Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström vid den förra utfrågningen 2009. Arkivbild.

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström vid den förra utfrågningen 2009. Arkivbild.

Bild: Europaparlamentet

Tuffa utfrågningar väntar kommissionärskandidater

Flera kandidater kan få det hett om öronen under EU-parlamentets utfrågningar.

Snart inleds Europaparlamentets utfrågningar av de kommande EU-kommissionärerna. Just nu förbereder sig Europaparlamentariker och kommissionärskandidaterna som bäst inför förhören som kan vara långa och tuffa.

Under de två senaste utfrågningar, 2004 och 2009, fick dåvarande kommissionsordförande José Manuel Barroso byta ut enskilda kandidater efter att parlamentet inte funnit dem lämpliga.

I Bryssel ryktas det om att flera kandidater kan få det hett om öronen. Värst ser det ut för den spanske konservative kandidaten Miguel Arias Cañete som får ansvar för klimat- och energifrågor.

Som tidigare jordbruksminister anklagas han för intressekonflikter eftersom hans fru Micaela Domecq Solís varit involverat i jordbrukssektorn. Miguel Arias Cañete har haft aktier i flera oljebolag, men han ska nu ha sålt dem.

Den spanske kandidaten har även gjort en rad kontroversiella uttalanden, bland annat att ”om du utnyttjar din intellektuella överlägsenhet upplevs du som en sexist som skrämmer en försvarslös kvinna”.

– Det är en man från den gamla Francoskolan och kommer vara en katastrof som kommissionär för klimat- och energi utifrån det han tidigare visat prov på som miljöminister i Spanien, säger EU-parlamentarikern Bodil Ceballos (MP).

– Det jag tycker är märkligt är att Juncker, som lovat oss att lyfta klimatfrågan, sätter en sån person på den posten, säger Ceballos som tror att Cañete även kommer få det svårt med S&D-gruppen och vänstergruppen GUE/NGL.

EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S), pekar ut Ungerns konservative kandidat Tibor Navracsics, tidigare utrikesminister, som ett osäkert kort.

– Jag tycker det är besvärligt med den ungerske kommissionären. Som jag uppfattar hans portfölj kommer den innehålla demokrati- och kulturfrågor. Det var ju just på det området som [den ungerska regeringen] började agera väldigt tufft. Det första de gjorde var att sparka en chef för nationalteatern, säger Marita Ulvskog.

Den moderate EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark har invändningar mot bland annat den italienska kommissionärskandidaten tillika EU:s nästa utrikesrepresentant, socialdemokraten Federica Mogherini.

– Mogherinis inställning till Ryssland kommer att bli viktig för hon har tidigare signalerat en syn på Ryssland och Putin som inte är riktigt förenlig med den situation som vi nu har med Ryssland. Det ankommer på henne att visa att hon lever upp till det som är unionens politik och viktigt att hon kan förespråka och företräda den, säger Hökmark som även pekar på den slovenska kandidaten Alenka Bratušek, tidigare socialdemokratisk premiärminister.

– Inte minst när det gäller slovenskan kommer det ställa många frågor kring hur hennes nominering gick till, säger Gunnar Hökmark.

Även S&D-gruppens ledare Gianni Pittella ifrågasätter utnämningen av Bratušek.

Hökmark vill dock understryka att det är medlemsländerna som enligt EU-fördraget nominerar kandidaterna och att man bör följa deras åsikter.

– Det är väldigt viktigt att man inte utvecklar detta till en europeisk regering med majoritetsförankring i en politisk bemärkelse, säger Hökmark och tillägger att det även är av vikt att den nya kommissionen kommer på plats snabbt.

Den belgiske EU-parlamentarikern Guy Verhofstadt som leder den liberala Alde-gruppen vill dock tvärt om att utfrågningarna ska blir mer politiserade.

Från andra håll finns det även kritik mot en rad kandidater. Den tjeckiska liberala kandidaten Věra Jourová, tidigare regionalminister, anser vissa vara för okvalificerad för sitt uppdrag som ansvarig för bland annat justitiefrågor.

Storbritanniens kandidat, konservative Jonathan Hill, är den ende som inte tillhör någon av EU-parlamentets tre mittengrupper EPP, S&D och Alde. Detta kan leda till att även han får svårigheter.

Att den tidigare grekiske försvarsministern Dimitris Avramopoulos får migrationsfrågor som ansvar väcker även frågor. Framför allt med hänsyn till Greklands behandling av invandrare under de senaste åren.

Startdatum för utfrågningarna är satt till 29 september.