Hård kritik mot USA-avtal i EU-parlamentet

De känsliga förhandlingarna mellan USA och EU-kommissionen om att lämna ut personuppgifter om flygresenärer till USA fick i veckan hård kritik av flera politiska grupper i EU-parlamentet. 

Det var första gången som EU-kommissionär Cecilia Malmström i veckan debatterade den kontroversiella frågan sedan det i maj framkom att USA bland annat vill fortsätta spara uppgifter om europeiska flygresenärer i 15 år inom ramen för ett avtal mellan EU och USA. I ett läckt utkast till avtal framgår att USA vill använda mycket känsliga personuppgifter i syfte att hindra brott. Förhandlingar pågår även mellan EU och Australien respektive Kanada samt mellan alla EU-länder, vilket innebär att fyra avtal ska slutföras.

– Det finns en utbredd kritik mot de här avtalen i Europaparlamentet, speciellt mot USA-avtalet. Vi tycker inte att kommissionen har visat att insamlingen av de här uppgifterna verkligen är nödvändiga. Tvärtom. Det säger den tyska gröna ledamoten Jan Albrcht till Europaportalen i Strasbourg.

Jan Albrecht, den gröna gruppens talesperson i frågan, står i frontlinjen för parlamentets motstånd mot de så kallade PNR-avtalen (Passenger Name Records), som måste godkännas av EU-parlamentet för att de ska träda i kraft. Det första PNR-avtalet med USA undertecknades 2004 men föll sedan i EU:s domstol efter anmälan från EU-parlamentet. Enligt domen hade EU-kommissionen inte rätt att förhandla fram ett sådant avtal. Ett nytt avtal undertecknades sedan 2007. Det löper ut senast 2014.

Jan Albrecht menar att PNR-systemet till sin natur är integritetskränkande och används till så kallad profilering (profiling), vilket innebär att vissa rörelsemönster eller andra typer av beteenden som är mer misstänkta än andra kartläggs. Det kan handla om en rutt som ofta används av misstänkta brottslingar, det faktum att man har med sig extra många väskor eller betalar med en viss typ av kreditkort.

Alla de 19 personuppgifterna som samlas in i PNR kan användas för att hitta misstänkta mönster. Med hjälp av uppgifterna skapas en profil av till exempel en misstänkt terrorist eller människohandlare. De personer som sedan tycks passa in på profilen hamnar automatiskt på polisens radar.

– Det handlar inte längre om vanligt polisarbete där listorna används för att hitta en specifik misstänkt person. Det är ett systematiskt användande av personuppgifter som läggs i databaser och körs i datorer, säger Jan Albrecht.

Han vill istället se att polisen använder helt anonyma data som inte kan spåras till enskilda individer. Även på det sättet kan mönster upptäckas, utan att alla resenärers måste kartläggas, menar Albrecht. Om polisen med hjälp av anonyma data sedan märker att ett flyg kan misstänkas ha förbrytare ombord kan en insats göras på det specifika flyget.

– Skillnaden blir att man inte använder privata uppgifter på alla som reser. Det som sker i dag är ett intrång i människors privatliv och inte värdigt ett fritt och öppet samhälle, säger Jan Albrecht.

Förhandlingarna mellan EU-kommissionen och USA, Kanada respektive Australien, som leds av Cecilia Malmström, pågår fortfarande. Innan de är avslutade vill Cecilia Malmström inte kommentera frågan. Till parlamentet sade hon i debatten i veckan till PNR-avtalens försvar att de resultat som uppnåtts i förhandlingarna är en avsevärd förbättring jämfört med nuvarande läge.

– Vad vi har åstadkommit hittills är en stor förbättring, men det finns inga texter att rösta på i dag eftersom förhandlingarna fortfarande pågår, sade Cecilia Malmström.

Men även i EU:s ministerråd råder en tveksamhet till hur förhandlingar om PNR-avtalen har utvecklats. Enligt den österrikiska radio-kanalen Orf framförde flera länder invändningar mot det bristande dataskyddet vid ett möte i förra veckan. Portugal och Österrike ska ha kritiserat att avtalets referenser till dataskydd hänvisar till det amerikanska rättssystemet som inte gäller för européer.

En handfull andra länder, inklusive Frankrike och Italien, ansåg att avtalets syftesformulering är för bred och att uppgifterna därmed kan användas i för stor utsträckning.

En tredje punkt handlar om hur uppgifterna ska ges från flygbolagen till de amerikanska myndigheterna. EU vill använda en så kallad ”push-metod” där flygbolagen på begäran skickar uppgifterna vidare medan USA föredrar ”pull-metoden” där de har ständig tillgång till uppgifterna. Enligt Malmström är huvudregeln i utkastet nu ”push” men”pull” kvarstår i ”speciella fall”.
 

Det fanns dock försvarare av avtalen i parlamentet. Den brittiske Tory-ledamoten Timothy Kirkhope, ställföreträdande gruppledare för de konservativa, var en av dem.

– Det kommer alltid att finnas ideologiska skillnader i den här församlingen, till exempel om hur länge uppgifterna skall lagras och det finns till och med de som hävdar att data inte bör samlas in alls. Men jag tror vi har nått en fungerande och rimlig lösning om dessa frågor som bör tillfredsställa alla, med bra garantier och kontroller och rättigheter för EU-medborgare.