Litauens president Dalia Grybauskaitė och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i Vilnius.

Litauens president Dalia Grybauskaitė och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i Vilnius.

Bild: Europeiska kommissionen

Litauen blickar österut

EU:s relationer med Ryssland kan komma att sättas på prov när Litauen tar över unionens ordförandeklubba.

I veckan tar Litauen över EU:s roterande ordförandeskap och ska leda och organisera det dagliga arbetet i unionen fram till årsskiftet.

Litauen blir det första av de forna sovjetstaterna att leda EU och landet kommer att rikta blicken österut. En brännande fråga för litauerna är Ukraina och det associations- och handelsavtal med EU som i december 2011 avbröts med motiveringen att Ukraina inte levt upp till unionens krav.

– Det finns tre hemläxor som Ukraina måste göra: selektiv rättvisa i fallet med den fängslade oppositionspolitikern Julia Tymosjenko, reformer i rättsväsendet och i valsystemet, sade den litauiska presidenten Dalia Grybauskaitė på fredagen, vid ett framträdande i Vilnius där även EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso var med.

Dalia Grybauskaitė hade inför övertagandet varnat för ökat ryskt inflytande över EU:s östliga grannar, som exempelvis Azerbajdzjan, Georgien och Ukraina.

– På grund av ekonomiska svårigheter är Europa mycket upptaget. Det gör det mycket passande för något annat land att sprida sin influenser i öst, sade hon till brittiska Financial Times och syftade med all önskvärd tydlighet på Ryssland.

Litauen hoppas nu att man under ett särskilt möte i november om EU:s så kallade Östra partnerskap – relationerna österut – ska kunna underteckna handelsavtalet med Ukraina.

– Jag tror verkligen att det är viktigt att ge ny drivkraft till det Östra partnerskapet. [Toppmötet] kommer, det är jag säker på, bli en framgång, sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. EU-kommissionen har uppdraget att förhandla internationella handelsavtal i unionens namn.

En annan högt prioriterad fråga för Litauen är att göra sig fri från beroendet av rysk energi. I dag får Litauen all sin gas via det ryska statliga energibolaget Gazprom vilket bland annat drivit upp gaspriset till 15 procent över EU-medlet i ett av det fattigare medlemsländerna. Bara i Bulgarien betalar man mer för gas, och även där har Gazprom nästintill monopol.

Litauen har nu under sex månader framöver det otacksamma arbetet att försöka medla mellan medlemsländer och EU-parlamentet i hundratals olika lagförslag. Men ordförandeskapet är även en möjlighet för landet att visa upp sig för resten av EU.