19 uppgifter på flygpassagerare ska samlas in och lagras i fem år, har Cecilia Malmström föreslagit.

19 uppgifter på flygpassagerare ska samlas in och lagras i fem år, har Cecilia Malmström föreslagit.

EU:s experter kritiserar Malmströms datainsamling

Allt fler kritiserar Cecilia Malmströms förslag om att registrera personuppgifter på alla som flyger in och ut ur EU.

Just nu förhandlas det intensivt i EU om flera avtal som ska tvinga Europas flygbolag att registrera och lagra uppgifter om sina resenärer i fem år, så kallade PNR-avtal (Passenger Name Records). Dels förhandlar EU om separata avtal med USA (där de enligt ett utkast ska sparas i 15 år), Kanada och Australien, dels tas ett eget system fram för resenärer inom EU.

EU-kommissionär Cecilia Malmström lade fram förslaget till ett EU-internt system i februari där hon rekommenderade att flygbolag ska spara upp till 19 uppgifter på alla som flyger in och ut ur EU. Senare har flera länder, till exempel Storbritannien, drivit på för att det ska gälla alla som flyger i EU, det vill säga även mellan två EU-länder.

I dag diskuterade EU-parlamentets utskott för medborgerliga rättigheter förslaget för första gången. Samtidigt kommer en kritisk rapport från EU:s egen byrå för grundläggande rättigheter, FRA, baserad i Wien.

Byrån vänder sig emot flera delar i förslaget till avtal. För det första finns det enligt byrån en tydlig risk för diskriminering. Flygbolagen ska i ett fält kallat ”allmänna kommentarer” fylla i uppgifter som kan handla om allt från vad passagerarna har ätit (vilket skulle kunna avslöja religiös tillhörighet) till vilka språk till exempel ett barn kan tala. Sådana känsliga uppgifter ska enligt avtalet inte skickas över till polisen, men enligt byrån är garantin för detta inte tillräckligt bra.

Vidare blir användningsområdet för polisen att använda uppgifterna för brett, menar byrån. De fall som enligt EU-kommissionen ska ha klarats upp med hjälp av PNR uppgifter handlar alla om gränsöverskridande brott. Ska ett avtal finnas bör det begränsas till den typen av brott, och inte alla ”allvarliga brott”, som föreslås av EU-kommissionen. Den har heller inte kunnat visa att terrorism har stoppats tack vare PNR-systemet.

Till sist understryker EU-byrån faran för att oskyldiga människor drabbas. Det finns dokumenterade fall av människor som av misstag har hamnat i brottsutredningar på grund av PNR-systemet. Därför borde EU-kommissionen inte bara samla in och redovisa statistik på när systemet leder till att brottslingar stoppas utan även när det går fel. I dag är det enligt byrån omöjligt att avgöra om PNR-uppgifternas fördelar väger över nackdelarna.

Tidigare kritiska rapporter har lämnats av den europeiska datatillsynsmannen Peter Hustinx, som i mars skrev en rapport där han argumenterade att EU-kommissionen inte kan motivera nyttan med att systematiskt och storskaligt samla in alla passagerares uppgifter.

Sedan, i april, kom ett utlåtande från den så kallade Artikel 29-gruppen. Den består av dataskyddsexperter från EU:s alla medlemsländer. Sveriges representant är Göran Gräslund, generaldirektör på Datainspektionen.

Artikel 29-gruppen skrev då att ”det ännu inte visats att ett PNR-system för EU är nödvändigt samt att de föreslagna åtgärderna är oförenliga med proportionalitetsprincipen, särskilt som systemet innebär insamling och lagring av alla uppgifter om alla passagerare på alla flygningar. Arbetsgruppen har också allvarliga betänkligheter när det gäller proportionaliteten i en systematisk matchning av alla passagerare mot på förhand fastställda kriterier.”

Även flera EU-parlamentariker, bland andra Piratpartiets Christian Engström och Centerpartiets Lena Ek, har ställt sig kritiska till förslaget.

PNR-avtalet måste antas av både EU:s ministerråd och av EU-parlamentet för att bli lag.