Forskarstrid om EU-partiers betydelse

Din röst är viktig. Det menar Simon Hix, en av Europas mest kända EU-forskare. I en studie för Svenska institutet för europapolitiska studier,  Sieps, räkning har Hix utrett hur EU-parlamentarikerna sedan 2009 har röstat i tio utvalda omröstningar – som har fått eller kommer att få stort inflytande över människors liv.

Omröstningarna har gällt allt från förlängd mammaledighet till jordbrukspolitik och koldioxidskatter. Simon Hix drar slutsatsen att sammanhållningen inom EU-parlamentets partigrupper har ökat och att det har påverkat röstutfallet.

– Hix analys visar främst att partisamhållningen kan avgöra röstutfallet vid små majoriteter. Men EU-parlamentet kommer aldrig att bli som de nationella parlamenten eftersom 70 procent av omröstningarna i EU avgörs av stora koalitioner, säger Göran von Sydow, forskare på Sieps och som varit involverad i studien.

Det innebär att i en majoritet av EU-parlamentets omröstningar röstar socialdemokrater, liberala och konservativa likadant.

Christian Andersson – lektor i journalistik på Södertörns högskola och tidigare chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige – tycker att studien är missvisande.

– Europaparlamentet styrs av en stor koalition och så har det varit sedan 1950-talet. Ofta stödjer liberalerna de stora höger- och vänsterblocken. EU:s arbete går ut på att inte provocera några tunga aktörer som regeringar och stora företag. Parlamentet har heller ingen direktkontakt med väljarna och sysslar med väldigt tekniska frågor som kräver input från lobbygrupper, säger Christian Andersson.

Simon Hix kan ändå visa att EU-parlamentarikerna har varit lojala med sina partigrupper i mer än åtta av tio fall, och att det haft betydelse för röstutfallet. Parlamentarikerna i de tre största grupperna har i genomsnitt varit partilojala i nästan nio av tio omröstningar.

När partigrupperna är oeniga beror det ofta på att ledamöterna  i enskilda frågor följer sina nationella moderpartiers ståndpunkter.

– Man brukar tala om att EU-parlamentarikerna befinner sig i ett slags korstryck. När partigruppen i EU-parlamentet har en annan åsikt än partiet på hemmaplan måste parlamentarikerna fatta ett aktivt beslut huruvida de ska gå på den ena eller den andra linjen. Ibland väljer de att rösta i enlighet med hemmapartiets åsikt eftersom det finns särskilda nationella perspektiv och intressen att ta hänsyn till, förklarar Göran von Sydow.

Exempelvis brukar de svenska parlamentarikernas följa riksdagspartiernas åsikt i omröstningar om jordbrukspolitiken.

Den konservativa och kristdemokratiska gruppen (EPP) har vunnit flest omröstningar (89 procent), följt av den liberala gruppen (86 procent) och den socialdemokratiska gruppen (83 procent). De är parlamentets största grupper och är i genomsnitt partilojala i nio av tio fall

EPP-ledamöterna har, inbördes, varit mest överens - och därmed mest framgångsrik - i omröstningar som gällt internationell handel, utrikes- och säkerhetspolitik samt ekonomi. Mest oense har gruppen varit i frågor om jämställdhet mellan könen och EPP har därmed förlorat flera av de omröstningarna.

Den socialdemokratiska gruppen (S&D) har – till följd av grupplojalitet  – vunnit flest omröstningar  om EU:s interna marknad, konsumentskydd, sysselsättning, sociala rättigheter och jämställdhet. Partigruppen har däremot haft svårt att enas kring jordbrukspolitiken och därmed  ofta förlorat de omröstningarna. Det gäller även vänstergruppen, liberalerna och den EU-kritiska högergruppen ECR.

De mindre grupperna har generellt haft svårare att få igenom sina linjer på grund av deras ringa storlek. Detta trots att exempelvis den gröna gruppen – som svenska Miljöpartiet och Piratparitet tillhör – har drivit en egen linje i över nio av tio fall.

Magnus Blomgren – lektor i statsvetenskap vid Umeå universitet – anser att Hix drar för stora växlar på partisammanhållningens påverkan på röstutfallet och de ideologiska konflikterna mellan grupperna.

– Hittills har de största partigrupperna väldigt ofta förhandlat sig fram till samförstånd. En viktig drivkrav är att EU-parlamentet vill vara starkt gentemot minsterrådet och EU-kommissionen, säger Magnus Blomgren.

Han påpekar dock att styrkeförhållandena i EU-parlamentet kan komma att spela en större roll om parlamentet får beslutanderätt över ideologiska välfärdsfrågor.

– Det finns ju de som argumenterar för att unionen ska kunna ta ut en skatt direkt av medborgarna för att ge unionen större möjligheter att skjuta pengar från rika till fattiga EU-länder. Jag tror skattefrågorna blir allt mer aktuella framöver i kölvattnet av den ekonomiska krisen vilket kan komma att trigga konflikter mellan höger- och vänstergrupperna i parlamentet, säger Magnus Blomgren.

Christian Andersson – lektor i journalistik på Södertörns högskola – tycker att dagens frånvaro av tydliga konflikter i EU-parlamentet är problematiskt.

– Det är ju konflikter som är demokratins motor och som visar att det finns olika perspektiv och lösningar på samhällsproblem, säger Christian Andersson.