Vi måste överge de senaste årens krishanteringsstrategi, som gått ut på att göra så lite som möjligt och hoppas på att det räcker. Det skriver Europaparlamentets talman Martin Schulz (S).

Vi måste överge de senaste årens krishanteringsstrategi, som gått ut på att göra så lite som möjligt och hoppas på att det räcker. Det skriver Europaparlamentets talman Martin Schulz (S).

Bild: Europaparlamentet

EU har en enorm potential

Samordning på EU-nivå är helt avgörande, och vi bör inte tveka att ta fram ambitiösa projekt. De som förespråkar en åternationalisering blundar för realiteterna i dagens globala värld och vill att vi förskansar oss i våra små länder, som om detta vore den enklaste lösningen på ett mycket komplext problem. Det skriver Europaparlamentets talman Martin Schulz (S).

I dag torsdag har jag fått den stora äran att ta emot Karl den stores pris, som varje år tilldelas en person som har gjort en insats för den europeiska integrationen. Detta pris är mycket prestigefullt, och jag känner ödmjukhet när jag tänker på den långa listan av tidigare pristagare. Jag kommer att använda priset som en inspirationskälla för att fortsätta att arbeta för ett ambitiöst EU. Trots att unionen angrips från olika håll är den nämligen fortfarande ett centralt verktyg för att möta de många utmaningar som ligger framför oss.

EU är ett fredsprojekt som Europa aldrig tidigare skådat. Detta är något som vi särskilt i år har påmints om i samband med 70-årsdagen av andra världskrigets slut. I takt med att minnena bleknar har många börjat ta denna fred för given, och det är logiskt och riktigt att de förväntar sig fler resultat för att ge EU fortsatt förtroende. EU har en enorm potential att infria folks förväntningar när det gäller ekonomin, miljön och migrationen eller, mer allmänt, när det gäller försvaret av Europas intressen på ett globalt plan.

Dessa många områden, som utvecklas i snabb takt, kommer alltid att sätta sin prägel på EU-medborgarnas liv och är av en sådan natur att vi måste samordna våra insatser för att hitta effektiva lösningar. Trots det tenderar EU, inte minst beroende på de centrifugala politiska krafterna i flera medlemsstater, att hemfalla åt ett omfattande navelskåderi som ofta helt och hållet vänder uppmärksamheten från de utmaningar som folk vill se ett svar på.

Ofta används EU rentav som en syndabock i de nationella huvudstäderna, där regeringarna tycker att det lättaste sättet att förklara ett problem är att lägga skulden på Bryssel.

Detta innebär sammantaget att människor känner sig helt avskärmade från EU och i första hand ser unionen som en stor byråkratisk koloss som är mer intresserad av sina interna processer än av att försöka infria folks förväntningar.

Titta bara på de viktigaste inslagen i de senaste årens EU-debatt. Den fråga som helt har dominerat i medierna är frågan om vissa länder, särskilt Grekland och Storbritannien, ska vara kvar eller inte.

Detta är inte en bagatell som kan avfärdas lättvindigt. Men det är inte heller en fråga som i hög grad påverkar människors vardag. Om politikerna i stället hade förstått och försvarat EU:s verkliga förtjänster och möjligheter att hjälpa människor, skulle frågorna på dagordningen ha varit mer spännande och engagerande. Det räcker att tänka på skapandet av den inre marknaden för att få ett exempel på hur en positiv och framåtblickande agenda svetsar samman människor.

En regel i den alltmer globaliserade värld vi lever i är att problem inte upphör vid nationsgränserna. Samordning på EU-nivå är därför helt avgörande, och vi bör inte tveka att ta fram ambitiösa projekt som gör det möjligt för människor att återupptäcka vad EU kan göra. De som förespråkar en åternationalisering blundar för realiteterna i dagens globala värld och vill att vi förskansar oss i våra små länder, som om detta vore den enklaste lösningen på ett mycket komplext problem. Denna motsatta strategi, som bygger på en orealistisk världsuppfattning, motverkar en ambitiös agenda för EU och dess medborgare och ter sig lockande eftersom den förefaller vara enkel.

Den nya kommissionen och omvälvningarna i vår närhet har hjälpt oss att agera. En investeringsplan för att få igång tillväxten håller på att ta form; en energiunion och en digital inre marknad har planerats; en ny migrationspolitik har just föreslagits; EU talar med en röst om Ukraina, och klimatkonferensen i Paris kommer att ge människor i Europa en ny chans att ta täten i miljöfrågor snarare än att vara efterföljare. Dessutom kommer det transatlantiska handels- och investeringsavtal som är föremål för förhandlingar med USA att bli ett eldprov för Europas ställning och kommersiella dynamik.

Just inom dessa områden kan EU agera på ett sätt som ger människor resultat och därmed en förnyad tilltro till EU.

Vid sidan av denna potentiellt spännande agenda har EU fått en mycket starkare demokratisk profil sedan det senaste valet till Europaparlamentet, eftersom kommissionens ordförande numera väljs som en direkt följd av detta val.

Europas ledare måste ta vara på tillfället och fortsätta att utveckla dessa mål genom en modig, visionär och långsiktig politik. Vi måste överge de senaste årens krishanteringsstrategi, som gått ut på att göra så lite som möjligt och hoppas på att det räcker. Det är hög tid att politikerna slutar stirra sig blinda på opinionsmätningar och anpassa sin politik här och där och i stället återigen börjar möta utmaningar och möjligheter på ett direkt sätt och med målsättningen att hitta långvariga lösningar. Vi kan se hur skadligt det är med politiker som inte är beslutsamma, utan i stället ängsligt sneglar över axeln och låter mer destruktiva krafter sätta agendan.

Den modigare och mer långsiktiga strategi som följdes av den europeiska integrationens arkitekter förde med sig fred och försoning mellan fiender och innebar ett återuppbyggande av ett Europa som låg i ruiner. Låt oss aldrig glömma det.

Martin Schulz (S)
Europaparlamentets talman