Valsystem kostade sossar både parlament och kommission

Om alla röster i EU-valet varit lika mycket värda hade S&D-gruppen blivit störst och dess kandidat socialdemokraten Martin Schulz ny kommissionsordförande.

Den konservativa och kristdemokratiska partigruppen, EPP, fick efter EU-valet i maj 2014 flest ledamöter vilket gjorde att dess kandidat, Jean-Claude Juncker, sedermera blev ordförande för EU-kommissionen.

Men om man istället hade räknat samman alla röster från de 28 medlemsländerna och fördelat mandaten lika skulle socialdemokratiska S&D med liten marginal ha blivit största partigrupp. Närmare 360 000 fler EU-medborgare röstade alltså på ett parti tillhörande S&D än ett parti från EPP. Det visar Europaportalens sammanställning som bygger på uppgifter från EU-parlamentet.

Johan Hellström, statsvetare vid Umeå universitet, lyfter fram flera förklaringar till skillnaderna. En är att en röst i EU-valet är olika mycket värd i medlemsländerna. I ett stort land som Italien krävs det många fler röster för varje mandat än i mindre länder som Luxemburg. Partier i S&D-gruppen fick i EU-valet relativt fler röster i större medlemsländer där det alltså krävs fler röster per mandat. Samtidigt fick partier i EPP-gruppen fler röster i små medlemsländer där ”röstkostnaden” för varje mandat är lägre.

Som exempel kan tas de italienska socialdemokraterna PD som fick över elva miljoner röster vilket resulterade i 31 mandat, motsvarande 360 000 röster per mandat. I Belgien å andra sidan fick EPP-partiet CSP med 11 700 röster ett mandat i EU-parlamentet.

Mandaten går dessutom inte att ”dela på”. Hellström pekar på att exempelvis svenska Miljöpartiet fick 15,4 procent av rösterna men eftersom Sverige har 20 mandat i EU-parlamentet fick MP fyra mandat, motsvarande 20 procent av rösterna. Centerpartiet fick å andra sidan 6,5 procent av rösterna och ett mandat vilket motsvarar fem procent av rösterna. I mindre medlemsländer blir skillnaden ännu större.

Johan Hellström lyfter även fram det faktum att medlemsländerna har olika beräkningsmetoder för mandatfördelningen. Bland annat Belgien och Storbritannien har flera valkretsar vilket gör att alla röster inte får samma vikt.

Om valsystemet i EU-valet varit helt proportionerligt hade S&D-gruppen blivit 1,5 procentenheter större än i det nuvarande systemet samtidigt som EEP-gruppen skulle blir 2,5 procentenheter mindre.

Även den konservativa ECR-gruppen fick fler mandat än den sammanlagda andelen röster gör gällande. Liksom S&D- gruppen förlorade även vänstergruppen GUE/NGL, nationalistgruppen EFDD och den gröna gruppen på att valsystemet inte är helt proportionerligt.

Sammanställningen visar samtidigt att drygt 13,5 miljoner EU-medborgares röster i praktiken inte räknades eftersom de lades på ett parti som inte klarade den nationella valspärren och därmed inte kom in EU-parlamentet. Det skiljer sig dock åt mellan länderna. I Slovenien föll på det sättet nästan var tredje röst bort medan bara en procent föll bort i Ungern. För svensk del lade knappt tre procent av väljarna sina röster på partier som inte kom in, exempelvis Piratpartiet.

Det partiet som fick flest röster som ändå inte kom in i Europaparlamentet var italienska nationalkonservativa Fratelli d'Italia - Alleanza Nazionale med över en miljon röster – fler än exempelvis svenska Socialdemokraterna som med knappt 900 000 röster fick fem mandat.

I det amerikanska presidentvalet 2000 när George Bush vann över Al Gore fick den senare drygt 540 000 fler röster är Bush.