Svenskt Näringslivs VD Carola Lemne tillsammans med sina nordiska kollegor är mycket kritiska till EU-kommissionens förslag till ändring i direktivet om aktieägares rättigheter.

Svenskt Näringslivs VD Carola Lemne tillsammans med sina nordiska kollegor är mycket kritiska till EU-kommissionens förslag till ändring i direktivet om aktieägares rättigheter.

EU-förslag kan hindra viktiga affärsbeslut

Nya EU-regler om bolagsstyrning kommer att leda till mindre konkurrenskraftiga bolag i många EU-länder. Förslaget kommer att underminera framgångsrika nationella bolagsstyrningsmodeller. Det skriver de nordiska näringslivsföreträdarna Carola Lemne,  Kristin Skogen Lund, Jyri Häkämies, Almar Guðmundsson, Karsten Dybvad.

I Europa anses mångfald i bolagsstyrningsmodeller vara viktigt för våra bolag. Denna uppfattning utmanas nu av EU-kommissionens förslag till direktiv om ändring i direktivet om aktieägares rättigheter.

Den nordiska bolagsstyrningsmodellen – där bolagsstämman väljer styrelseledamöter, vilka under ansvar gentemot aktieägarna, utser och övervakar VD eller en direktion – fungerar väl. Modellen ger kontrollaktieägare verktyg och incitament att vara aktiva och långsiktiga i sitt ägande samtidigt som minoritetsaktieägare ges ett starkt skydd mot missbruk.

Direktivförslaget flyttar beslutanderätt från styrelsen till aktieägarna på områden där styrelsen är bättre lämpad att besluta. Vanliga affärsverksamhetsbeslut, såsom försäljning av tjänster till ett annat bolag i samma koncern, kommer att behöva godkännas på bolagsstämman.  

Detta gör inte bara beslutsprocessen dyrare, det kommer också att försena – och i vissa fall hindra – viktiga affärsbeslut. Det är inte vad nordiska bolag behöver i dessa tider när bolagen är utsatta för global konkurrens och måste kunna reagera snabbt på förändringar i den globala marknaden.

Direktivförslaget kommer också att begränsa bolagens möjligheter att attrahera rätt ledningspersoner. Till exempel om VD oväntat lämnar ett bolag är det av avgörande betydelse för bolaget att snabbt finna en ersättare med rätt kompetens. I den situationen underlättar det inte för bolaget om detaljeringsnivån i bolagets ersättningspolicy är sådan att den inte ger styrelsen något utrymme att förhandla med den rätta kandidaten. I den nordiska bolagsstyrningsmodellen ges aktieägarna rätt att kräva sådan detaljeringsgrad i ersättningspolicyn om de så önskar, men de måste inte göra det, och aktieägarna utnyttjar – klokt nog – sällan den rätten eftersom det är vettigt att ge styrelsen flexibilitet och handlingsutrymme.   

Etiketter såsom ”insyn” och ”beslutanderätt till aktieägare” används för att rättfärdiga direktivförslaget. Men dessa begrepp fångar inte upp förslagets alla konsekvenser.

Vi håller inte med om att den föreslagna harmoniseringen kommer att leda till ”bättre bolagsstyrning” eftersom man bortser från de många negativa konsekvenser direktivförslaget medför för bolag i den absoluta majoriteten av medlemsstaterna där nuvarande regler fungerar väl. Direktivförslaget bryter därför också mot subsidiaritetsprincipen.

Vi anser att direktivförslaget kommer att leda till mindre konkurrenskraftiga bolag i många EU-länder och att förslaget kommer att underminera framgångsrika nationella bolagsstyrningsmodeller. Bolagsstyrning är helt enkelt ett område som inte lämpar sig för enhetliga lösningar på EU-nivå.  

Carola Lemne, VD Svenskt Näringsliv   

Kristin Skogen Lund, VD Næringslivets Hovedorganisasjon NHO

Jyri Häkämies, VD Elinkeinoelämän keskusliitto EK (Confederation of Finnish Industries)

Almar Guðmundsson, VD Samtök Iðnaðarins SI (Federation of Icelandic Industries)

Karsten Dybvad, VD Dansk Industri DI

[Artikeln är översatt från engelska]