Arkivbild. Efter årskiftet har 34 personer som anklagades för terrorbrott släppts fria i väntan på dom, skriver Dikran Ego.

Arkivbild. Efter årskiftet har 34 personer som anklagades för terrorbrott släppts fria i väntan på dom, skriver Dikran Ego.

MittEuropa »
Turkiets rättssäkerhet långt ifrån EU:s krav

Om ett år kan den kände journalisten Hrant Dinks mördare och andra inblandade släppas fria i väntan på ny rättegång. Orsaken är en kombination av en ny EU-anpassning och en havererad rättsapparat. Det skriver Dikran Ego.

Kandidatlandet Turkiet skakas av en skandal som visar på stor brist när det gäller rättssäkerheten. Under de första dagarna av 2011 har upptill 34 personer som anklagades för terrorbrott släppts fria i väntan på att högsta domstolen i Turkiet skall avgöra deras öde.

Bland de frisläppta finns 18 personer ur turkiska Hizbollahs ledarskap som tidigare utförde beställningsmord i statens tjänst. Förutom dessa finns bland de frisläppta även maffiabossar och andra tungt kriminella personer som har suttit i häkte i mer än tio år.

Frisläppandet grundas på paragraf 102 i den turkiska brottsbalken som trädde i kraft den 1 januari 2011. Den omtalade paragrafen ingår i en del av reformerna för att anpassa lagstiftningen till EU: regelverk, som kräver att man inte får kvarhållas i häkte i obegränsad tid. Men många kritiker ifrågasätter rättsväsendets hantering av processen.

Enligt flera medieuppgifter i turkisk press har rättegången skjutits upp flera gånger på grund av att misstänkta kunnat uppvisa läkarrapporter som skrevs ut av rättsmedicinsk läkare. I början av 2001 tog den fösta rättsinstansen upp Hizbollah-fallet. Efter nästan tio år, i slutet av 2010, kom domen som dömde vissa misstänkta till livstids fängelse och andra till långa fängelsestraff. Domen överklagades till högsta domstolen som i sin tur släppte alla misstänkta fria i väntan på en ny rättegång.

Under flera veckor har frisläppandet dominerat de turkiska medierna. Många befarade att misstänkta skulle fly från landet. I förra veckan avvek 12 av de misstänkta från anmälningsplikt hos polisen och är sedan dess spårlöst försvunna. Nio av dem försvunna ingår i Hizbollahs ledarskikt. Det spekuleras i att dessa har flytt antingen till Libanon eller Iran.

Hizbollah-organisationens ledarskikt anklagades för att ligga bakom 188 mord. Offren var författare, intellektuella, kurdiska politiker och kristna. Organisationen var verksam över hela Turkiet. Bland annat anklagas Hizbollah för att ligga bakom mordet på den kurdiske politikern Mehmet Sincar 1993 och feministförfattaren Konca Kuriş 1998. Hizbollah pekas även ut för att ligga bakom mordet på flera assyrier i början av 1990-talet i Turabdin provinsen i sydöstra Turkiet.

Godtycklig rättssäkerhet.
– Vid varje maktskifte har det styrande partiet i första hand försökt att ta kontrollen över rättsväsendet. AKP-regeringen har gått ännu längre för att ställa rättsväsendet under sin kontroll, säger Ümit Kocasakal, advokatsamfundets ordförande i Istanbul, i en tv-intervju.

Under rättegången om det uppmärksammade Ergenekon-fallet påstod den pensionerade översten Arif Doğan att det var han som skapade Hizbollah. Avsikten var att balansera den kurdiska gerillan PKK:s dominans i området.

– Jag såg till att Hizbollah bildades. Jag känner väl till den mördade Hizbollahledaren Huseyin Velioğlu. Jag uppmanade honom att ta med sig några personer och resa runt i byarna och predika, säger översten Arif Doğan under Ergenekon-rättegången som tidningen Hurriyet rapporterar om.

Rättsväsendet och framförallt högsta domstolen har visat ovilja att döma i vissa politiskt laddade fall. Efter tio år har det turkiska rättssystemet inte dömt Hizbollahterroristerna och många andra fall som anses som en politisk krutdurk tas inte upp. Samma rättsväsende agerar mycket trögt i vissa fall men blixtsnabbt i andra. Högsta domstolen har till exempel kunnat fatta beslut om stängning av kurdiska politiska partier på löpande band under de senaste decennierna.

Det har gått fyra år efter mordet på den armeniske journalisten Hrant Dink. Mördaren och tre andra inblandade sitter fortfarande anhållna. Under tiden har det kommit fram att mordet på Hrant Dink planerades av turkisk polis och högt uppsatta officerare. Även detta fall drar ut på tiden och förväntas inte få någon lösning. Om ett år kan även Hrant Dinks mördare och andra inblandade släppas fria med hjälp av den nya lagen, § 102 i den turkiska brottsbalken.

Enligt den nya lagen kan upptill 57 000 tungt kriminella, mördare och våldtäktsmän komma att frisläppas i väntan på nya rättegångar, som av många kritiker anses vara ett rättshaveri.

Ett av EU:s grundläggande krav för medlemskap är stabila institutioner som garanterar en fungerande rättsstat. Hur Turkiet med sin havererande rättsapparat kommer att klara av EU:s krav återstår att se.