I Polen och Rumänien har flygplatser fått jordbruksstöd. Arkiv.

I Polen och Rumänien har flygplatser fått jordbruksstöd. Arkiv.

Bild: Europaparlamentet

Tvivelaktiga utbetalningar av jordbruksstöd

Utbetalningarna av jordbruksstöd i nya medlemsländer går bland annat till inaktiva jordbruk, flygplatser och offentliga institutioner. Det kritiseras av EU:s egna revisorer.

Under tisdagen släppte Europeiska revisionsrätten en granskning av jordbruksstödet till bönder och markägare i EU:s senast tillkomna medlemsländer. Revisionsrätten är bland annat kritiska till att jordbruksstöd betalas ut till mottagare som inte är aktiva jordbrukare, som flygplatser och jaktföreningar, samt till offentliga institutioner som förvaltar mark. I Ungern är staten den största mottagaren. Dessutom finns brister i hur storleken på marken fastställs, vilket påverkar hur mycket pengar som betalas ut.

Revisionsrätten efterlyser reformer som ska garantera att jordbruksstöd går till aktiva jordbrukare, för mark som används och inte till offentliga institutioner som inte bedriver jordbruk.

Bidraget gynnar också stora jordbruk, 0,2 procent av mottagarna fick 24 procent av pengarna. Därför rekommenderar granskarna att ett tak införs. 

Nästa år tas beslut om EU:s framtida jordbrukspolitik och revisionsrätten uppmanar Europaparlamentet och medlemsländerna att väga in kritiken i sina diskussioner.

För vice ordförande i Europaparlamentets jordbruksutskott, folkpartisten Marit Paulsen, är det här inget nytt. Hon efterlyser tydligare regler, som är enklare att förstå och lättare att kontrollera. När Europaparlamentarikerna diskuterar den framtida jordbrukspolitiken finns det enligt Marit Paulsen en samsyn om att jordbrukspengar inte ska gå till mark som inte används, men det är svårt att få till en definition.

– Jag har slagits som en tiger för är begreppet aktiv bonde, men det är jättesvårt att få till en definition som gäller i alla sammanhang och inom alla områden. Det måste nog landa i både en positiv beskrivning av vad som är en aktiv bonde och en beskrivning av vad som inte är det, säger Marti Paulsen till Europaportalen.

EU-kommissionen pekar på att ansvaret för hur pengarna betalas ut ligger på medlemsländerna, vilkas myndigheter det är ska göra bedömningen av vem som har rätt till jordbruksstöd.

Handlar det om medvetet fusk?

– Självklart är det med vett och vilja, det är inte så mycket som sker av tillfälligheter och dumheter. Money talks, säger Marit Paulsen. 

Det som har granskats är arealersättning som betalas ut i de EU-länder som blev medlemmar 2004 och 2007, i väntan på att de ska ingå i det gemensamma jordbruksstödet från 2014. Stödet till dessa medlemsländer utgjorde 2011 fem miljarder euro. 

EU:s jordbruksstöd har också tidigare fått kritik för att det går till golfbanor och flygplatser, Senast förra veckan rapporterade EUbusiness att maffiamedlemmar på Sicilien fått jordbruksstöd.