uppger en amerikansk tjänsteman enligt Reuters. Trump talade under söndagen i 90 minuter med Rysslands president Vladimir Putin. 

Ukrainska attacker mot rysk energiindustri ökar

Ukraina attackerar rysk energiinfrastruktur i rekordtakt och har orsakat landets värsta bränslekris på decennier, skriver Financial Times. Ryska raffinaderier har träffats minst 194 gånger i år, en elvadubbling mot samma period förra året. Mer än hälften av Rysslands regioner har infört bränsleransonering.

Lukasjenko: Belarus kommer inte att kriga i Ukraina

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko meddelade på måndagen att hans armé inte kommer att skickas för att strida i Ukraina. Beskedet kommer efter ett möte med Rysslands diktator Vladimir Putin och en resa till Kina, skriver Financial Times. Lukasjenko har tidigare antytt påtryckningar från Moskva.

– Det finns ingen anledning att pressa oss [...] att dras in i kriget, sade han nyligen.

Belarus har sedan 2022 agerat bas för ryska styrkor och kärnvapen men har hittills avstått från att delta med egna trupper i invasionen.

Kritik mot lättade EU-regler för bekämpningsmedel

Ett kommande EU-förslag om att slopa omprövningar av redan godkända bekämpningsmedel möter skarp kritik, rapporterar SVT Nyheter. Både Kemikalieinspektionen och forskare vid Stockholms universitet varnar för att skyddet för hälsa och miljö riskerar att minska. Kritiken följer på ett avslöjande i förra veckan om att felaktiga data dolt risker med ett medel som används på svensk potatis. 
– Det är klart problematiskt, sade Katarina Lundberg vid Kemikalieinspektionen om förslaget. Sveriges regering har tidigare varit positiv till regeländringen.

Rysk attack dödar civila i Kiev – ny storoffensiv kan komma

Ryssland sköt under natten till måndagen en våg av robotar och drönare mot Kiev, vilket dödade minst åtta personer och skadade 34, enligt Kyiv Independent. Ett bostadshus i stadsdelen Podilskyj förstördes delvis. President Volodymyr Zelenskyj säger att Ryssland förbereder en ny storskalig attack inför Natotoppmötet i Turkiet.

Brittiska stridsflyg gensköt ryskt plan nära hangarfartyg

Två brittiska F-35-plan gensköt i torsdags ett ryskt patrullflygplan över Norska havet. Enligt Storbritanniens försvarsdepartement agerade planet "osäkert och oprofessionellt" genom att flyga "onödigt nära" hangarfartyget HMS Prince of Wales, rapporterar Euronews på måndagen. Det brittiska fartyget leder en Nato-insats för att försvara Nordatlanten mot vad Storbritannien beskriver som "ökande ryska hot" i en strategiskt viktig region med förhöjda spänningar.

Ukrainsk attack slår ut elen i Sevastopol

Den ryskockuperade staden Sevastopol på Krim stod utan el på måndagen efter en ukrainsk attack mot energiinfrastruktur, rapporterar Guardian. En person dödades i en separat attack mot norra Krim. Samtidigt fortsätter striderna om östra Kostiantynivka, som Ryssland uppger sig ha erövrat men Ukraina säger är omstritt.

Tyskland planerar rekordstor nyupplåning

Tysklands finansminister Lars Klingbeil har presenterat ett budgetförslag med 203,7 miljarder euro i ny skuld, rapporterar Tagesschau. Försvarsutgifterna väntas växa till 183,7 miljarder euro till 2030 för att nå Natos mål om 3,5 procent av BNP. Klingbeil vill samtidigt skära i klimatfonden.

EU underkänner franska önskemål om försvarslån

EU-kommissionen godkände 15,1 av Frankrikes begärda 16,2 miljarder euro ur EU:s försvarsfond Safe, skriver Financial Times, sedan brittiskkopplade vapenprojekt inte uppfyllt de strikta kraven Frankrike själv drivit igenom. Bland de underkända projekten finns robottillverkaren MBDA.

Finland kritiserar Kinastöd till Ryssland

Finlands utrikesminister Elina Valtonen sade på söndagen att hon beklagar det fördjupade samarbetet mellan Kina och Ryssland, rapporterar Yle, efter ett möte med Kinas utrikesminister Wang Yi i Helsingfors. Valtonen underströk att stöd till Ryssland också är en utmaning mot Europas säkerhet.

Ryska hackare läcker brittiska tjänstemäns uppgifter

Ryska hackare har stulit inloggningsuppgifter till brittiska myndighetspersoners e-postkonton, rapporterar DPA med hänvisning till The Telegraph. Angreppet, kallat "FortiBleed", har drabbat anställda vid brittiska ambassader och lokala myndigheter. Rysk statlig inblandning är ännu inte bekräftad.

