På torsdag röstar EU-parlamentets handelsutskott om parlamentets ställning i frågan om TTIP och ISDS-klausulen. Arkivbild.

På torsdag röstar EU-parlamentets handelsutskott om parlamentets ställning i frågan om TTIP och ISDS-klausulen. Arkivbild.

Bild: IESM

Kommerskollegium: ISDS hindrar inte svensk lagstiftning

Kommerskollegium menar att företags investeringsskydd har liten påverkan på Sveriges möjligheter att stifta lagar. Europaparlamentariker Max Andersson är skeptisk till utredningens stutsatser.

I den pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA är investeringsskyddet ISDS en av de mest omdebatterade delarna. Kritiker menar att det gör det möjligt för företag att indirekt hindra stater från att stifta lagar som minskar deras vinster – exempelvis striktare miljölagar.

Kommerskollegium, som är den svenska myndighet som ansvarar för handelsfrågor, har i en ny rapport jämfört utformningen på investeringsskyddet i EU:s färdigförhandlade handelsavtal med Kanada, det så kallade CETA-avtalet, och gällande svensk rätt och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. EU-kommissionen, som förhandlar å medlemsländernas vägnar, har sagt att att CETA-avtalet utgör en modell för frihandelsavtalet med USA. Kommerskollegium har även jämfört med USA:s modellavtal för investeringsskydd som utgör den amerikanska utgångspunkten i förhandlingarna med EU.

Det man vill ta reda på är huruvida två artiklar – ”rättvis och skälig behandling” och ”expropriationsartikeln” – erbjuder skydd för investerare som går utöver svensk rätt, De två artiklarna är de som historiskt varit vanligt förekommande i investeringstvister.

Kommerskollegium kommer fram till att den första artikeln, rättvis och skälig behandling  inte innehåller något som inte redan finns i svensk rätt eller Europakonventionen. Att den därmed inte begränsar riksdagens möjligheter att lagstifta.

”För utländska investerare i Sverige tillför artikeln inte något extra skydd jämfört med svensk rätt”, heter det i rapporten.

När det gäller expropriationsartikeln finner Kommerskollegium att den ”ger ett något högre skydd för investerare än svensk rätt”, men att det är oklart i vilken grad.

”Den praxis som trots allt finns tyder på att det extra skydd artikeln ger är mycket begränsat. Sammantaget har artikeln därför sannolikt en svag påverkan på Sveriges ’rätt att reglera’.”, slår Kommerskollegium fast.

EU-parlamentarikern Max Andersson (MP) som är mycket skeptisk till investeringsskyddet menar att Kommerskollegiums rapport inte tar i tu med den kritik som 120 akademiker fört fram mot ISDS-klausulen.

"Jag finner det ytterst svårt att ta den här rapportens slutsatser som en garanti för att rätten att reglera är tillräckligt skyddad i CETA-avtalet”, säger Andersson i ett mejl till Europaportalen.

Han menar att rapporten dessutom förbiser den makt som de privata skiljedomstolarna som dömer i investeringstvister ges när det gäller att tolka otydligt definierade begrepp och undantag.

“Det är märkligt, för både andra svenska studier, studier från EU-parlamentet och flertalet andra oberoende akademiska studier har pekat på samma sak; ISDS är ett system med stora risker och få (om några) fördelar för allmänheten", skriver Max Andersson.