En expansiv finanspolitik och ett stort inflöde av bidragspengar från EU har gjort Polen till en av de snabbast växande ekonomierna i Europa, rapporterar Dagens Industri. Med tusentals miljarder öronmärkta för försvaret och klimatomställningen finns nu stora affärsmöjligheter för svenska bolag, säger flera experter till tidningen. 

Diskussioner om EU:s nästa stora flerårsbudget 2028-2034 har, som Europaportalen tidigare rapporterat, inletts i EU-kommissionens korridorer. Ordförande Ursula von der Leyen vill enligt uppgift koppla regionalstödet till krav på ekonomiska reformer i medlemsländerna. Det skulle, enligt Financial Times, kunna skapa mer tillväxt samtidigt som det kan spara EU-pengar eftersom att alla regioner inte kommer att kunna leva upp till de nya kraven. 

Nu oroas motståndarna till förslaget för att regeringar kan komma att använda ett sådant upplägg för att strypa EU-stödet till fattiga och oppositionsstyrda regioner. Den andra invändningen att det nuvarande regionalstödet ingick i en uppgörelse mot att länderna öppnade sina ekonomier när de blev EU-medlemmar.   

Inflationen i euroländerna minskade markant till 2,2 procent i augusti från 2,6 procent i juli, enligt preliminära siffror från Eurostat på fredagen. Minskningen kom efter att inflationen fallit mer än väntat i både Tyskland och Spanien. 

Isabel Schnabel, tysk ledamot i Europeiska centralbankens direktion, indikerade på fredagen att hon är öppen för att sänka styrräntorna under nästa möte i september men att centralbanken "bör gå gradvis och försiktigt fram", rapporterar FT. 

Den minskade inflationssiffrorna i omvärlden gör att marknaden just nu räknar med att Riksbanken har halverat styrräntan till 1,75 procent i slutet av 2025, enligt TT/GP.

Italiens regering har bekräftat sitt åtagande att minska sitt budgetunderskott till under EU:s gräns på 3 procent av BNP senast 2026, uppger Reuters. Italien blev i år föremål för EU:s förfarande vid alltför stora underskott.

Det har funnits en farhåga att Sverige inte skulle få det historiskt stora EU-bidraget på 40 miljarder kronor ur återhämtningsfonden även kallad coronafonden, eftersom Sverige vid årsskiftet minskade reduktionsplikten för fordonsbränsle. Det menar dock finansminister Elisabeth Svantesson (M) är ett missförstånd.

– Det har aldrig handlat om huruvida vi skulle förlora eller få 40 miljarder. Det har handlat om en mindre summa, sade Elisabeth Svantesson till Europaportalen på tisdagen.  

Enligt ministern har Sverige suttit i långa förhandlingar med EU-kommissionen för att även säkerställa den mindre summan.

– När allt är klart med kommissionen, vilket håller på att gå helt i hamn, ansöker vi och förväntar oss att få pengarna så fort som möjligt, sade Elisabeth Svantesson. 

Vad Sverige mer exakt förhandlat med EU-kommissionen om vill Svantesson inte berätta utan ber att få återkomma med det till riksdagen “väldigt snart”.

EU-pengarna kommer att gå in i statskassan för att ersätta de olika satsningar som Sverige redan gjort : se de 100 största projekten.