Notiser 3 juli

EU öppnar nytt förhandlingskapitel med Ukraina och Moldavien

EU:s medlemsländer gav på fredagen klartecken för att öppna ett nytt förhandlingsområde med Ukraina och Moldavien, uppger Euronews. Beslutet gäller det sjätte så kallade klustret, som omfattar utrikesrelationer samt utrikes- och säkerhetspolitik. Genombrottet har möjliggjorts av Ungerns nya, mer samarbetsvilliga linje i frågan efter regeringsskiftet i Budapest. Irland, som nu är ordförandeland i EU, driver en gradvis process för att föra ländernas medlemskapsförhandlingar framåt.

EU svartlistar sex ryssar för Navalnyjs död

EU införde på fredagen sanktioner mot sex ryska individer kopplade till giftet som tros ha orsakat Aleksej Navalnyjs död. De listade är forskare inom den militära sfären som deltagit i utvecklingen av det kemiska vapnet epibatidin. Giftet, som hittades i Navalnyjs kropp, bedöms med hög sannolikhet ha orsakat dödsfallet. Åtgärderna omfattar frysta tillgångar och inreseförbud till EU. Totalt är nu 31 personer och sex enheter listade under denna sanktionsregim.

Ukraina vill bygga egna Patriot-robotar

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kräver en egen produktionslinje för Patriot-robotar efter en rysk storattack mot Kiev där över 30 personer dödades, rapporterar Der Spiegel. Zelenskyj föreslår europeisk produktion i Ukraina eller tillsammans med partnerländer och erbjuder USA stöd vid framtida insatser i gengäld. Ukraina lyckades bara skjuta ner 48 av 74 ryska robotar och kryssningsmissiler under attacken, till följd av bristande tillgång på amerikanska luftvärnsrobotar.

Litauen häver förbud mot kärnvapen

Litauens parlament är överens om att häva landets grundlagsförbud mot att förvara kärnvapen på litauisk mark, rapporterar Reuters
– Den geopolitiska situationen har förvärrats. Vår konstitution skrevs när omständigheterna var helt annorlunda, sade Litauens president Gitanas Nausėda. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard sade att Sverige noterat uppgifterna och deltar fullt ut i Natos nukleära planering, men inte ser skäl att ha kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. Grundlagsändringen kan komma redan i slutet av året, enligt talman Juozas Olekas.

EU söker nytt fredssändebud för Bosnien

EU är fast beslutet att hitta en stark europeisk kandidat till posten som internationellt fredssändebud för Bosnien och Hercegovina, uppgav EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas på torsdagen, rapporterar Reuters. Posten blev vakant i maj då Christian Schmidt avgick efter påstått amerikanskt tryck. USA stöder den italienske diplomaten Antonio Zanardi Landi, medan de flesta EU-länder förespråkar fransmannen Rene Troccaz. Kallas varnade om att Bosnien redan förlorat 108 miljoner euro i EU-stöd och riskerar ytterligare 370 miljoner euro om reformarbetet inte fortsätter.

EU:s nya gränskontroll skapar köer

Nya biometriska gränskontroller vid EU:s yttre gränser, kallade Entry Exit System (EES), har skapat långa köer på flygplatser och nu uppmanas EU-kommissionen att pausa systemet under sommaren, rapporterar Sveriges Radio. Systemet ersätter manuella kontroller och gäller i första hand medborgare utanför EU, men även svenska resenärer kan drabbas av förseningar. 
– Nu måste man se till att det inte blir större problem i sommar, sade Fredrik Kämpfe, branschchef för Transportföretagen Flyg.

Le Pen riskerar valförbud

Franska extremhögerpolitikern Marine Le Pen kan nästa tisdag få veta om hon förbjuds ställa upp i nästa års presidentval, sedan en fransk appellationsdomstol prövat hennes fällande dom för EU-bedrägeri, rapporterar Politico. Le Pen och medarbetare dömdes 2024 för att ha använt omkring 4,5 miljoner euro i EU-parlamentets medel till partiverksamhet i Frankrike mellan 2004 och 2016. Domen gav henne ett femårigt förbud mot offentliga uppdrag, vilket slog ut hennes ledning i opinionsmätningarna inför 2027 års val. Partikollegan Jordan Bardella står redo att ta hennes plats om förbudet består.

Vox får regionmakt i Andalusien

Spaniens konservativa parti PP bildar regering i den folkrika regionen Andalusien tillsammans med högerextrema Vox, rapporterar nyhetsbyrån DPA. Regionpresident Juanma Moreno valdes på torsdagen med 68 röster efter att ha gått med på Vox krav om att prioritera spanjorer före utländska medborgare vid tillgång till bidrag, bostäder och jobb. PP tolkar kravet som en fråga om lokal förankring snarare än nationalitet, för att undvika konflikt med EU-rätten. Andalusien blir den fjärde spanska regionen där PP samregerar med Vox.

AfD behåller ledning i tysk opinion

Det högerextrema partiet AfD toppar fortsatt tyska opinionsmätningar med 27 procent, rapporterar DPA. Det konservativa blocket CDU/CSU, lett av förbundskansler Friedrich Merz, backar en procentenhet till 22 procent. Socialdemokraterna SPD tappar också mark till tolv procent, medan Miljöpartiet och Vänsterpartiet båda ökar något. Mätningen från institutet Infratest dimap genomfördes innan regeringens reformplaner presenterades.

