Rapport: Åtstramningarna en grekisk folkhälsotragedi

En rapport publicerad på fredagen i den prestigefyllda medicinska tidskriften The Lancet riktar stark kritik mot de nedskärningar som den grekiska regeringen gjort i landets vårdsektor.

”Kostnaden för omställningen bärs huvudsakligen av vanliga grekiska medborgare. De är föremål för ett av de mest radikala programmen för nedskärningar i välfärdsstaten på senaste tid som i sin tur påverkar folkhälsan”, heter det i rapporten som undersöker ”de allt fler bevisen på en grekisk folkhälsotragedi”.

I studien lyfts ökad barnadödlighet, återkomsten av malaria och ett ökat antal självmord fram som belägg på en allt värre hälsosituation i Grekland.

Mellan 2009 och 2011 skars den grekiska sjukhusbudgeten ned med en fjärdedel efter krav från de internationella långivarna i den så kallade trojkan att hälsovårdsutgifterna fick vara högst sex procent av bruttonationalprodukten BNP. Regeringen tvingades även minska subventioner till olika mediciner. Enligt studien hade 70 procent av patienterna i Achaia-provinsen inte råd att köpa den medicin de fått utskriven av sina läkare.

Arbetslösheten i Grekland steg under november i fjol till rekordhöga 28 procent, för unga under 25 år till 61,4 procent. I landet är sjukvårdsförsäkringen knuten till anställningen vilket har lett till att uppskattningsvis 800 000 greker går utan arbetslöshetsersättning och sjukförsäkring.

Flera tidigare utrotade sjukdomar, som malaria, har dessutom kommit tillbaka.

– Det handlar om en hel rad infektionssjukdomar som har hållits i schack under de senaste 50 eller 60 åren genom stärkta folkhälsoinsatser, sade Martin McKee, professor i europeisk folkhälsa och en av rapportförfattarna, till brittiska The Independent.

I rapporten anklagas även den grekiska regeringen för att sopa problemen under mattan och avfärda bevis på att hälsoläget förvärrats av den ekonomiska krisen.