Nöjda politiker reglerar Europas banker

Under natten till torsdag enades EU-parlamentet med det irländska ordförandeskapet, som för medlemsländernas talan, om ny lagstiftning för banker.

– Vi har gjort det! Vi har fått fram det mest omfattande regelverket för banker i EU, sade konservative Othmar Karas, ansvarig Europaparlamentariker för frågan och tillägger att den viktigaste konsekvensen av beslutet är att bankerna i EU nu stabiliseras och bättre ska klara framtida kriser.

Paketet, som först formellt måste godkännas av medlemsländernas finansministrar, innebär bland annat högre transparens och högre kapital- och likviditetskrav för banker i EU. Dessutom begränsas de bonusar som fått många medborgare att se rött.

– Om dessa regler hade funnit för fem-sex år sedan hade vi troligtvis inte fått Lehmann Brothers-skandalen, sade EU:s inremarknadskommissionär Michel Barnier och syftade på kollapsen hos den amerikanska bank som många menar var en av orsakerna till finanskrisen 2008.

Enligt de ansvariga EU-parlamentarikerna var av de svåraste frågorna att enas med medlemsländerna om begränsningen av bankbonusar. Michel Barnier, som lade fram förslaget i juli 2011, menar att begränsningen inte bara är en etisk fråga utan även ska se till att minska bankirers kortsiktiga risktaganden.

Överenskommelsen gör att storleken på bonusarna till bankcheferna får vara högst två gånger årslönen, men bara om aktieägarna godkänner det.

– Det innebär mindre bonusar och mer pengar till investeringar och skapande av arbetsplatser. Det är det riktiga svaret på det ekonomiska tillståndet i EU, sade den socialdemokratiske EU-parlamentarikern Udo Bullman.

Förhandlingarna om en gemensam regelbok för EU-ländernas banker har hållit på nästan fyra år.

– Detta är en lagstiftning som branschen gjorde motstånd mot med näbbar och klor. [Bankerna] ville inte ha något av det. Jag ännu inte sett en enda bank som efterfrågat, eller åtminstone välkomnat, någon lagstiftning som Michel Barnier föreslagit, sade den ansvarige för Europaparlamentets gröna partigrupp Philippe Lamberts.

Han förtydligar att det som bankerna varit mest emot är de ökade kapital- och likviditetskraven som tvingar dem att under de kommande sex åren bygga upp betydligt större buffertar.

Transparensreglerna i regelverket innebär att bankerna bland annat måste redovisa hur mycket de betalar i skatt, hur stora vinster de gör, sin omsättning och hur många anställda de har.

I nästa vecka träffas EU-ländernas finansministrar i Bryssel för att rösta om uppgörelsen. Det krävs en kvalificerad majoritet för att den ska godkännas, vilket de ansvariga EU-parlamentarikerna tror att den kommer få.

EU-parlamentet röstar formellt om frågan i april.