Moldaviens premiärminister avgår

Moldaviens premiärminister Alexandru Munteanu meddelade på fredagen sin oväntade avgång, vilket skapar en regeringskris för landets pro-europeiska styre, rapporterar Reuters. Munteanu, som tillträdde i november 2025, gav ingen fullständig förklaring men avgången följer på kritik mot höga löner i statliga bolag. President Maia Sandu betonar att reformarbetet och landets väg mot EU-medlemskap ligger fast. Hon inleder nu samtal för att utse en ny regeringschef från sitt parti PAS, som har majoritet i parlamentet.

Notiser 2 juli

Rapport: Rysk drönarkampanj blottlade Natos luckor

Ryssland har systematiskt kartlagt Natos luftförsvarssvagheter genom en 19 månader lång drönarkampanj i över ett dussin europeiska länder. Det framgår av en ny rapport från tankesmedjan IISS, skriver Financial Times. Kampanjen, med nära 150 intrång mot kritisk infrastruktur, utnyttjade både tekniska och legala svagheter och avslöjade avsaknaden av en samlad allierad respons.

Rysk terrorattack mot Kiev – flertal döda och skadade

Ryssland sköt under natten mot torsdagen av kryssningsrobotar och attackdrönare mot Kiev och andra ukrainska städer, rapporterar Financial Times. Minst fem personer dödades och 34 skadades i huvudstaden, enligt borgmästare Vitalij Klytjko. President Volodymyr Zelenskyj hade tidigare på onsdagen varnat för en förestående storattack. Bostadshus och en ambulansstation skadades.

EU-domstolen fastställer Googles miljardböter för Android

EU-domstolen avvisade på tisdagen Googles överklagande av böterna för missbruk av dominerande ställning via Android-systemet. Böterna på 4,125 miljarder euro kvarstår, enligt EU-domstolens dom.

Google och moderbolaget Alphabet hade överklagat en dom från 2022 och krävde att böterna skulle sänkas kraftigt. Domstolen förkastade samtliga sex överklagandegrunder.

Målet rör Googles krav på mobiltillverkare att förinstallera Google Sök och Chrome-webbläsaren för att få tillgång till Play Store.

EU erbjuder Armenien stöd och tullfrihet

EU stärker sitt partnerskap med Armenien med ett nytt stödpaket på 52 miljoner euro och ett förslag om tullfrihet för 80 procent av landets export. Beskedet lämnades på torsdagen efter ett möte i Jerevan mellan kommissionsordförande Ursula von der Leyen och Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan. Stödet ska stärka landets motståndskraft mot "yttre ekonomiskt tryck" – läs Ryssland – och hjälpa till att diversifiera handeln mot EU.

Ungerskt spionnätverk riktade in sig på EU-tjänstemän

Ett ungerskt spionnätverk verkade från landets ambassad i Bryssel och trappade upp sin verksamhet 2015, visar en EU-kommissionens utredning som Politico tagit del av, rapporterar Politico. Underrättelseofficerare ska ha försökt rekrytera ungerska EU-tjänstemän mellan 2013 och 2016. Hälsokommissionär Olivér Várhelyi, som ledde Ungerns representation vid den tiden, säger att han inte kände till verksamheten. Kommissionen pekar inte ut någon enskild ansvarig.

Tyska regeringen enig om stort reformpaket

Tysklands regeringskoalition har enats om ett omfattande reformpaket för att stimulera ekonomin, skriver Der Spiegel. Paketet innehåller skattelättnader på cirka tio miljarder euro för låg- och medelinkomsttagare, vilket finansieras genom höjd skatt för höginkomsttagare. Dessutom görs arbetsmarknaden mer flexibel, där tidsbegränsade anställningar tillåts i upp till 48 månader, en fördubbling mot i dag. Paketet innehåller även åtgärder för att minska byråkratin.

Ukraina vill se sanktioner mot irländsk anläggning

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanade på onsdagen EU att införa sanktioner mot en ryskkontrollerad aluminiumanläggning på Irland, skriver Financial Times. Irlands premiärminister Micheál Martin lovade att en pågående utredning snart ska visa om metallen bidrar till "det ryska krigsmaskineriet". Anläggningen ägs av det ryska bolaget Rusal och är inte föremål för sanktioner i dagsläget.

EU överväger mjuka upp klimatregler för datacenter

EU förbereder sig för att kraftigt vattna ur planerade klimatregler för datacenter efter hård lobbying från techbolag, skriver Financial Times. Enligt ett utkast som ska diskuteras på torsdagen ska bolag tillåtas använda billigare klimatkompensation, inklusive certifikat kopplade till kärnkraft, för att räkna bort utsläpp från gasdrivna datacenter. Kritiker menar att systemet gör lite för att minska faktiska utsläpp.

