Investerare bråkar om grekiska skulder
BRYSSEL 19 januari 2012 | Hedgefonder hotar med EuropadomstolenFörhandlingarna med privata investerare måste ge resultat snart annars riskerar Grekland i förlängningen bankrutt. Under tiden vill hedgefonder stämma landet för brott mot de mänskliga rättigheterna eftersom fondernas äganderätt anses hotad.
Det grekiska skulddramat fortsätter. Den 20 mars måste Grekland ha nya pengar i statskassan för att kunna betala tillbaka ett tidigare lån på 14,4 miljarder euro.
En förutsättning för att ett nytt krislån ska kunna betalas ut är att Grekland lyckas enas med privata investerare om en skuldnedskrivning av gamla lån.
Under EU-toppmötet i slutet av oktober i fjol kom unionens stats- och regeringschefer överens om att privata investerare skulle skriva ned sina fordringar på grekiska staten med 50 procent.
Men det går knackigt. I förra veckan avbröts förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och de privata investerarna som representeras av Internationella finansinstitutet IIF, eftersom de inte kunde komma överens om storleken på nedskrivningen. I dag torsdag sätter sig parterna vid förhandlingsbordet igen.
Enligt rapporter blockerar ett litet antal så kallade hedgefonder en överenskommelse; antingen för att reducera avskrivningen eller för att få Grekland att gå i konkurs vilket hedgefonderna är försäkrade mot. Går landet i konkurs får de tillbaka sina investerade pengar.
Hedgefonderna har nu kommit med ett ytterligare knep för att sätta press på grekerna. De hotar dra Grekland inför Europadomstolen för att landet skulle bryta mot de mänskliga rättigheterna, rapporterar den amerikanska tidningen New York Times.
Ägarna till hedgefonderna resonerar att om de inte får tillbaka de pengar de anser sig ha rätt till begår Grekland ett övergrepp på deras äganderätt vilket räknas som en mänsklig rättighet i den europeiska regelboken.
Men grekerna är positiva till att en lösning kan nås.
– Vår uppskattning är att vi kan ha en överenskommelse före slutet på veckan, sade den grekiske finansministern Evangelos Venizelos.
I fallet att en överenskommelse inte nås med investerarna kan grekerna välja att, ensidigt, skriva av en del av skulderna, vilket den grekiske premiärministern Lucas Papademos hotat att göra.
Grekland kan också helt underlåta att betala tillbaka sina skulder. Detta är dock något som de flesta vill undvika för att inte riskera en katastrof på marknaden och i övriga euroländer.
Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s som nyligen nedgraderade halva euroområdet och dess krisfond EFSF, tror att Grekland till sist kommer att tvingas skriva av alla skulder.
Om Grekland inte lyckas komma överens med investerarna och således inte kan få det nödvändiga krislånet från trojkan riskerar landet att gå i konkurs. Detta skulle kunna leda till att landet måste lämna valutasamarbetet.
Den så kallade trojkan landade i går onsdag i Aten för att diskutera förutsättningarna för att Grekland ska få ett nytt krislån. Trojkan består av representanter från EU-kommissionen, Internationella valutafonden IMF och Europeiska centralbanken ECB. Senast i mitten av februari måste en överenskommelse nås.