Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Tysk fackföreningsledare kräver slopad lånegräns för att rädda industrin
Christiane Benner, ordförande för Tysklands största fackförbund IG Metall, uppmanar regeringen att ta bort landets lånegräns för att skydda ekonomin, skriver FT. Hon menar att Tyskland bör följa USA:s och Kinas exempel med stort stöd till inhemsk industri.
Sverige accepterar skatteundantag för flyg och sjöfart
EU:s regler för beskattning av bränslen och el har över 20 år på nacken. 2021 lade EU-kommissionen fram ett förslag om att uppdatera reglerna så att det bättre kan bidra till att uppnå EU:s klimatmål. Men medlemsländerna har inte kunna komma vidare i frågan där varje land har vetorätt. I en kompromiss från det ungerska ordförandelandet föreslås att dagens skattefrihet för flyg- och fartygsbränslen i huvudsak behållas. Sveriges finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är beredd att godta ett sådant förslag för att få igenom andra viktiga förändringar i energiskattereglerna.
– Det är inte vårt förstahandsval, men ibland så är det sådana saker som krävs för att komma framåt. Det här direktivet är ju gammalt och ska vi kunna göra andra saker som är viktiga för miljön och förbättra möjligheter att styra mot koldioxidfrihet, då behövs ett nytt energiskattedirektiv, sade Wykman på väg in på ett möte med sina EU-kollegor för att diskutera frågan på tisdagen.
Han tillade att få nya EU-regler för energibeskattning på plats skulle ge Sverige "goda förutsättningar för industri, konkurrenskraft och jobb".
EU-länder vill beskatta e-cigaretter
Sexton EU-länder har bett EU-kommissionen att föreslå en ny lag om tobaksbeskattning som även omfattar e-cigaretter, uppger Reuters. Initiativet, som leds av Nederländerna, har stöd från bland annat Tyskland, Frankrike och Danmark, men inte av Sverige.
I ett brev till kommissionen påpekar ländernas finansministrar att den nuvarande lagen från 2011 är otillräcklig eftersom e-cigaretter inte omfattas. Detta har lett till att medlemsländerna tillämpar olika regler och skattesatser, vilket stör EU:s inre marknad.
"På grund av brister i EU-lagstiftningen har medlemsstaterna vidtagit åtgärder på nationell nivå. Detta har lett till splittring och en snedvriden inre marknad", framgår av brevet.
EU sluter stort handelsavtal – “historisk milstolpe”
EU:s förhandlingar om frihandel med fyra sydamerikanska länder är nu klara. – Detta är en verkligt historisk milstolpe, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som hoppas på nya jobb, lägre priser och nya investeringsmöjligheter. Men först måste avtalet godkännas av en majoritet EU-länder och Europaparlamentet.
Nedåt för detaljhandeln i eurozonen
Detaljhandeln i eurozonen sjönk oväntat mycket i oktober. Den tyska detaljhandeln tyngde med ett bakslag på 1,4 procent i oktober jämfört med september, skriver TT/GP. Analytiker hade räknat med en nedgång i oktober, men bara på 0,3 procent enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.
Italiens tillväxtprognos halverad – press på regeringen
Italiens statistikmyndighet har kraftigt sänkt landets tillväxtprognos för 2024 från 1 procent till 0,5 procent, skriver FT. Även prognosen för 2025 har justerats ned till 0,8 procent från tidigare 1,1 procent. Den svaga tillväxten sätter press på premiärminister Giorgia Melonis regering att hålla tillbaka de offentliga utgifterna.
Italien står under EU:s övervakning för att minska sitt budgetunderskott som är EU:s högsta: 7,4 procent. Efter Grekland har Italien även EU:s största offentliga skuld, 137 procent av landets BNP.
Uppgift: EU nära handelsavtal med sydamerikanska länder
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen reser på torsdagen till Uruguay för att försöka slutföra ett länge försenat och stort handelsavtal med Mercosur, den sydamerikanska handelsgruppen som omfattar Brasilien, Argentina, Uruguay, Paraguay och Bolivia, skriver Financial Times. Avtalet beräknas spara över 4 miljarder euro årligen i tullavgifter för europeiska företag. Frankrike leder dock motståndet mot avtalet med oro för jordbrukare och miljön. Även Polen och Österrike är kritiska. För att stoppa avtalet krävs en blockerad minoritet av minst fyra EU-länder som representerar 35 procent av unionens befolkning röstar emot. Avtalet måste också godkännas av EU-parlamentet.
EU-länder vill göra finansiella data mer tillgängliga
EU-länderna enades på onsdagen om sin ståndpunkt i förhandlingarna om ett nytt regelverk som ska göra det lättare för banker och andra finansföretag att dela kunders data med varandra. Förslaget kallas FIDA och är en del av EU:s arbete med att modernisera den finansiella sektorn.
Målet är att skapa bättre och mer personligt anpassade finansiella tjänster för privatpersoner och mindre företag. Det kan handla om investeringsmöjligheter eller förmånligare lån. Regelverket ska säkerställa att kunderna behåller kontrollen över sina data och skyddas mot orättvis behandling. Innan lagen kan träda i kraft måste EU-parlamentet och medlemsländerna förhandla fram en slutgiltig version som båda parter kan godkänna.
Så säkrar vi Europas ekonomi
Det är dags för EU att ställa sig frågan: Är vi på väg att bygga ett regelverk som stärker eller försvagar Europas konkurrenskraft? Svaret är avgörande. Med kombinationen hållbarhet och företagsvänliga regler säkrar vi Europas framtid som en global ekonomisk motor. Det skriver gästkrönikör Charlotta Steinwall, Industriarbetsgivarna.
ECB planerar ändra strategi för räntebeslut
Europeiska centralbanken (ECB) förbereder sig för att överge sin nuvarande strategi där färsk ekonomisk data styr räntebesluten. ECB:s chefsekonom Philip Lane meddelar att banken istället kommer fokusera på framtida risker när inflationen stabiliserats kring målet på 2 procent.
– När inflationen är under kontroll behöver penningpolitiken vara framåtblickande och söka efter nya chocker som kan påverka inflationstrycket, sade Lane till Financial Times.
Förändringen väntas ske under nästa år när ECB bedömer att inflationen, som nu ligger på 2,3 procent, kommer nå målet på 2 procent. Banken har tidigare kritiserats för att inte ha förutsett de långvariga prisökningarna efter pandemin.