EU lanserar fredspaket för Sydkaukasien

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade på onsdagen i Baku ett investeringspaket på upp till 200 miljoner euro för att stärka kontakterna mellan Azerbajdzjan och Armenien. Ytterligare 20 miljoner euro ska gå till fredsfrämjande insatser för lokalbefolkningen. Enligt kommissionen kan paketet utlösa investeringar på upp till 2 miljarder euro.

EU-parlamentariker skyddas i immunitetsärende

EU-parlamentets ledamöter väntas på torsdagen rösta mot att häva immuniteten för bulgaren Ilhan Kyuchyuk, ordförande i det rättsliga utskottet, rapporterar Politico. Kyuchyuk utreds av EU:s åklagarmyndighet Eppo i Bulgarien, men utskottet menar att åtalet kan vara politiskt motiverat sedan den ansvariga åklagaren själv stängts av för tjänstefel. Slutligt beslut tas av Europaparlamentet.

Ukrainare åtalas för Nord Stream-attack

Tyska åklagare har åtalat en ukrainsk medborgare för sprängningarna av Nord Stream-ledningarna i Östersjön 2022, rapporterar BBC. Mannen greps i Italien förra sommaren och utlämnades till Tyskland i november. Han nekar till inblandning. En andra ukrainsk misstänkt greps senare nära Warszawa. Ukraina har förnekat inblandning i attacken.

Rättegång inleds om mördad journalist

Rättegången mot en maltesisk affärsman som anklagas för mordet på journalisten Daphne Caruana Galizia inleddes på onsdagen i Valletta, rapporterar The Guardian. Åklagare hävdar att mannen betalade 150 000 euro till tre lejda mördare för att döda henne 2017. Han nekar till brott. 

Notiser 1 juli

Inflationen i euroområdet föll mer än väntat

Årsinflationen i euroområdet väntas landa på 2,8 procent i juni, en nedgång från 3,2 procent i maj. Det visar preliminära siffror som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på onsdagen. Det är en större minskning än väntat, skriver Financial Times. Den sjunkande takten förklaras främst av lägre prisökningar på energi och tjänster. Även kärninflationen, som exkluderar energi- och livsmedelspriser, minskade något.

EU och Turkiet i högnivåmöte om samarbete

EU och Turkiet återupptog på tisdagen sin högnivådialog i Ankara. Det framgår av ett gemensamt pressmeddelande. Parterna diskuterade en modernisering av tullunionen, visumfrågor och stärkt samarbete kring migration och säkerhet. EU betonade vikten av rättsstatens principer och att förhindra kringgående av sanktioner mot Ryssland. Nya möten planeras före årsskiftet.

Euroclear stämmer Ryssland i Bryssel

Det belgiska finansbolaget Euroclear har stämt Rysslands centralbank vid en Brysselbaserad handelsdomstol, sedan en Moskvadomstol i maj beordrat bolaget att betala 200 miljarder euro i skadestånd, rapporterar Kyiv Independent. Tvisten rör frysta ryska tillgångar och kan få stor betydelse för EU:s diskussion om att använda pengarna till stöd för Ukraina.

Ryssland stänger fler gränsövergångar mot Finland

Ryssland stänger från och med onsdagen tillfälligt flera järnvägsövergångar mot Finland, Estland och Lettland, enligt ryska medier, rapporterar Yle. Fem gränsövergångar till Finland berörs, bland annat vid Sankt Petersburg och Vyborg. Landgränsen mellan Finland och Ryssland har i praktiken varit stängd sedan 2023.

ECB uppmanas avvakta med ny räntehöjning

Maltas centralbankschef Alexander Demarco uppmanar ECB att inte skynda på ytterligare räntehöjningar, sedan oljepriset fallit snabbare än väntat, rapporterar Reuters. Han pekar på att inflationen ändå ligger över 3 procent, klart över ECB:s mål på 2 procent. Marknaden räknar med omkring en tredjedels sannolikhet för en höjning i juli.

Spanien: Miljon migranter söker uppehållstillstånd

Över en miljon papperslösa migranter har ansökt om att få uppehållstillstånd i Spanien, dubbelt så många som regeringen väntat sig, rapporterar The Guardian. Premiärminister Pedro Sánchez framhöll att invandring är nödvändig för ekonomin. Den konservativa oppositionen har kritiserat programmet skarpt.

Bulgarisk gränskorruption hotar livsmedelssäkerheten

En tidigare chef för Bulgariens livsmedelsmyndighet uppger att organiserad brottslighet i praktiken kontrollerar gränsövergången mot Turkiet och att lastbilar med mat sällan kontrolleras, rapporterar Tagesschau. Enligt EU:s livsmedelsmyndighet Efsa är drygt hälften av all testad mat i EU förorenad med bekämpningsmedel.

Storbritannien höjer sin försvarsbudget

Storbritannien ska öka försvarsutgifterna med 15 miljarder pund under de kommande fyra åren, rapporterar Tagesschau. Premiärminister Keir Starmer presenterade på tisdagen planen, som bland annat satsar över fem miljarder pund på drönare och autonoma vapensystem. Kritiker menar dock att höjningen inte räcker.

