Frankrikes president François Hollande i samtal med statsminister Stefan Löfven under torsdagens EU-toppmöte.

Frankrikes president François Hollande i samtal med statsminister Stefan Löfven under torsdagens EU-toppmöte.

Bild: Europeiska unionens råd

Flyktingkrisen får EU att närma sig Turkiet

Turkiet kräver tre miljarder euro och visaliberalisering i utbyte mot att hindra flyktingar att ta sig vidare till EU-länderna. Statsminister Löfven ställer dock villkor för ett sådant samarbete.

EU-ledarna har sedan ett par veckor diskuterat idén att inleda ett samarbete med Turkiet för att hindra fler flyktingar att ta sig till medlemsländerna.

Inför torsdagen EU-toppmöte i Bryssel ska Turkiet ha presenterat en lista på vad landet kräver för att hjälpa EU.

Ett av de turkiska kraven är tre miljarder euro, motsvarande 28 miljarder kronor för att understödja de drygt två miljoner syrier som flytt till landet. EU har sedan tidigare utlovat en sjättedel av den summan och många ledare var skeptiska till att lova Turkiet en sådan summa.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel anser dock att summan är rimlig.

– Turkiet har redan satsat närmare sju miljarder euro därför är det rimligt att EU nu bidrar med mer medel de kommande åren, sade Merkel efter mötet.

Turkiet ska även ha kräv att medlemskapsförhandlingarna som för tillfället ligger på is återupptas, visafrihet och att regelbundna toppmötet mellan EU-ledarna och Turkiet inrättas.

I utbyte ska Turkiet gå med på att återta flyktingar, både egna medborgare och personer från andra länder, som utvisats av ett EU-land. De ska dessutom bygga tältläger för att bättre husera de två miljoner flyktingarna och erbjuda den grundläggande sjukvård och tillgång till den turkiska arbetsmarknaden.

Statsminister Stefan Löfven (S) anser att ett samarbete med Turkiet är viktigt och behöver utvecklas, men bara under vissa förutsättningar.

– Samarbetet med Turkiet utgår från tydliga förväntningar på fortsatt reformering och fördjupad demokratisering, sade Löfven efter mötet.

Stats- och regeringscheferna gav även tummen upp åt att stärka EU:s gränsbyrå Frontex genom att bland annat ge den rätt att på eget initiativ organisera återvändandeoperationer, detaljerat förslag från kommissionen väntas i december.

– Vårt mål är att ge Frontex rätten att skicka tillbaka irreguljära migranter på eget initiativ och göra den mer proaktiv i att skydda de yttre gränserna, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som efter mötet sade sig vara ”försiktigt optimistisk”.

– I natt tog ledarna viktiga beslut som kommer att hjälpa till att säkra unionens yttre gränser, sade Tusk

EU-ledarna är dock fortfarande oense om huruvida omfördelningen av flyktingar mellan länderna ska göra permanent. Länder som Polen och Ungern är motståndare medan Sverige och Tyskland är starka förespråkare.

– Vi måste se bortom de 160 000 [flyktingar som EU enats ska omfördelas]. Även när [de har omfördelats] är problemet inte försvunnet. Syrienkrisen är inte över, sade Stefan Löfven.

EU-toppmötet fortsätter som brukligt inte i dag freddag då ledarna inte ansåg att de hade något mer utförligt att säga om de två övriga punkterna på dagordningen: en rapport om eurons framtid och den brittiska omförhandlingen av EU-medlemskapet.

Nästa viktiga hållpunkt i flyktingkrisen är i mitten av november på migrationstoppmötet i maltesiska Valetta då EU ska träffa Afrikanska unionen. En viktig fråga då blir att försöka övertyga de afrikanska ledarna att ta tillbaka medborgare som avvisats ur EU.