Grekland bävar för EU-beslut

Om en resa till turistparadiset Grekland förlängs med en vecka kan det i många fall vara ett trevligt besked. Men för tjänstemännen från EU, Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken som åkte till Aten den 10 maj var det dåliga nyheter. Landets ekonomiska bekymmer var mer komplicerade än vad man hade trott. Men trots förseningen väntas deras rapport komma i veckan som de hoppas blir en vändpunkt.

Frågan alla ställer sig är om Grekland kan undvika att gå i konkurs. Fram till slutet av 2013 behöver Grekland upp till 600 miljarder kronor i nya pengar. Tanken var att ta upp lån på marknaderna nästa år, men den dörren har stängts på grund av det låga förtroendet. Därför lutar det åt att EU och IMF tvingas hosta upp pengarna. Men det kräver att Grekland lägger in en högre växel i arbetet med finansieringen.

Att flera av Greklands statliga företag måste säljas har varit klart länge, men än så länge har det politiska motståndet varit alltför hårt i Grekland. EU-kommissionär Olli Rehn har krävt att oppositionen ger ett klart stöd för åtstramningspolitiken för att nya pengar ska betalas ut, men i fredags misslyckades premiärminister Giorgios Papandreou med att få med den konservativa oppositionen i båten. Ledaren Antonis Samaras anser att åtgärderna, med bland annat skattehöjningar, kväver ekonomin.

– Juni är en avgörande månad för att komma till rätta med skuldkrisen. Det kan antingen bli början på slutet för den eller en missad möjlighet som kan skapa negativa kedjereaktioner och spridning till andra länder, sade Olli Rehn till tyska tidningen Die Welt i går.

Därför diskuterar nu trojkan att föreslå att privatiseringarna ska skötas av en extern myndighet som ska ligga under internationell kontroll. Förslaget bubblade upp redan vid EU:s finansministermöte i Bryssel för ett par veckor sedan och tycks ha fått en extra skjuts de senaste dagarna, skriver Financial Times i dag. På så sätt skulle hälften av de behövliga pengarna vara grekiska och resten utländska i form av ytterligare lån från EU och IMF. En överenskommelse mellan EU:s finansministrar måste vara klar den 20 juni för att IMF ska öppna sina kasskistor. Blir det inga pengar då riskerar Grekland att gå i konkurs i juli.

På agendan finns också att privata investerare ”frivilligt” ska gå med på att förlänga återbetalningstiden på sina lån. Det motsätter sig dock Europeiska centralbanken eftersom statspapprena då riskerar att bli värdelösa på marknaderna och ECB kan inte längre bistå med likviditet till grekiska banker.

I Aten samlades på söndagen uppemot 100 000 demonstranter som sjöng och skrek slagord utanför parlamentet. De sägs vara inspirerade av de spanska protesterna men landets vice premiärminister Theodoros Pangalos avfärdade dem.

– Det är en rörelse utan ideologi eller organisation som bygger på en enda känsla: vrede, sade han till tidningen Ethos.