Tyskland: Vänsterextremism ökar, högerextremism alltjämt största hotet

Tysklands säkerhetstjänst BfV rapporterade på tisdagen att vänsterextremistiskt våld ökade 60 procent under 2025, skriver Financial Times. Inrikesminister Alexander Dobrindt varnade för växande våldsbenägenhet hos både vänster- och högerextrema grupper. Högerextremism är dock fortsatt det största hotet mot landet.

Notiser 30 juni

Tyskland kräver massiv kapning av EU-budget

Tyskland kräver att EU:s nästa flerårsbudget kapas med 400 miljarder euro, rapporterar Reuters på tisdagen med hänvisning till ett internt dokument. Berlin anser att kommissionens förslag för perioden 2028–2034 är oöverkomligt och varnar för att "en överenskommelse i nuläget är omöjlig". Som EU:s största nettobetalare bäddar Tysklands ställningstagande för en hård förhandlingsstrid, då budgeten kräver enhällighet bland medlemsländerna.

EU inför nya tullar och kvoter för stål

EU-kommissionen presenterade på tisdagen detaljerna för nya importkvoter för stål. Reglerna, som träder i kraft den 1 juli, ska skydda den europeiska stålindustrin från global överkapacitet. En årlig tullfri importkvot sätts till 18,3 miljoner ton för 26 produktkategorier. Importer utöver detta beläggs med en tull på 50 procent. Hälften av den totala kvoten reserveras exklusivt för länder som har frihandelsavtal med EU. USA, Kanada och Storbritannien har tidigare infört liknande restriktioner.

Ukraina: Ryska skuggflottan legitimt militärt mål

Ukraina argumenterar nu för att ryska tankfartyg i den så kallade skuggflottan kan ses som legitima militära mål. I ett brev till FN:s sjöfartsorganisation (IMO) i fredags sade Ukraina att fartygen är avgörande för att finansiera Rysslands krigsinsats, skriver Financial Times. Argumentet är ett svar på ryska anklagelser om ”terrorism” efter en ukrainsk attack i mars. EU och Storbritannien har också ökat trycket på länder att avregistrera fartygen. Ukraina beräknas ha attackerat ett dussintal sådana fartyg förra året.

Ryska attacker tog ytterligare liv i Ukraina

Ryska missiler och drönare dödade minst tolv civila och skadade 40 i Ukraina på måndagen, rapporterar AP. Flest offer krävde en attack mot Dnipro. President Volodymyr Zelenskyj krävde att Europa snabbar på utbyggnaden av luftvärn mot ryska ballistiska robotar.

Ungerns regering avslöjar dolt budgetunderskott

Ungerns nya regering uppger att förre premiärministern Viktor Orbáns underskott skulle ha överstigit åtta procent av BNP i år – mer än dubbelt så mycket som det uppgivna målet, skriver Financial Times. Premiärminister Péter Magyar säger att siffrorna avslöjats sedan han tillträdde för sex veckor sedan. Ungern siktar på att så småningom införa euron, vars regelverk kräver underskott under tre procent.

Förnybart och gas ökar i EU

EU:s tillgång till naturgas och förnybar energi ökade under 2025 jämfört med året innan, medan kol och petroleumprodukter minskade, enligt Eurostat. Förnybart stod för 47,2 procent av elproduktionen, följt av fossila bränslen och kärnkraft. Kolanvändningen är den lägsta som uppmätts sedan mätningarna inleddes 1990.

Tidsfrist för EU-krav på könsbalans i styrelser passerad

I dag tisdag trädde tidsfristen ut för EU:s direktiv om en jämnare könsfördelning i börsbolagsstyrelser. Lagen kräver att minst 40 procent av de icke-verkställande styrelseledamöterna, eller 33 procent av samtliga ledamöter, ska vara av det underrepresenterade könet. Förslaget lades redan 2012 men blockerades i ministerrådet i nästan tio år. Ledamöter från berörda utskott betonar att lagen är en milstolpe men varnar för att framstegen är ojämna mellan medlemsländerna.

Rysk tanker beväpnad med kulsprutor i Östersjön

Estniska gränsbevakare har upptäckt tunga kulsprutor ombord på en rysk LNG-tanker i Östersjön, rapporterar Tagesschau. Fartyget förser den ryska exklaven Kaliningrad med gas och har enligt experter beväpnats som skydd mot ukrainska drönarattacker. Tyska marinen uppger att man tidigare inte sett liknande beväpning på ryska civila fartyg i området.

Ministerrådet enas om ny utbildningsfärdplan

Ministerrådet har enats om en ny färdplan för EU:s samarbete inom utbildning fram till 2030. Färdplanen pekar ut sex strategiska prioriteringar, bland annat digital kompetens och yrkesutbildning och ska stärka det europeiska utbildningsområdet.

