– Den globala brottsligheten cashar in enorma mängder pengar, sade Cecilia Malmström.

– Den globala brottsligheten cashar in enorma mängder pengar, sade Cecilia Malmström.

Bild: Anders Selnes

Malmström: Ta de kriminellas pengar

EU ska underlätta konfiskering av brottslingars pengar och tillgångar. Det lovade EU-kommissionär Cecilia Malmström under en blixtvisit i Stockholm.

En lätt försenad Cecilia Malmström, EU-kommissionär med polisiära frågor i sin portföljd, anlände till ett fullsatt Europahus i Stockholm i torsdags för att ge åhörarna en snabb överblick på vad hon gör för att stoppa den organiserade brottslighetens framfart inom EU.

Hennes EU-titel säger ordagrant att hon är ansvarig för inrikes frågor som om EU vore ett rike och inte en union av tjugosju självständiga nationer. Inte minst när det gäller straffsatser och polisiärt arbete har den nationella självbestämmandet alltid påpekats som självklart. I andra vågskålen finns det ambitiösa Stockholmsprogrammet – en lista på lagändringar och prioriteringar för att fram till 2014 bättre komma åt den gränsöverskridande kriminaliteten i Europa. Här har vi alltså ett EU-uppdrag med närmast gränslösa uppgifter.

– Homeaffairs heter det på engelska och då kan man tro att det handlar om heminredning. I bland kan jag önska att jag var ansvarig för inredning för det låter betydligt enklare än organiserad brottslighet, migration och gränskontroll, förklarade Cecilia Malmström.

Enligt FN omsätter enbart den internationella knarkhandeln 2160 miljarder svenska kronor per år vilket är påpekar Malmström mer än vad storföretag som franska Carrefour, schweiziska Nestlé och norska Statoil omsätter tillsammans.

– Den globala brottsligheten är inget annat än en otroligt framgångsrik företagsamhet som cashar in enorma mängder pengar, sade Malmström.

Och det är pengar och åter pengar som står i centrum för den europeiska brottsbekämpningen. Malmström pekar på Al Capone-modellen som ytterst effektiv: att slå till mot de kriminellas inkomster.  

– En del länder, som Italien, är duktiga på Al Capone-modellen att konfiskera pengar och tillgångar från brottslingar.

På det stora hela är dock EU-länderna dåliga på att komma åt pengarna menar Malmström och lyfter fram att den stora skillnaden i lagstiftning mellan länderna underlättar för brottsligheten.

– Man kan till exempel flytta över sina tillgångar till en släkting i annat land om det där inte finns en lag som tillåter tredjepartskonfiskering.

I mars kommer därför EU-kommissionen att lägga ett förslag som ska underlätta konfiskering av tillgångar i flera länder samtidigt. Andra metoder som föreslås är frysning av tillgångar i väntan på domstolsbeslut.

– I takt med att vi öppnar gränserna har brottsligheten blivit väldigt bra på att utnyttja den fria rörligheten och att upptäcka hål i den europeiska lagstiftningen. Där måste naturligtvis poliser, åklagare och myndigheter också ta upp kampen, sade Cecilia Malmström.

Samtidigt är hon noga med att betona att den konkreta brottsbekämpningen är ett nationellt ansvar. Vad EU och Europol kan göra är främst att stödja länderna med goda råd och föra samman olika parter.

– Vi måste underlätta informationsarbetet och stärka polissamarbetet. Det handlar också om att träffas och bygga tillit och förtroende för varandra. Det sista låter enkelt men det visar sig vara en av de svåraste uppgifterna, sade Cecilia Malmström.

Al Capone-modellen är uppkallad efter polisarbetet mot den ökände spritsmugglaren och storkrimiminelle Al Capone i Chicago, USA. Rättsväsendet lyckades inte fälla honom för mord utan för att han inte betalat skatt. Det betydde slutet för hans kriminella bana.