Årets tema för internationella kvinnodagen i Europaparlamentet är lika lön för lika arbete.

Hoppa till artikelns andra spalt.

Ojämlikhet trots hög utbildning

Trots att kvinnor är bättre utbildade än män har de fortfarande lägre löner än sina manliga kollegor i EU.

Internationella kvinnodagens årliga debatt i Europaparlamentet i Bryssel inleddes av Europaparlamentets talman och S-politikern Martin Schulz. Årets tema: Lika lön för lika arbete. Från en i övrigt tom pressläktare följde Europaportalen förmiddagens debatt.

– Denna fråga är en av de största utmaningarna, men även en av de största skamfläckarna att vi fortfarande har olika lön för lika arbete. Det är så förnedrande mot kvinnor, jag har knappt ord för hur orättvist detta är, sade Martin Schulz och underströk att detta är en av de viktigaste frågorna för att kunna uppnå social rättvisa i Europa.

I genomsnitt tjänar kvinnor i EU 17 procent mindre än män. Samtidigt är andelen universitetsutbildade i unionen 60 procent kvinnor.

– Bristen på jämställdhet visar sig särskilt tydligt i kristider, sade Martin Schulz.

Debatten leddes av ordföranden för Europaparlamentets kvinno- och jämställdhetstutskott, den svenske vänsterpartisten Mikael Gustafsson.

– Vi hoppas att den här debatten kommer att skicka en tydlig signal att vi behöver se en förnyad handling för att bekämpa lönediskriminering, sade Mikael Gustafsson.

Karin Enodd, ordförande i Europafackets kvinnoutskott, fick sedan ordet.

– Jag är imponerad att Europaparlamentet satt frågan högst på dagordningen i mitten av krisen. För arbete och lika lön är viktigare än någonsin, sade Karin Enodd som dock invände mot benämningen ”lika lön för lika arbete” och ville hellre se att det hette ”lika lön för likvärdigt arbete”.

– Löneskillnaden sammankopplas med faktumet att män och kvinnor är utspridda i olika sektorer, sade Karin Enodd och pekade på att män jobbar mer i den privata sektorn och kvinnor i den offentliga och att kvinnodominerade jobb oftast ger en lägre lön.

– Men det beror också på att kvinnor är underrepresenterade på välbetalde positioner, sade hon.

Enligt EU-kommissionens beräkningar är 13,7 procent av bolagscheferna i EU kvinnor.

– I dag finns det inga formella hinder för kvinnor och män att välja den utbildning och arbete de vill ha. Kvinnor har faktiskt fler möjligheter eftersom de oftare har högre betyg än män, sade Karin Enodd.

De vanliga förklaringarna till löneskillnaderna är att kvinnor i större grad prioriterar familj och vänner före karriär och att kvinnor har arbeten där deltid är vanligare. I EU jobbar 31 procent av kvinnorna deltid, motsvarande för männen är åtta procent.

– Jag hävdar att valet inte alltid är av fri vilja utan att det är det enda valet, sade Karin Enodd.

– Om man arbetar deltid löper man risken att hamna i en fattigdomsfälla med låg lön, ingen möjlighet till karriär och slutligen en mycket låg pension, sade hon och tillade att många kvinnor inte inser detta förrän det är för sent.

Karin Enodd menar att det finns mycket som EU kan göra men att det framför allt är upp till medlemländerna att ta tag i frågan.

Agneta Stark, professor i ekonomi med fokus på genusfrågor, vill se att fler män börjar arbeta i traditionellt kvinnodominerade yrken.

– Kvinnor studerar fler ämnen på universiteten än vad män gör. Och det är också så det ser ut på arbetsmarknaden, sade hon.

I OECD-länderna har 46 procent av kvinnorna en högre utbildning medan siffran för män är 31 procent.

– Kvinnorna är normen och vi borde nu oroa oss för att männen inte presterar lika väl som det förväntas av dem, sade Agneta Stark.

Agnes Parent Thirion från Eurofound, en EU-institution som arbetar för att förbättra arbets- och levnadsvillkoren i unionen, talade om glastaket som hindrar kvinnor från att nå chefsposter.

– Sedan 1991 har andelen som uppger att de har en kvinnlig chef ökat med sex procentenheter till 22 procent, sade Agnes Parent Thirion.

Med den hastigheten kommer jämställdhet på det området att nås om cirka 50 år.