Riksdagen utmanar EU-kommissionen
6 oktober 2010Som väntat sade riksdagen i dag nej till EU-kommissionens förslag att EU ska kunna tvinga Sverige att låna ut pengar för att finansiera andra länders garantier för banksparare. Med i samma paket fanns också ett förslag om investerarskydd. I båda fallen anser riksdagen att det bryter mot EU:s beslutsregler om närhetsprincip. Riksdagen är sannolikt det första parlament i EU som på detta sätt använder sig av EU-fördragets nya regler.
Enligt fördraget krävs att en tredjedel av EU-ländernas parlament säger nej för att EU-kommissionen måste ompröva förslaget. När finansutskottet behandlade frågan i augusti sade Jörgen Hettne, forskare i juridik på Svenska institutet för europapolitiska studier, till Europaportalen att EU-kommissionen inte var tvingad att ta bort förslaget men de måste göra en omprövning.
– Det här ska bli riktigt spännande, sade Hettne.
EU-kommissionen vill att det införs en förhandsfinansiering i form av en skatt för banker och värdepappersinstitut. Pengarna ska läggas i nationella fonder och utbetalas till sparare om till exempel en bank går i konkurs. En sparare är då garanterad att få ut upp till motsvarande 50 000 euro.
Om det visar sig att ett lands fonder inte räcker till vill kommissionen att ett land kunna få lån från andra länders garantisystem istället för att ta pengar från den egna statskassan.
En sådan kreditmekanism menar riksdagens finansutskott strider mot Lissabonfördragets regler om närhetsprincip, den så kallade subsidiaritetsprincipen. Det ska alltså vara upp till varje land att själva bestämma över garantifonderna. Det kan dessutom, resonerar utskottet, fresta länder att underfinansiera sina fonder för att slippa att ta ett nationellt ansvar.
Ämnen i artikeln
