Europeiska Natoländer har mer än fördubblat sina vapenimporter under de senaste fem åren, enligt uppgifter från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri), uppger Yle. USA dominerar marknaden och står för över 60 procent av vapnen som köps in. Europa har nu gått om Mellanöstern som USA:s största vapenmarknad för första gången på 20 år. Storbritannien, Nederländerna och Norge är de största europeiska köparna av amerikanska vapen.

– De nya siffrorna speglar tydligt den upprustning som sker i Europa som svar på hotet från Ryssland, sade Mathew George, chef för Sipris program för vapenöverföringar.

USA står för 43 procent av världens vapenexport, följt av Frankrike med 9,6 procent. Ryssland har fallit till tredje plats med kraftigt minskad export.

Ukrainska styrkor tvingas ge upp mer av det ryska territorium de erövrade förra året i Kurskregionen, rapporterar Financial Times. Försämringen kommer när ukrainska soldater står inför utsikten att strida utan amerikanskt stöd. Ryssland har intensifierat sin offensiv i Kursk under helgen och hotar nu att skära av korridoren mellan Ukraina och staden Sudzja, som Ukraina erövrade i augusti förra året.

Vägarna som försörjer ukrainska styrkor i Kursk utsätts för ständiga attacker från kamikazedrönare. Ryska och nordkoreanska styrkor har minskat området som kontrolleras av ukrainska styrkor med omkring två tredjedelar sedan augusti.

Rumäniens valmyndighet har förbjudit den högerextrema kandidaten Călin Georgescu från att delta i presidentvalet, rapporterar Financial Times. Beslutet togs på söndagen med hänvisning  till brott mot extremistlagar  och efter över 1 000 klagomål gällande extremism. Georgescu, som enligt vissa mätningar har stöd av över 40 procent av väljarna, har 24 timmar på sig att överklaga. Författningsdomstolen måste fatta ett slutgiltigt beslut senast på onsdag. 

Presidentvalet hålls den 4 och 18 maj efter att förra årets val ogiltigförklarades på grund av påstådd rysk inblandning till Georgescus fördel.

EU-kommissionen ville på måndagen inte kommentera det rumänska beslutet med hänvisning till att val är en nationell angelägenhet.

Turkiet kan komma att skicka militära styrkor till Ukraina – ”om det behövs”, uppger en källa inom landets försvarsdepartement, enligt TT/SvD. De potentiella soldaterna skulle ingå i en internationell fredsstyrka.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har fått ökat stöd bland ukrainare efter den senaste tidens motsättningar med USA:s president Donald Trump, enligt TT/GP. En ny undersökning från Kievs internationella sociologiinstitut (KIIS) visar att 67 procent av ukrainarna nu litar på Zelenskyj, en ökning med tio procentenheter på en månad. Undersökningen genomfördes mellan 14 februari och 4 mars, en period då Trump utan grund kallade Zelenskyj "diktator" och påstod att han bara hade fyra procents folkligt stöd. I östra Ukraina är stödet något lägre, runt 60 procent. Före Rysslands invasion 2022 hade Zelenskyj ett lägre förtroende bland ukrainarna, men kriget har kraftigt stärkt hans position.