Juncker stärkt efter misslyckat misstroendevotum

Med bred marginal röstade EU-parlamentet för fortsatt förtroende för EU-kommissionen och dess ordförande Jean-Claude Juncker. Så röstade svenskarna – se listan.

Omröstningen slutade med att 461 EU-parlamentariker gav sitt stöd för kommissionen medan 101 vill att den avgår. 88 avstod. För att fälla kommissionen krävs två tredjedels majoritet.

När Junckerkommissionen för en månad sedan fick sitt godkännande av EU-parlamentet skedde det med siffrorna 423 för, 209 mot och 67 som avstod.

Torsdagens förtroendeomröstning innebär alltså att 38 fler ledamöter stödde kommissionen än då. Antalet som röstade emot hans kommission har mer än halverats.

Av de svenska ledamöterna röstade Sverigedemokraternas Peter Lundgren och Kristina Winberg mot kommissionen medan Malin Björk (V) och Soraya Post (FI) lade ned sina röster. Övriga närvarande svenska EU-parlamentariker stödde kommissionen.

Det var den EU-kritiska partigruppen EFDD, där Sverigedemokraterna ingår, tillsammans med franska Nationella frontens ledamöter som samlat ihop de 76 nödvändiga underskrifterna för att genomföra misstroendeomröstningen.

Bakgrunden till omröstningen är avslöjandet om fördelaktiga och hemliga skatteavtal med företag i Luxemburg. Jean-Claude Juncker var under närmare två årtionden premiär- och finansminister i landet och enligt motionen ”direkt ansvarig för skatteflyktspolitiken”.

Ledamöterna bakom motionen menar att Juncker ”saknar den trovärdighet som behövs för att tjäna Europas medborgare som ordförande för kommissionen”.

Även vänstergruppen GUE/NGL hade försökt samla in underskrifter till ett votum, men nådde inte fram. I omröstningen lade de ned sina röster vilket i praktiken är att ge kommissionen fortsatt förtroende eftersom bara ett uttryckligt motstånd räknas för att fälla den. De flesta ledamöterna i konservativa ECR-gruppen avstod också från att rösta, men tyska eurokritiska Alternative für Deutschland följde inte partilinjen och röstade mot fortsatt förtroende.

Torsdagens misstroendeomröstning mot kommissionen var den tionde i EU:s historia.

Två annonserande omröstningar,1972 och 1976, blev inte av på grund av att kommissionen i tid gav med sig för EU-parlamentets krav.

I det mest uppmärksammade fallet, mars 1999, avgick den dåvarande Santerkommissionen innan en andra misstroendeomröstning kunde hållas. I januari samma år hade ett votum så när tvingat bort kommissionen som anklagades för fusk med 1996 år EU-budget.