Belgien häktar rysk spion för första gången

Belgien har för första gången häktat en man med kopplingar till Ryssland misstänkt för att ha lämnat ut statshemligheter, rapporterar VRT. Mannen, 46, ska ha rekryterats online som så kallad engångsagent för sabotage- och spionageuppdrag. Fenomenet har blivit allt vanligare i Europa, bland annat i Nederländerna.

Storbritannien moderniserar försvaret efter ukrainsk modell

Storbritannien presenterar på tisdagen en stor försvarsreform som tar lärdom av kriget i Ukraina, med fokus på billiga system och drönare i stället för dyra fartyg, rapporterar Politico. Landet siktar mot Natos mål om 3,5 procent av BNP till försvar 2035 men ligger efter andra allierade.

Möjlig AfD-regering oroar tysk säkerhetstjänst

En AfD-ledd delstatsregering i Sachsen-Anhalt skulle kunna få tillgång till hemliga underrättelser och byta ut underrättelsetjänstens ledning, varnar experter, rapporterar Tagesschau. Partiet leder opinionsmätningarna inför höstens val. Tysklands delstater är skyldiga att dela säkerhetsinformation, men ett utbyte kan begränsas om sekretessen inte längre bedöms säker.

Notiser 29 juni

Putin medger bränslebrist efter ukrainska drönare

Vladimir Putin medgav på söndagen att Ryssland drabbats av bränslebrist till följd av ukrainska drönarattacker mot landets oljeraffinaderier, rapporterar Financial Times. Flera regioner har infört ransonering av bensin. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade att Ukraina slagit mot raffinaderier i Krasnodar och Jaroslavl, långt inne på ryskt territorium. Putin sade att Ryssland planerar att öka importen för att täcka underskottet.

Trump hotar EU med maxtullar om digitala skatter

USA:s president Donald Trump hotade på fredagen att belägga import från länder som inför skatter på amerikanska techbolags digitala tjänster med hundraprocentiga tullar, rapporterar AP. EU-kommissionen avvisade hotet och sade att unionen snabbt och beslutsamt skulle svara om åtgärden genomförs. Hotet kommer dagar inför ett avgörande datum den 4 juli, när EU och USA ska börja genomföra ett handelsavtal som begränsar tullar på de flesta EU-varor till 15 procent. Digitala skatter ingick inte i avtalet.

Kinesisk konkurrens tvingar tyska biltillverkare till nedskärningar

Volkswagen, BMW och Mercedes-Benz genomför nu sina hittills djupaste omstruktureringar till följd av tilltagande konkurrens från kinesiska biltillverkare, rapporterar Financial Times. Volkswagen planerar att avskeda upp till 100 000 anställda och stänga fyra fabriker i Tyskland. BMW avsätter upp till en miljard euro för omstrukturering, vilket kan kosta upp till 10 000 jobb. Kinesiska märken som BYD nådde i maj för första gången en sammanlagd marknadsandel på över tio procent i Europa.

EU-avgift ska stoppa billiga Kinapaket

EU inför en tullavgift på tre euro på småpaket för att bromsa importen från kinesiska e-handelsplattformar som Temu och Shein. Det meddelade EU-kommissionen på måndagen. Från och med onsdag slopas därmed det tidigare tullundantaget för varor värda under 150 euro. Syftet är att skapa rättvisare konkurrens och skydda konsumenter. Enligt EU-data uppfyller 60 procent av granskade importprodukter inte unionens säkerhetskrav.

EU skickar akuthjälp och flygfrakt till jordbävningsdrabbade Venezuela

EU mobiliserar fem miljoner euro i akuthjälp till Venezuela efter de senaste jordbävningarna, enligt EU-kommissionen. Tidigt denna vecka avgår ett humanitärt flygplan från Köpenhamn med omkring 50 ton förnödenheter, bland annat tältmaterial, vatten- och sanitetsutrustning samt skolmaterial.

– Det här stödet ger välbehövlig hjälp till familjer som förlorat sina hem, patienter som behöver vård och barn vars skolor skadats, sade EU:s kriskommissionär Hadja Lahbib i ett uttalande.

Fjorton EU-länder bidrar med räddnings- och sjukvårdsteam. Totalt har EU redan avsatt 52 miljoner euro i år för Venezuela.

Frankrike kräver nya EU-skatter i flerårsbudgeten

Frankrikes president Emmanuel Macron har gett sin förvaltning i uppdrag att hitta nya EU-gemensamma skatter för att finansiera unionens nästa flerårsbudget på två biljoner euro, rapporterar Politico. Frankrike vill att EU tar in mer pengar via avgifter på bland annat amerikanska tech-jättar och utländska utsläppskällor, i stället för att höja medlemsländernas bidrag. Irland, som tar över EU:s rådsordförandeskap på onsdagen, har fått i uppdrag att lägga fram ett förslag till oktobertoppmötet.

