Inför de kommande parlamentsvalet 26 oktober i Georgien vill den oligarkledda regeringen, som nyligen införde en så kallade agentlag efter rysk förebild, gå vidare och, om de får tillräckligt många röster, förbjuda landets största oppositionsparti och i rysk stil även försvåra för hbtqi-personer, rapporterar Politico. Georgien är kandidatland till  EU, ett medlemskap som nu sannolikt blir allt mindre troligt.

Rysslands militära förmåga i kriget mot Ukraina håller på att försvagas, säger Joakim Paasikivi, militärexpert och före detta överstelöjtnant, rapporterar Ekot. Enligt honom beror det bland annat på att det blir allt dyrare för Ryssland att köpa krigsutrustning från Kina.

– Det är ett industrikrig nu. Stödjer vi Ukraina, då kommer Ukraina vinna. Stödjer vi inte Ukraina, då vinner Ryssland, säger Joakim Paasikivi.

På fredagen besökte Indiens premiärminister Narendra Modi Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev. Modi, som inte fördömt den ryska invasionen,  upprepade sin ståndpunkt om att konflikten endast kan lösas genom diplomati och sade att Indien "är redo att spela en aktiv roll i alla ansträngningar för fred", rapporterar SVT.

Ukrainas blixtoffensiv i den ryska regionen Kursk är ett hårt slag mot Kreml. Men hittills har president Vladimir Putins svar varit både långsamt och osäkert. Det säger den tongivande brittiska Rysslandsexperten Mark Galeotti till Yle.

Ukrainska styrkor har enligt egna uppgifter återtagit närmare två kvadratkilometer mark i Charkivregionen, rapporterar AP. 

Sex miljöorganisationer stämmer Petteri Orpos borgerliga regering i Finland för att bryta mot lagen genom att inte agera för att nå klimatmålen, rapporterar TT-AFP-SvD. 2022 riktades en liknande stämning mot  Finlands regering, men som avvisades av Högsta förvaltningsdomstolen.

Den tyske förbundskanslern, socialdemokraten Olaf Scholz, avvisar medieuppgifter om att det tyska stödet till Ukraina ska minskas, rapporterar Bloomberg. 

– Vi kommer att fortsätta att stödja Ukraina så länge det behövs. Alla kan lita på oss, sade Scholz under ett besök i Moldavien på onsdagen. Han påpekade också att fyra miljarder euro finns reserverade i den tyska statsbudgeten 2025.

Kanslern uttalade även stöd för Moldaviens ambition att gå med i Europeiska unionen. Det kan ses i skenet av den kommande folkomröstningen den 20 oktober, huruvida det ska införas en skrivning i Moldaviens konstitution om de moldaviska medborgarnas önskan om ett EU-medlemskap.

Den brittiska regeringen tillkännagav nya planer på onsdagen för att minska antalet migranter som anländer i små båtar, genom slå mot smugglare, genomföra fler avvisningar och genom böter och åtal mot arbetsgivare som anställer papperslösa arbetare, rapporterar Reuters.

I ett svar till EU-kommissionen på onsdagen skriver den ungerska regeringen att deras nya visumlättnader för ryssar och belarusier “är i linje med relevanta EU-regler” när det gäller att minska möjliga säkerhetsrisker kopplat till personer från dessa länder. Tidigare i augusti uttryckte ansvarig EU-kommissionär Ylva Johansson farhågor med de ungerska visumlättnaderna: “Att ge potentiella ryska spioner och sabotörer enkel tillgång till EU skulle undergräva säkerheten för oss alla. Svenska Europaparlamentariker har även uttryckt att det kan bli aktuellt att införa gränskontroller mot Ungern om landet behåller de nya reglerna.

Källor inom EU-kommissionen säger till Europaportalen att de nu “behöver analysera svaret” och att ärendet inte är nedlagt.

Regeringen utsåg på torsdagen diplomaten Ulrik Tideström till särskilt sändebud för Ukrainas uppbyggnad, näringsliv och utveckling. Han kommer att representera Sverige inom den internationella givarsamordningen för stödet till Ukrainas uppbyggnad och EU-närmande . En annan uppgift kommer att vara att stötta svenska företags deltagande i Ukrainas uppbyggnad.

– Jag ser fram emot nära samverkan med svenska företag, myndigheter och organisationer i civilsamhället som stödjer Ukraina och vill delta i landets uppbyggnad och utveckling, sade Ulrik Tideström i ett uttalande.

På senare år har det skett stora förändringar i bulgarernas inställning till Nato och Ryssland enligt opinionsmätningar från Alpha Research Agency, rapporterar Euractiv. Stödet för landets Natomedlemskap har ökat från 28 procent till 40 procent på sju år. Samtidigt har sympatierna för Ryssland rasat från 60 procent 2018 till 32 procent 2024. Stödet för EU-medlemskapet är i år 61 procent medan 16 procent av bulgarerna säger sig ogillar EU.

Undersökningen visar också att medan två tredjedelar av bulgarerna vill bo i ett land med en demokrati i västerländsk stil, föredrar en tredjedel av befolkningen någon form av diktatur.