Efter krismöte – tysk enighet om flyktinghantering

I söndags avbröt ledarna för den tyska regeringskoalitionen samtal om hur landet ska hantera flyktingkrisen.

De kristdemokratiska partierna CDU och CSU ville inrätta transitzoner längs landets gränser där personer i behov av internationellt skydd ska skiljas ut från så kallade ekonomiska migranter.

Men socialdemokratiska SPD motsatte sig sådana zoner och kallade dem ”stora och okontrollerbara fängelsezoner”.

På torsdagen träffades de tre tyska partiledarna igen och förbundskansler Angela Merkel fick ge efter på kravet på transitzoner.

I den kompromiss som tecknades ska istället tre till fem så kallade upptagningsinrättningar sättas upp. I dem måste personer från länder som bedöms som säkra, främst Balkanländerna, anmäla sig. Hittills i år utgör sådana ansökningar runt en tredjedel av de sammanlagt 360 000 inkomna asylansökningarna.

Anmälningsplikten gäller även personer med återreseförbud, dem som gör en andra asylansökan och dem som inte är samarbetsvilliga.

Dessa personer får inte lämna området de kommer till. Gör de det blir de av med alla bidrag och deras asylansökan bli ogiltig.

Deras asylansökan ska på några veckor snabbehandlas och de som inte har asylskäl därefter omgående avvisas.

I överenskommelsen ingår även att rätten till familjeåterföreningar läggs på is under två år. Detta gäller dock bara den relativt lilla grupp flyktingar som beviljats uppehållstillstånd utanför Genèvekonventionen och tyska asylrätten.

På torsdagen meddelade det tyska inrikesministeriet att det hittills i år ankommit 758 000 flyktingar till landet. Regeringen har tidigare räknat med att det i år ska komma 800 000 flyktingar.

På måndag träffas medlemsländernas justitie- och inrikesministrar i Luxemburg för att diskutera flyktingkrisen.