EU sluter historiskt avtal om energilagring

EU-kommissionen undertecknade på fredagen ett avtal om energilagring med energiministrar, industri och finansinstitut. 22 EU-länder lovade att bygga ut lagringskapaciteten med 30–35 gigawatt under de närmaste två åren. Avtalet, det första i sitt slag, syftar till att snabba på den gröna omställningen och bidra till lägre energipriser. EU bedömer att unionen behöver runt 200 gigawatt lagringskapacitet till 2030, mot 55 gigawatt i dag.

EU:s utrikestjänst i kris

EU:s utrikestjänst (EEAS) kämpar för sin framtid i en maktkamp med den mäktigare EU-kommissionen, rapporterar Politico. Tjänsten, ledd av Kaja Kallas, försvagas av budgethot och en oklar roll, medan kommissionen under Ursula von der Leyen tar över allt fler utrikespolitiska initiativ. Enligt källor beror detta på en strukturell brist där EEAS saknar kommissionens finansiella och politiska verktyg. Kallas har svarat med nya chefsrekryteringar och utlovade reformer.

Island varnar EU inför folkomröstning om medlemskap

Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir uppmanade på måndagen EU att vara försiktig med planer på att begränsa nya medlemsländers rösträtt, rapporterar Euractiv. Hon befarar att ett sådant system gör EU-medlemskap mindre attraktivt. Den 29 augusti håller Island folkomröstning om huruvida landet ska återuppta anslutningsförhandlingar med EU. En färsk opinionsundersökning visar att 53 procent av islänningarna stödjer att förhandlingarna återupptas.

Serbiska protester fortsätter efter presidentens avgångslöfte

Tusentals demonstranter samlades på söndagen i den serbiska staden Kraljevo, ett dygn efter att president Aleksandar Vučić meddelat att han avser att avgå inom några veckor, rapporterar Reuters. Många deltagare befarar att han i stället siktar på att bli premiärminister och fortsätta styra via en allierad president. Protesterna utlöstes av att ett tak rasade samman vid en järnvägsstation i Novi Sad i slutet av 2024 och dödade 16 personer. 

Brexit slår mot brittiska lantbrukares EU-export

Brittiska lantbrukare drabbas allt hårdare av kombinationen Brexit och nya frihandelsavtal, rapporterar The Guardian. Export av jordbruksprodukter till EU har minskat med 47 procent i volym och 35 procent i värde sedan utträdet ur unionen. Billigare kött från Australien pressar nu priserna på den brittiska marknaden. Regeringen framhåller att den minskar regelkrånglet via ett nytt EU-avtal och satsar rekordbelopp på jordbruksstöd.

Istanbul förbjuder Pride-parad – polisen griper demonstranter

Turkiska myndigheter förbjöd på söndagen årets Pride-parad i Istanbul och spärrade av stadskärnan kring İstiklal-gatan, rapporterar DPA. Trots förbudet försökte demonstranter samlas på den asiatiska sidan av staden, varpå civilklädda poliser ingrep och ett antal personer greps. Istanbul Pride har förbjudits sedan 2015 med hänvisning till säkerhetsskäl. Strax dessförinnan hade myndigheterna beordrat stängning av en gaybar i Beyoğlu-stadsdelen.

Notiser 26 juni

Sverige avstår i EU-omröstning trots flera eftergifter

Sverige lägger ned sina röster i fredagens omröstning om EU:s elnätspaket men räknar upp fyra eftergifter från EU-kommissionen. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) uppgav att befintliga och nya flaskhalsintäkter ska stanna i Sverige och att gränsöverskridande intäkter bara får gå till projekt Sverige deltar i. Kommissionen har också lovat mer flexibel användning av intäkterna framåt.

– Det är nästan en otänkbar förflyttning som vi har lyckats få till, sade Busch.

Sverige röstar ändå inte ja eftersom svenska myndigheter är osäkra på om löftena håller rättsligt mot elmarknadsdirektivet. Om de gör det räknar Busch med att Sverige kan revidera restriktionerna mot elexport till Danmark.

Sverige och andra kräver att EU skjuter upp metanregler

Sverige är ett av minst 12 EU-länder som vid fredagens energiministermöte i Luxemburg kräver att EU:s metanregler omarbetas och skjuts upp, rapporterar Politico. I ett gemensamt brev, undertecknat även av bland andra Italien, Nederländerna och Polen, upprepas fossilindustrins och Trumpadministrationens påståenden om att reglerna riskerar EU:s energiförsörjning. EU:s energikommissionär Dan Jørgensen har avvisat krav på att öppna upp reglerna men antydde en möjlig treårig undantagsperiod. Metanreglerna kräver att företag ska övervaka och rapportera metanutsläpp från och med januari.

EU: Förlängt skydd för ukrainare – med nytt villkor

EU-kommissionen föreslår att förlänga det tillfälliga skyddet för ukrainska flyktingar till mars 2028. Samtidigt införs ett nytt villkor som svar på Ukrainas försvarsbehov. Män som omfattas av värnplikt och lämnar landet utan tillstånd ska som regel inte längre beviljas skydd. Förslaget ska nu behandlas av medlemsländernas ministrar i rådet. I dag har nästan 4,4 miljoner ukrainare skydd i EU.

