Omförhandling av utstationeringsdirektivet kan bli ett riskabelt äventyr för den svenska modellen, menar skribenten.

Omförhandling av utstationeringsdirektivet kan bli ett riskabelt äventyr för den svenska modellen, menar skribenten.

MittEuropa »
Lavallagen förhindrar lönedumpning

Lavalfrågan har processats och noga utretts under närmare fem års tid. Med Lavallagen säkras grundläggande svenska anställningsvillkor för utländska arbetstagare. Regeringen har lyckats balansera EU:s fria rörlighet med den svenska modellen. Det skriver riksdagsledamoten Anna König Jerlmyr (M), i replik till Claes-Mikael Jonsson, LO.

 

LO:s chefsjurist Claes-Mikael Jonsson kritiserar den lag som klubbades i riksdagen för några dagar sedan (Europaportalen 100325). Jonsson menar att den svenska modellens grundpelare hotas och insinuerar att den juridisk-konstitutionella processen varit otydlig. Inget kan vara mer felaktigt.

Lavalfrågan har processats och noga utretts under närmare fem års tid. Vi står nu med tydligare och tryggare spelregler för de cirka 3000 utländska arbetstagare som berörs av förändringarna. Regeringen har lyckats balansera EU:s fria rörlighet med den svenska modellen.

Först och främst, syftet med lagen är att grundläggande svenska arbets- och anställningsvillkor enligt kollektivavtal ska gälla även för de utländska arbetstagare som verkar i Sverige, så kallad utstationerad arbetskraft. Detta ska garantera utländska arbetares villkor beträffande till exempel minimilön, arbetstid, arbetsmiljö och ledighet, den så kallade hårda kärnan. Det är viktigt för både utländsk och inhemsk arbetskraft att lönedumpning inte sker eller ett otillbörligt utnyttjande av arbetskraft. Den nya lagen lägger en tydlig grund för att undvika att så sker.

Samtidigt måste vi se till att den fria rörligheten inom EU kvarstår som ett viktigt mål för att främja öppenhet inom den inre marknaden. Det är en viktig balans som gjorde att frågan i utreddes av Claes Stråth, Generaldirektor på Medlingsinstitutet, och diskuterades med arbetsmarknadens parter. EU-rätten står över svensk lagstiftning och Sverige måste förhålla sig till domen och anpassa vår lagstiftning. Nu har vi på plats en lag som noga utretts och som med all önskvärd tydlighet värnar vår arbetsmarkandsmodell. Vi undviker att införa ett system med minimilön i lag, vilket skulle vara ett ingrepp i parternas autonomi. Vi värnar både arbetstagarorganisationernas och arbetsgivarnas funktion på svensk arbetsmarknad.

Vad gäller de konstitutionella aspekterna kan man konstatera att Lagrådet har gett sitt utlåtande om lagförslaget och konstaterar otvivelaktigt att det inte strider mot rikets grundlagar såsom oppositionen vill hävda. I lagförslaget tas nu hänsyn till de villkor som en tjänsteutövare från ett annat land redan tillämpar på de utstationerade arbetstagarna. Regeln löser därmed det diskrimineringsproblem som EG-domstolen uppmärksammade i Lavaldomen, eftersom hänsyn tas till innehållet i ett eventuellt utländskt kollektivavtal.

En svensk arbetstagarorganisation kan dock fortfarande ta strid för kollektivavtal med villkor enligt svensk minimistandard, även om den utstationerade arbetsgivaren redan skulle vara bunden av kollektivavtal i sitt hemland. Samtidigt ges de fackliga organisationerna ett verktyg för att övervaka och kontrollera att godtagbara villkor verkligen tillämpas.

Vänsterpartierna och LO har hotat med att riva upp lagen vid ett eventuellt maktskifte och menar att lösningen står att finna genom att driva frågan hårdare på EU-nivå. Detta är en skissartad idé som riskerar att få motsatta konsekvenser. Något gehör för att medlemsstaterna skulle omförhandla utstationeringsdirektivet är inte särskilt troligt. Omförhandlingar skulle däremot kunna leda till allvarliga försämringar och att den svenska modellen hotas.

Regeringens avsikt är att ge de utländska arbetstagarna i Sverige som berörs en tydlighet om vilka regler som gäller. Lagen ger både arbetstagare och arbetsgivare klara spelregler för utländsk arbetskraft som är utstationerad i vårt land.