Svenskar under grekiskt befäl

På tisdagen startar Frontex snabbinsatsstyrka sitt arbete vid den grek-turkiska gränsen. 175 personer från olika EU-länder kommer då finnas på plats för att kontrollera migranter tillsammans med grekisk personal. Bland dem finns fem svenskar.

Tre av svenskarna är poliser och två kommer från Kustbevakningen. Alla har tidigare jobbat med gränskontroll och utlänningsärenden, och tillhör den grupp på tjugo personer som Sverige har i beredskap för att skicka till Frontex snabbinsatser.

– De kommer syssla med gränskontroll. Det kan ju röra sig om att kontrollera dokument på inresande, och man intervjuar inresande för att röna ut vilken väg och under vilka omständigheter de kommit dit, säger Sören Clerton som är chef för Rikspolisstyrelsens gränskontrollenhet.

– De svenskar som åker ned kommer inte vara beväpnade så någon ren form av patrullering och gripanden eller så tror jag knappast är aktuellt.

I övriga styrkan kommer det finnas beväpnad personal, och även helikoptrar och andra fordon som EU-länder bidragit med kommer användas.

Förutom att personalen får allmän utbildning i att jobba för snabbinsatsstyrkan, kan det inför en särskild insats handla om att lära sig det aktuella landets lagar och regler, då befogenheterna kan skilja sig åt länder emellan.

– Grunden är ju att när man är där nere lyder man under grekiskt befäl, Frontex har ju egentligen bara en samordnande funktion, säger Sören Clerton.

Grekland har kritiserats för bristande flyktingmottagande. Får det här med mänskliga rättigheter en annan roll i ett sådant land jämfört med att jobba med liknande uppdrag i Sverige?

– Det finns säkerligen brister i det grekiska systemet, och då tror jag att det är väldigt bra att vi har personal från andra länder som kanske har en annan syn på det här. Jag tror att det kan utveckla Grekland och att man också kan få upp ögonen för eventuella problem som finns, säger Sören Clerton.

Att Frontex-insatsen är EU:s svar på situationen i Grekland är något som kritiseras av det sjuttiotal flyktingorganisationer som ingår i European council of refugees and exiles, ECRE. I ett brev till Europas regeringar uppmanas EU-länderna att sluta skicka tillbaka flyktingar som registrerats i Grekland, så kallade Dublin-ärenden, till landet.

– Frontex, EU: s gränsbyrå, skickar just nu gränspersonal för att hjälpa Grekland att stoppa människor från att komma in via landgränsen mot Turkiet. Paradoxalt nog sker detta samtidigt som de flesta EU-länder skickar tillbaka asylsökande till Grekland och därmed försvårar arbetet i landet ännu mer. Europeiska länder måste arbeta mer solidariskt inom EU, säger Bjarte Vandvik, generalsekreterare för ECRE i ett uttalande.