Ukraina lanserar 40-dagarskampanj mot Ryssland

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj godkände på torsdagen en 40 dagar lång operation ledd av säkerhetstjänsten SBU för att pressa Ryssland att avsluta kriget, rapporterar Kyiv Independent. Zelenskyj presenterade beslutet efter ett möte med SBU:s tillförordnade chef men lämnade inga detaljer om operationens innehåll. SBU har de senaste månaderna genomfört angrepp mot rysk logistik och energiinfrastruktur.

Underrättelser: Ryssland förbereder provokation mot Nato-länder

Lettlands underrättelsetjänst och ett annat Nato-land varnar för att Ryssland förbereder militära provokationer mot de baltiska staterna eller Polen, rapporterar The Guardian. Aktionerna beskrivs inte som en fullskalig attack utan som hybridåtgärder – robotar, drönare eller liknande – med syftet att pressa väst att minska stödet till Ukraina.

EU planerar förmåner för kandidatländer

EU-kommissionen arbetar med ett förslag om gradvis integration som ska ge kandidatländer tillgång till EU-finansiering, handelspreferenser och delar av den inre marknaden innan de antagits som fullvärdiga medlemmar, rapporterar Politico. Syftet är att hålla igång reformarbetet i länder vars anslutningsprocess kan ta flera år, däribland Ukraina. Kommissionen hoppas att stats- och regeringscheferna kan ge klartecken till initiativet vid Europeiska rådet i oktober eller december.

Samerna vill ha större inflytande i EU

Finlands samiska parlament planerar att öppna ett kontor i Bryssel för att stärka urfolkets röst i EU:s beslutsprocesser, rapporterar Euractiv. Samepolitiker vill att EU:s klimatpolitik bättre beaktar förhållandena i norr, där temperaturen stiger fyra gånger snabbare än i övriga Europa.

Belarusisk ledare söker dialog – Ukraina anklagar

Belarusiske ledaren Aleksandr Lukasjenko uppmanade på torsdagen till förhandlingar efter att Ukraina anklagat Belarus för att förbereda militära aktioner, rapporterar DPA. Lukasjenko försäkrade att Belarus inte avser att attackera Ukraina, men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj publicerade satellitvyer han menade bevisar att Belarus bygger vapen- och bränsleupplag vid gränsen. Ryssland uppges ha ökat trycket på Minsk att gå med i kriget.

Polskt oppositionsparti vill stoppa Ukrainas EU-förhandlingar

Jarosław Kaczyński, ledare för det polske nationalkonservativa partiet PiS, uppmanade på torsdagen den polska regeringen att blockera Ukrainas EU-anslutningsförhandlingar, rapporterar Financial Times. Konflikten bottnar i en tvist om ukrainska partisaners massakrer på etniska polacker under andra världskriget.

Frankrike beslagtar rysk oljetanker vid Sicilien

Franska marinen stoppade på tisdagen tankern "Deliver" utanför Sicilien, misstänkt för att ingå i den ryska skuggflottan, rapporterar Tagesschau. Fartyget, som kom från den ryska hamnen Primorsk under falskt kamerunskt flagg, uppges ha brutit mot folkrätten. Det är femte gången Frankrike beslagtar ett fartyg misstänkt för att kringgå sanktionerna mot Ryssland.

Italiens valsystem omritas – oppositionen protesterar

Italiens premiärminister Giorgia Meloni har lagt fram ett förslag till nytt valsystem som ger den valkoalition med flest röster ett mandattillägg på upp till 17,5 procent, rapporterar Financial Times. Oppositionen kallar reformen "auktoritär" och har lovat att blockera den. Systemet liknar en omstridd vallag från 2005 som användes i tre val innan den underkändes av författningsdomstolen.

Tysk AfD-politiker anklagas för Hitlerhälsning

En nyligen avslöjad bild tycks visa att Martin Reichardt, ledamot i förbundsdagen och ordförande för det högerextrema AfD:s delstatsorganisation i Sachsen-Anhalt, utför en Hitlerhälsning vid ett internt möte för sex år sedan, rapporterar Politico. Reichardt förnekar anklagelsen och kallar gesten för ett skämt. I september hålls delstatsval i Sachsen-Anhalt, där AfD stödjer sig på nära 42 procent i opinionsmätningarna.

Belgien: anhållna efter bombdåd mot synagoga

Belgisk polis grep på torsdagen sju personer vid husrannsakningar kopplade till explosionen vid en synagoga i Liège i mars, rapporterar VRT. Det federala åklagarämbetet bekräftade gripandena utan att lämna detaljer. Förra månaden greps i Turkiet en iransk man misstänkt för angrepp på judiska institutioner i Europa, bland annat i Liège.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

News in English – Europaportalen på flera språk

If you click on the British flag next to the search box at the top right of the page, the Europaportalen will be in English. If you prefer another language, there are more options at the top left. >>> Europaportalen in English.

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

 

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
kommissonen annons
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret