Senast uppdaterad: 2 december 2022
Mest lästa artiklar i ämnet
Artiklar i ämnet
Sverige bör driva på för större öppenhet i EU:s finansieringssystem
Det är svårt att få ett bra grepp om EU:s alla olika finansiella åtagande – det liknar mest en vildvuxen flora av olika styrnings- och finansieringsformer. Sverige bör därför använda sitt ordförandeskap i EU för att trycka på för ett mer transparent finansiellt system som säkerställer en effektiv användning av skattemedel och möjlighet till ansvarsutkrävande.
Tillsätt en ny svensk euroutredning
Vi behöver av flera skäl föra upp eurofrågan på agendan igen. Tillsätt en oberoende utredning om införandet av euron i Sverige. Låt sedan riksdagen fatta ett välgrundat beslut utan att tvinga fram en folkomröstning, skriver Peter Lowe.
Tysk inflation högre än väntat
Inflationen vill inte ge med sig. I Tyskland låg inflationstakten i februari kvar på 8,7 procent på årsbasis, enligt TT/GP. Det är en oförändrad prisökningstakt jämfört med januari. Ekonomerna hade i snitt räknat med att inflationen skulle sjunka till 8,5 procent.
EU: Nu minskas risken för grönmålning av obligationer
Ministerrådet och Europaparlamentet har kommit fram till en ny standard för europeiska gröna obligationer. De gröna obligationerna ska gå i linje med EU:s rekommendationer för hållbara investeringar, den så kallade taxonomin.
– Investerare som köper obligationerna kommer lättare att kunna bedöma och jämföra sina investeringar och förlita sig på att de är hållbara, vilket minskar risken för grönmålning, säger Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson i ett uttalande.
Oväntat hög inflation i euroländerna
Inflationen i euroländerna låg i februari på 8,5 procent, enligt preliminära siffror från Eurostat på torsdagen. Det är något mindre än januari månads 8,6 procent men högre än vad bedömare räknat med. För första gången är nu ökande livsmedelspriser en viktigare faktor för prisökningstakten än energipriserna.
Undersökning: Svenska företagare vill byta krona mot euro
51 procent av företagsledarna i en opinionsundersökning från Dagens Industri säger sig vilja ha euron som valuta. 39 procent vill ha kvar kronan. När samma fråga ställdes 2020 förespråkade 40 procent euron och 54 procent kronan.
Ju tråkigare banker desto bättre
Frågan är om det är speciellt smart att ge centralbankerna så mycket uppmärksamhet och så brett mandat som idag. Istället borde bankerna regleras mer och fokus riktas mot den politiska arenan som ändå har den största möjligheten att styra samhällsutvecklingen. Det skriver gästkrönikör Simon Vinge, chefsekonom Akademikerförbundet SSR.
Torbjörn Becker: Då kan vi se effekten av sanktionerna
Den ryska ekonomin står pall – trots hårda sanktioner. Men Torbjörn Becker på Östeuropeiska institutet menar att det är först i år vi kommer se effekten av sanktionerna som infördes i fjol.
– Rysslands BNP kan falla fem till tio procent under 2023, säger han till SVT.
Utsikterna ser ljusare ut för tyskt näringsliv
Framtidsutsikterna i det tyska näringslivet ljusnar, enligt ett index från forskningsinstitutet Ifo. Detta förstärker bilden av att Europas största ekonomi klarar inflationschocken och energikrisen bättre än befarat, skriver TT/GP.
Inflationen sjönk i EU och Sverige
I januari var prisökningarna i EU 10,0 procent och i Sverige 9,6 procent, uppger Eurostat på torsdagen. Det är i båda fallen en nivåminskning jämfört med december då inflationen låg på 10,4 procent i EU respektive 10,8 procent i Sverige. Det kan också jämföras med inflationen i januari 2022 som var betydlig lägre: 5,6 procent i EU och 3,9 procent i Sverige. Belgien och Spanien var de enda EU-länderna som hade lägre inflation i januari 2023 jämfört med januari 2022.