Ofärdig krispolitik tynger toppmöte

På torsdag och fredag samlas EU:s 27 stats- och regeringschefer i Bryssel för det ordinarie vårtoppmötet. Ekonomin står återigen högst på dagordningen.

Den mest akuta frågan är en förstärkning av den ekonomiska brandväggen i valutaområdet som ska hindra att krisen sprider sig vidare till tunga euroländer som Italien och Spanien. Tyskland har hittills satt sig på tvären och vägrar gå med på att föra över outnyttjade pengar från den nuvarande, tillfälliga krisfonden EFSF till den permanenta krisfonden ESM, som tas i bruk den första juli.

I helgen sade finansministrarna och riksbankscheferna i G20-gruppen att de inte kommer att skjuta till några pengar i Internationella valutafondens kassa som ska gå till det nya krislånet till Grekland om inte EU-ledarna först förstärker den ekonomiska brandväggen.

Redan i fredags gick den tyske finansministern Wolfgang Schäuble mot sin regering och hävdade att en förstärkning av brandväggen visst kan komma på tal. 

På torsdagen kommer euroländernas finansministrar träffas för att diskutera frågan innan toppmötet. De kommer även att diskutera krislånet till Grekland som de enades om i förra veckan. Framförallt ska de utvärdera  förhandlingarna mellan privata investerare och den grekiska regeringen om en nedskrivning av den grekiska statskulden.

Tillväxt är den andra stora frågan på toppmötet. De landsspecifika rekommendationerna i EU-kommissionens årliga tillväxtrapport kommer att diskuteras. Dels hur det har gått med att föra in dem i de nationella budgetarna, dels om de behöver förändras.

Den brittiske premiärministern David Cameron skrev tillsammans med elva andra EU-ledare, däribland Fredrik Reinfeldt (M), i förra veckan ett brev där de uppmanar EU att satsa på tillväxt genom att bland annat fokusera på handel och investeringar mellan EU, USA, Ryssland och Kina. De betonar också vikten av nationella arbetsmarknadsreformer för att få unga, äldre och kvinnor i jobb.

EU-ledarna kommer också att prata om unionens energimål, att övergå från fossila bränslen till förnybara alternativ.

Frågan om en finansiell transaktionsskatt, som drivs hårt av Frankrike, kommer troligtvis att diskuteras.

Alla EU-länder förutom Tjeckien och Storbritannien förväntas skriva under den finanspakt som ska öka budgetkontrollen i euroländerna.

EU-ledarna kommer att diskutera Rumäniens och Bulgariens inträde i Schengen som i dagsläget blockeras av Nederländerna.

Om Serbien får status som kandidatland kommer att avgöras. 

Efter det officiella mötet kommer euroländernas ledare att stanna kvar på fredagseftermiddagen för att fortsätta diskutera det ekonomiska läget.