MittEuropa »
Ingen snabb lösning i Kosovofrågan

Serbiens relation till Kosovo förblir komplicerad. En dialog med Kosovo framstår som ett tydligt krav för Serbiens inträde i EU. Det skriver Mirella Pejcic.

Serbien fick inte kandidatstatus i december 2011 på grund av sitt förhållande till Kosovo och på grund av den serbiska minoritetens agerande i Kosovo. Händelserna under det gångna året kring vägspärrar och barrikader tydde på fortsatta oroligheter mellan den serbiska minoritetsgruppen och den albanska majoriteten som försökte upprätta en fungerande stat genom etableringen och kontrollen av gränsposteringar.  Under våldsamma sammandrabbningar hamnade den serbiska minoriteten även i konflikt med den NATO ledda KFOR-styrkan vars soldater skadades.
 
Att kräva att Serbien ska erkänna Kosovos självständighet och gränser är inte politiskt hållbart i Serbien. EU-länderna är medvetna om detta och därför kräver man inget officiellt erkännande från Serbien i väntan på kandidatstatus. Krisen i Kosovo är en pågående kris som startade långt innan Kosovo utropade självständighet år 2008. Den serbiska minoriteten började under sommaren 2011 protestera mot händelsen som man uppfattade som en påtvingad aktion för att etablera Kosovos institutioner genom att skicka gränspoliser till det som kallas för ”administrativa övergångar” mellan Kosovo och centrala Serbien. Nuförtiden bor cirka 40 000 etniska serber i norra Kosovo och cirka 80 000 är utspridda i enklaver.
   
Kosovo är ett litet territorium befolkat med olika etniska grupper. Förutom albaner och serber fylls den etniska mosaiken av bosnjaker, turkar, kroater, gorani, romer, ashkali och egyptier. Effektiv skydd av minoriteters rättigheter är en av Kosovos största utmaningar och förmodligen enda vägen till en hållbar fred och framgångsrikt regionalt samarbete. Situationen för många minoritetsgrupper, inklusive den serbiska minoriteten, är svår och ibland på gränsen till katastrofal. Kosovo har misslyckats med att skydda och integrera minoriteterna.
 
EU-vänlige serbiska presidenten Boris Tadic och Demokratiska Paritet är i behov av kandidatstatus under våren 2012 inför de kommande parlamentsvalen. Serbien och Kosovo nådde en kompromiss i början av december om gemensam och integrerad kontroll av alla övergångar men det räckte inte för att få kandidatstatus. EU förväntar sig att Serbien implementerar redan åstadkomna överenskommelser samt samarbetar med EULEX och KFOR. Frågan om Kosovos självständighet och om man kan kalla något för en ”gränspostering” eller ”administrativ övergång” förblir en infekterad fråga på båda sidorna.

Den serbiska minoriteten i norra Kosovo planerar en omröstning som med all sannolikhet ska fastställa att man inte accepterar Kosovos institutioner. President Tadic står fast vid Serbiens territoriella integritet utifrån FN:s resolution 1244. Serbiens relation till Kosovo förblir komplicerad medan dialog med Kosovo framstår som ett tydligt krav för Serbiens inträde i EU.

Samtal mellan Belgrad och Pristina förväntas fortsätta i slutet av januari i Bryssel och ska behandla Kosovos deltagande i regionala och internationella organisationer.  Att direkt eller indirekt medla mellan Serbien och Kosovo kan bli ett svårt uppdrag eftersom Kosovos självständighet är omtvistad inom EU då alla länder inte har erkänt Kosovo. Det är därför inte heller att förvänta sig en snabb förbättring av situationen eller en lösning på en av de mest komplexa minoritetskonflikter i Europa.