Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Nu krävs det tillstånd för att resa till Storbritannien
Från och med i går onsdag måste svenskar och andra EU-medborgare ha ett inresetillstånd, ett ETA, för att besöka Storbritannien, rapporterar Ekot. Det nya tillståndet kostar tio pund, runt 130 kronor, och ansökan görs antingen i en app eller på nätet.
Storbritannien föreslår gemensam europeisk vapenfond
Storbritannien har lagt fram ett förslag om att europeiska länder ska skapa en gemensam fond för inköp och lagring av militär utrustning, rapporterar Financial Times. Enligt det inofficiella dokumentet som tidningen tagit del av skulle en "överstatlig institution" låna pengar på marknaden för att finansiera upprustning i Europa.
Fonden skulle både låna ut pengar till försvarsprojekt och köpa in militär utrustning som deltagande länder kan använda. Detta skulle skapa gemensamma "lager" av vapen och ammunition som länderna betalar för först när de använder dem.
Förslaget kommer när europeiska länder försöker öka sina försvarsutgifter men har begränsat ekonomiskt utrymme. Storbritanniens finansminister Rachel Reeves och Norges Jens Stoltenberg har bjudits in till ett möte med EU:s finansministrar i Warszawa nästa vecka för att diskutera försvarsfinansiering.
Försvarsavtal mellan Storbritannien och EU förhandlas
Både EU och Storbritannien ser positivt på det kommande toppmötet i Bryssel den 19 maj som kan öppna dörren för ett försvarsavtal och bredare ekonomiskt samarbete, rapporterar Financial Times.
– Vi måste vara realistiska. Jag tror att det finns en bred överenskommelse bland EU-ledare om att vi vill ha ett försvarspartnerskap med Storbritannien, sade Jessica Rosencrantz, Sveriges EU-minister.
En pågående tvist om fiskekvoter, där nuvarande avtal löper ut 2026, riskerar dock att försena processen. Toppmötet väntas även öppna för diskussioner om ett veterinäravtal, sammankoppling av koldioxidmarknader och ett utbytesprogram för unga vuxna.
Icke-EU-länder informerades om EU-toppmötets beslut
Island, Norge, Turkiet och Storbritannien fick i fredags en genomgång av resultaten förra veckans EU-toppmöte. Briefingen leddes av Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Detta var andra gången detta mötesformat användes för att informera icke-EU-länders ledare om EU:s diskussioner kring stöd till Ukraina och europeiskt försvar. Costa och von der Leyen förmedlade EU-ledarnas "överväldigande stöd" för att stärka Ukrainas position.
Island och Norge kan delta fullt ut i det föreslagna låneprogrammet på 150 miljarder euro medan Turkiet och Storbritannien initialt kan bidra med 35 procent av försvarsprodukter, en andel som kan höjas om länderna ingår ett säkerhets- och försvarspartnerskap med EU.
Storbritannien och EU vill öka trycket på Ryssland
Storbritannien och EU planerar att öka trycket på Ryssland och stärka försvarssamarbetet, rapporterar Reuters. EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas träffar den brittiske utrikesministern David Lammy och försvarsministern John Healey i London i dag tisdag.
– Det är viktigt att vi förbättrar vårt partnerskap med EU och arbetar tillsammans för att avsluta detta krig och säkra alla våra medborgares trygghet, sade Lammy om kriget i Ukraina.
Mötets fokus blir samordning kring Ukraina och ökad ekonomisk press på Ryssland. De ska även diskutera åtgärder mot hybridhot som cyberattacker och rysk desinformation, samt initiativ för att öka europeiska försvarsutgifter.
Svensk militär fortsätter träna ukrainare i England
Medan toppmötena och utspelen kring kriget i Ukraina avlöser varandra fortsätter svensk militär att träna ukrainska soldater på den engelska landsbygden, rapporterar Ekot. Flera andra länder finns också på plats och just nu är det ett 70-tal svenskar som tränar runt 150 ukrainare.
– Sjukvård, vapenhantering och kommunikation. Vi får lära oss mycket viktigt, säger Oleksandr till Ekot.
Starmer har fått 20 länder för fredsplan i Ukraina
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har samlat omkring 20 länder som vill stödja Ukraina efter ett eventuellt eldupphör, rapporterar Financial Times. Länderna, som beskrivs som "främst europeiska och samväldespartners", höll möte denna vecka medan intensiva samtal pågick för att säkra vapenvila mellan Ukraina och Ryssland.
Storbritannien och Frankrike har erbjudit sig att skicka trupper till Ukraina för att säkra en eventuell vapenvila. Starmer arbetar nära Frankrikes president Emmanuel Macron för att utforma en fredsplan som ska presenteras för USA:s president Donald Trump.
Storbritannien öppnar för gemensam försvarsfinansiering i Europa
Storbritanniens utrikesminister David Lammy stödjer skapandet av en ny fond för Europas försvar, rapporterar Financial Times.
– Vi i Storbritannien är öppna för sådana initiativ eftersom detta handlar om europeisk säkerhet, sade Lammy under ett besök i Japan.
Uttalandet kommer efter att EU denna vecka undersökt möjligheter att samla in betydande summor för försvar över hela kontinenten. Flera förslag som skulle inkludera Storbritannien har diskuterats, bland annat en europeisk upprustningsbank.
EU-länder överväger att beslagta ryska tillgångar värda 200 miljarder euro
Frankrike och Tyskland, som tidigare motsatt sig beslagtagande av frysta ryska tillgångar, diskuterar nu med Storbritannien och andra länder hur tillgångar värda över 200 miljarder euro skulle kunna användas, rapporterar Financial Times. Ett förslag är att beslagta tillgångarna om Ryssland bryter mot ett framtida vapenstilleståndsavtal med Ukraina. Hittills har man bara använt de räntevinster som tillgångarna genererat för att stödja Ukraina. Sverige hör till de EU-länder som länge förespråkat att använda hela potten av frysta ryska tillgångar för att hjälpa Ukraina.
Från grönmålning till grönviskning – ny trend bland företag
Jämfört med för några år sedan har det skett en markant förändring i företagens attityder till att skylta sitt hållbarhetsarbete, rapporterar nyhetsbrevet Green Daily Bloomberg. Då varnades det för företag som ägnade sig åt att försköna sitt klimat- eller miljöarbete, så kallad grönmålning eller greenwashing.
Nu syns en ny trend som kan kallas grönviskning eller att gröntiga på engelska greenhushing. Trenden beskriver skillnaden mellan var företagen rapporterar in till myndigheter som insatser för klimat och miljö och vad man skyltar med utåt mot kunder och marknad. År 2024 höll 63 av de 100 största börsnoterade företagen i Storbritannien tillbaka marknadsföringen för sitt arbete med miljöskydd, enligt en analys från marknadsundersökningsföretaget Connected Impact.
Debatt i andra medier









