Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Data visar nya ryska erövringar i Ukraina
Den ryska militären har under hösten rört sig framåt vid stora delar av fronten och pressar i dagsläget ukrainarna bakåt, rapporterar SVT. Bara den senaste veckan erövrade ryssarna omkring 235 kvadratkilometer i Ukraina, motsvarande knappt halva Haninge kommun i storlek.
Politico: Möjlig eurokris till jul
Det franska högerpopulistiska partiet Nationell samling och dess frontfigur Marine Le Pen kan nu ha den europeiska ekonomins öde i sina händer, rapporterar Politico.
Frankrikes liberalkonservativa minoritetsregering har föreslagit besparingar på 60 miljarder euro till nästa år för att komma till rätta med landets stora budgetunderskott, ett av de största i EU, som förra året var 5,5 procent av BNP. Lägg där till en växande offentlig skuld, den tredje största i EU efter Grekland och Italien, så växer bilden fram av ett ekonomiskt mycket betydande EU-land med svaga finanser och sjunkande kreditvärdighet.
Nationell samling överväger om de ska rösta emot premiärminister Michel Barniers budget. Det skulle inte bara dra ur kontakten för hans bräckliga koalitionsregering, utan också, enligt Politico, skrämma finansmarknaderna och skicka chockvågor runt om i Europa. Det är en öppen fråga om den franska regeringen finns kvar till jul.
Diskussioner om brittisk-franska trupper till Ukraina
Enligt franska Le Monde pågår samtal mellan Frankrike och Storbritannien om att skicka trupper till Ukraina. I och med att Donald Trump blivit återvald till presidentposten i USA finns det i Europa tankar på en militärkoalition för att stödja Ukraina efter att han tillträder presidentposten i januari nästa år, rapporterar den franska tidningen Le Monde med hänvisning till flera källor, uppger Yle. Enligt Le Monde handlar samtalen nu om att eventuellt skicka trupper och privata försvarsföretag från västländer till Ukraina.
Frågan är inte ny. Den franske presidenten Emmanuel Macron överraskade tidigare i år med att avslöja att europeiska länder fört diskussioner om att sätta in soldater i Ukraina. Han sade samtidigt att EU måste ta ett "strategiskt språng" i att göra stödet till Ukraina mindre beroende av USA.
Högerpopulist leder inför avgörande presidentval i Rumänien
Den proryske högerpopulisten, partilöse Calin Georgescu, fick nära 23 procent av rösterna i det rumänska presidentvalets första omgång på söndagen. På andra plats kom liberalen Elena Lasconi med 19,18 procent av rösterna precis före socialdemokraten och premiärministern Marcel Ciolacu med 19,15 procent av rösterna – en skillnad på endast 2742 röster. Calin Georgescu och Elena Lasconi kommer nu att mötas i en andra och avgörande valomgång 8 december. Valdeltagandet var 52,5 procent.
De är huvudkandidaterna i Polens presidentval
Huvudkandidaterna är nu klara för presidentvalet i Polen i vår, ett val som kan få stor betydelse för vilken politisk riktning landet kommer att ta, uppger Ekot. Rafał Trzaskowski, Warszawas borgmästare, blir regeringspartiets kandidat och beskrivs som karismatisk och populär bland unga väljare. Han var den kandidat som premiärminister Donald Tusk stödde. Hans huvudmotståndare blir historikern Karol Nawrocki som stöds av nationalkonservativa oppositionspartiet Lag och Rättvisa. En kandidat som beskrivs som relativt moderat.
80 000 stupade ryssar identifierade
Närmare 80 000 ryska soldater som stupat i Ukrainakriget har identifierats i en pågående kartläggning, skriver TT/SvD. Oberoende ryska Mediazona och ryska BBC har under krigets gång granskat dokument och öppna källor, och har på så vis kunnat bekräfta namnen på ryska soldater som dött sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Tusk till Sverige – ska förbereda EU på Trump
Polens premiärminister Donald Tusk har tagit en ledande roll för att förbereda EU inför att Donald Trump blir USA:s nästa president. När nordiska och baltiska statsministrar möts på Harpsund denna vecka deltar även Tusk, skriver TT/GP. Polen, som tar över EU:s ordförandeskap i januari, arbetar för att säkra fortsatt stöd till Ukraina.
– Polen har klivit fram som en rejäl säkerhetspolitisk spelare i Europa, sade Björn Fägersten vid Utrikespolitiska institutet. Tusk har tidigare erfarenhet av att förhandla med Trump från sin tid som EU:s rådsordförande. Han har nu inlett en intensiv mötesrunda med europeiska ledare för att stärka EU:s beredskap.
Ryssland förbereder cyberattacker mot Storbritannien och andra
Ryssland planerar att genomföra cyberattacker mot Storbritannien och andra allierade länder för att försvaga stödet till Ukraina. Detta kommer Pat McFadden, minister med ansvar för nationell säkerhet, att varna för vid ett Nato-möte i London på måndagen, enligt BBC. McFadden kommer att peka ut Rysslands specialenhet Unit 29155, som tidigare genomfört attacker i Storbritannien och Europa. Han beskriver Kreml som "extremt aggressivt" när det gäller cyberkrigföring och varnar för att Ryssland kan slå ut elnät och lamslå miljoner människor.
– Ingen bör underskatta det ryska cyberhotet mot Nato. Hotet är verkligt, kommer han att säga till de samlade Nato-länderna, enligt McFadden.
EU anklagar Kina för orättvis behandling av konjak
EU-kommissionen har begärt samråd med Världshandelsorganisationen, WTO, efter att Kina infört tillfälliga handelshinder mot europeisk konjak. EU menar att Kina bryter mot WTO:s regler eftersom landet inte kunnat bevisa att den europeiska exporten skadar den kinesiska konjaktillverkningen.
– EU tar på stort allvar när handelsinstrument används på ett orättvist sätt mot vår ekonomi. Genom att begära samtal med Kina visar kommissionen att vi står fast vid vårt löfte att skydda vår industri mot ogrundade anklagelser, sade EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis.
Kina har nu tio dagar på sig att svara på EU:s begäran. Om parterna inte kommer överens kan ärendet tas vidare till WTO:s tvistlösningspanel.
Frankrike ändrar sig om utländska försvarsföretag i EU
Frankrike har ändrat sin inställning och stödjer nu ett förslag som tillåter företag utanför EU att ta del av unionens försvarsfinansiering, skriver Financial Times. Enligt förslaget kan upp till 35 procent av EU:s försvarsbudget gå till företag från länder som USA, Storbritannien, Israel och Turkiet. Tidigare har Frankrike motsatt sig detta och menat att EU:s försvarssatsning endast skulle stödja europeiska företag. Den ändrade hållningen kommer efter diskussioner om USA:s framtida militära stöd till Europa. Förslaget är en del av EU:s försvarsinvesteringsplan som ska stärka den europeiska försvarsindustrin och minska beroendet av USA.