De svenska tidöpartierna intog helt olika positioner när Europaparlamentet på torsdagen med 310 röster för, 222 emot och 68 nedlagda röster antog ett uttalande till EU-kommissionen om en så kallad ambitiös jämställdhetsstrategi för 2026-2030. I resolutionen krävdes bland annat att könsbaserat våld bör vara ett EU-brott, att abort ska vara grundläggande rättighet och att samtyckesbaserad definition av våldtäkt ska införas i EU-lagstiftningen. Vidare vill parlamentet se bättre fysisk och psykisk hälsovård för kvinnor. 

SD och KD röstade nej, M lade ner sin röst medan L röstade ja. Övriga svenska partier stödde förslaget. 

Den politiska splittringen var störst i den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppen, där M och KD ingår. Med en viss övervikt till nej delades gruppen i tre nästan lika delar, 60 nej, 54 ja och 49 nedlagda röster. Övriga partigrupper var närmast intakta i sina ställningstaganden.

Graden av jämställdhet enligt EIGE, skiljer stort mellan EU-länder, där Sverige toppar medan Rumänien och Ungern ligger i botten.

Efter att Europaparlamentets huvudförhandlare Jörgen Warborn (M) och hans konservativa och kristdemokratiska grupp EPP den 23 oktober med röstsiffrorna 318 mot 309 misslyckades att få majoritet för urvattnade hållbarhetsregler för företag, efter en oheliga allians mellan yttervänstern och ytterhögern och några däremellan, riktas nu fokus på parlamentets nästa beslutsdatum den 13 november. 

Enligt Politico kan beslutet i november leda EPP bort från kompromisser med mitten, som alltid varit norm, till uppgörelser med ytterhögern. Eftersom parlamentet delar lagstiftningsmakten med ministerrådet, där extremhögern är betydligt svagare än i parlamentet, kan en uppgörelse med ytterhögern, som tidigare med avskogningslagen, ändå malas ner i en slutuppgörelse med rådet.

Stefan Löfven, ledare för Europeiska socialdemokratiska partiet, PES, kräver att nuvarande talman för Europaparlamentet, den konservativa och kristdemokratiska EPP-ledamoten Roberta Metsola, avgår inför halvtidsombildningen 2027 och att en socialdemokrat tar över klubban, rapporterar Politico. Löfven åberopar ett maktdelningsavtal från 2024 mellan partierna där topposten i parlamentet delas – den första halvan av mandatperioden för EPP, andra halvan för socialdemokraterna, något Löfven nu befarar EPP inte kommer att följa.

– Om du och jag ingår en överenskommelse, förväntar ni er att jag ska hålla den ... om de fortfarande vill ha en anständig arbetsmiljö i Bryssel, måste de hålla fast vid överenskommelsen, sade Löfven till Politico på fredagen. 

Han tillade att 2024 års överenskommelse också inkluderar en andra mandatperiod för Europeiska rådets ordförande, socialdemokraten António Costa, EPP-tjänstemän bestrider dock att det uttryckligen var en del av avtalet.

Tysklands nazistiska förflutna borde fungera som en varning för Europas konservativa när de brottas med frågan hur långt de ska förlita sig på stöd från extremhögern för att driva igenom sin politik, säger EU-parlamentets mittenhögerledare Manfred Weber.

I en intervju i Politico på torsdagen säger Manfred Weber att hans EPP-partigrupp, där svenska moderater och kristdemokrater ingår, har ett enormt mandat att leverera högerpolitik, men måste göra det utan att begå samma misstag som Tysklands konservativa gjorde på 1930-talet när de gjorde det möjligt för Adolf Hitler att komma till makten.

– Med tanke på min tyska historia med Weimar och naziregimen var det verkliga historiska misstaget att ge högerextrema politiker [formell] makt, och det är för oss den röda linjen, sade han. 

EPP, som har 26 procent av mandaten i Europaparlamentet, kan välja att söka stöd hos mitten-vänstern där EPP tillsammans med liberaler och socialdemokrater har 56 procent eller med politiker till höger om EPP som tillsammans som mest kan få cirka 54 procent. Europaportalens granskning visar att EPP betydligt oftare stöds av partierna till vänster än höger om dem.

 Vid ett möte i Stockholm på fredagen antog den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP, där M och KD ingår, den så kallade Stockholmsdeklarationen där de efterlyser en europeisk säkerhetspakt för att skydda medborgarna. Programmet innehåller flera förslag för att begränsa kriminellas möjligheter att agera mellan EU-länderna, skydd för kvinnor och barn mot våld, terrorismbekämpning och stärkt cyberskydd samt skydd mot utländsk inblandning i de nationella demokratierna.

På lördag har den stora partigruppen för kristdemokrater och konservativa EPP, med svenska (M) och (KD) som medlemmar, ett toppmöte i Berlin, rapporterar Politico. Partigruppens ledare, som har ett dominerande inflytande i Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen, ska diskutera aktuella frågor som avreglering, konkurrenskraft, migration, säkerhet och Donald Trump.

Med hänvisning till olika omröstningar i Europaparlamentet sedan i somras samt ett samarbete inför kommissionärsutfrågningarna om knappt två veckor drar tidningen Politico slutsatsen att den konservativa parlamentetsgruppen EPP, där M och KD ingår, och ECR, där SD är med, har närmat sig varandra. Under de senaste veckorna har EPP upprepade gånger fått sin vilja igenom i Europaparlamentet till stor del tack vare ECR, men också till viss del med stöd av extremhögern PfE där Ungerns regeringsparti Fidesz och franska Nationell samling ingår.