Globala börser föll kraftigt på måndagen efter att USA:s president Donald Trump signalerat att han inte tänker backa från sina aggressiva tullar trots växande oro för global recession, rapporterar Financial Times. Terminskontrakt för amerikanska S&P 500 sjönk 3,2 procent medan europeiska börser drabbades ännu hårdare – tyska DAX störtdök 10 procent och Stoxx Europe 600 föll 6,2 procent. Asiatiska marknader fick också känna av oron med Hongkongs Hang Seng-index ned över 10 procent. 

Stockholmsbörsen störtdök 7,5 procent på måndagsmorgonen för att sedan återhämta sig något. På några dagar har Stockholmsbörsen tappat 14 procent av sitt värde, rapporterar SvD.

Goldman Sachs höjde sannolikheten för recession i USA från 35 till 45 procent efter att Trump förra veckan införde tullar på över 40 procent mot stora handelspartners. Investerare som Bill Ackman har varnat för att tullarna riskerar att driva USA in i en "självförvållad ekonomisk kärnvinter".

Tusentals slovaker demonstrerade på torsdagen i Bratislava mot ett kontroversiellt lagförslag, som ska beslutas om i nästa vecka, som skulle tvinga vissa ideella organisationer, NGO:er, att registrera sig som lobbyister, enligt Euronews. Organisationerna skulle då tvingas uppge inkomster och utgifter, såväl som vem eller vilka som ger dem ekonomiskt stöd. 

Demonstranterna samlades utanför parlamentet och skanderade "Vi ger inte upp friheten" och "Nej till den ryska lagen". Lagförslaget, som lagts fram av det högerextrema Slovakiska nationalistpartiet i premiärminister Robert Ficos koalition, har kritiserats för att likna rysk lagstiftning som används för att tysta kritiker. Protesterna är del av en bredare rörelse mot Ficos närmande till Moskva och distansering från EU.

Polen söker godkännande för att använda 6,1 miljarder euro från EU:s coronafond till försvars- och säkerhetssatsningar, rapporterar Reuters. Utvecklingsminister Katarzyna Pelczynska-Nalecz meddelade på fredagen att pengarna ska gå till befolkningsskydd, industriell modernisering och skydd av viktig infrastruktur.

– Vi är först med att införa en sådan säkerhets- och försvarsfond i återhämtningsplanen och jag vet redan att andra länder frågar hur man gör det, sade Pelczynska-Nalecz.

Polen, som redan lägger störst andel av BNP på försvar bland Nato-länderna, hoppas avsluta förhandlingarna med EU-kommissionen senast 27 maj. Kommissionen har sedan till 20 juni att fatta beslut.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen efterlyser en gemensam "färdplan" för hur europeiska länder ska ta över försvarsansvaret från USA utan att skapa säkerhetsluckor som Ryssland kan utnyttja, enligt Financial Times. Uttalandet kommer samtidigt som Natos utrikesministrar möts i Bryssel.

– Vi måste springa fort eftersom Ryssland springer fort även om det blir fred i Ukraina. Och Amerika flyttar sitt fokus mot Asien, sade Häkkänen.

Europa är starkt beroende av USA för kritiska försvarsförmågor som luftvärn och långdistansmissiler.

De 32 Nato-länderna har under årets första tre månader lovat Ukraina över 20 miljarder euro i militärt stöd. Detta meddelade Natos generalsekreterare Mark Rutte vid en presskonferens i Bryssel på fredagen efter två dagars möten med försvarsalliansens utrikesministrar.

Han bekräftade att Nato fortfarande ser Ryssland som "det största hotet mot alliansens säkerhet".

Rutte betonade att Ukraina måste vara i "starkast möjliga position" vid eventuella fredsförhandlingar och välkomnade USA:s ansträngningar att få till stånd en rättvis och varaktig fred. Han underströk också att Ukrainas väg mot Nato-medlemskap är "oåterkallelig".

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard kommer att träffa sin turkiska motsvarighet för att diskutera den fängslade svenska journalisten Joakim Medin, rapporterar Sveriges Radio. Mötet sker i samband med Natos utrikesministermöte. Malmer Stenergard planerar att framföra att det är en viktig fråga för Sverige att Medin får återvända hem.

Tysklands näringsminister Robert Habeck har reagerat kraftigt på president Trumps beslut om nya tullar. Han jämför tullarna med Rysslands invasion av Ukraina eftersom följderna kan bli lika allvarliga som när energiförsörjningen begränsades för tre år sedan, rapporterar Sveriges Radio.